2016.09.20

Baltic Eye kommenterar höstbudgeten

Baltic Eyes forskare har granskat budgetpropositionen för 2017 utifrån ett Östersjöperspektiv och kommenterar här nedan fyra viktiga ämnesområden.

Den totala miljöbudgeten ökar och regeringen ämnar öka takten för att nå miljömålen med en rad insatser. Miljöforskningen får höjda anslag vilket välkomnas då det utgör själva grundbulten för en hållbar framtidsutveckling med ett hållbart nyttjande av naturens resurser.

Havet är en viktig resurs där många ekonomiska intressen konkurrerar med behovet av skydd för arter och habitat. Mer forskning och kunskap om havets ekosystem behövs, vilket hjälper politiker att fatta beslut om viktiga vägval, samt forskare som gör de vetenskapliga resultaten tillgängliga för beslutsfattare.

Baltic Eyes forskare har granskat budgetpropositionen och kommenterar några av de för havet mest relevanta budgetposterna här:

Kemikalier
I budgetpropositionen görs en rad satsningar på kemikalieområdet för att nå miljömålet om en giftfri miljö. Totalt föreslår regeringen satsningar på 375 miljoner kronor fram till år 2020. En riktad insats ska göras för att kartlägga PFAS i miljön, där användningen av den typen av mycket stabila kemikalier är något som oroar många forskare inom miljökemi.

– Man kan också fråga sig hur många gånger man ska göra denna typ av inventeringar. De vetenskapliga bevisen för att denna grupp av ämnen inte ska släppas ut i miljön bör redan anses vara tillräckliga. Fokus borde ligga på att införa skarpare lagstiftning som förbjuder all icke-nödvändig användning. Regeringen har tidigare konstaterat att försiktighetsprincipen är viktig men sällan får genomslag. Här har de chansen, säger miljökemist Emma Undeman.

Det ska även satsas resurser på en miljömässigt hållbar konsumtion. Vår konsumtion idag har stora effekter på miljön genom direkta och diffusa utsläpp av skadliga kemikalier och många av de farliga ämnena som tillförs Östersjön kommer just från konsumentprodukter.

– Det är ett stort ansvar som vilar på konsumenterna att välja hållbara produkter med minsta möjliga miljöpåverkan. Det krävs i dagsläget omfattande kunskaper inom miljökemi och ekotoxikologi för att göra smarta miljöval inom produktkategorier där det är svårt att hitta miljömärkta varor. När det gäller farliga kemikalier i konsumentprodukter borde ansvaret ligga på tillverkarna att fasa ut dessa. Därför är det positivt att se satsningen på ett Substitutionscentrum som stödjer företag som vill byta ut farliga ämnen i kemiska produkter och varor, säger ekotoxikolog Marie Löf. 

Regeringen föreslår vidare att resurser ska läggas på att förstärka miljöövervakningen. Mer övervakningsdata är välkommen och om man finner ökande halter i miljön så ökar chanserna att kunna driva igenom förbud mot farliga ämnen.

– Viktigt att ha med är dock att inte bara utöka listan över ämnen att leta efter i miljön, utan att även lägga resurser på att utveckla metoderna för övervakning, både systematiken för att prioritera ämnen och icke-specifika analysmetoder. Här behövs mer riktad forskning, fortsätter Emma Undeman.

Övergödning
Intentionerna om att minska den externa tillförseln av näringsämnen från land till sjöar, vattendrag och Östersjön är positiva. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att nå målen i ramdirektivet för vatten och i havsmiljödirektivet och därför hade satsningar på landsbygdsprogrammet för åtgärder för att minska övergödning från jordbruket varit välkommet.

– Den interna belastningen av näringsämnen i Östersjön innebär en återcirkulation av ”gamla synder”. Internbelastning är en konsekvens av eutrofiering, inte en orsak. Det finns fortfarande en vetenskaplig kunskapsbrist och osäkerheter angående hur pass effektiva åtgärder för att minska internbelastningen är, speciellt om man pratar om storskaliga åtgärder, exempelvis i egentliga Östersjön, säger agronom Annika Svanbäck.

– Åtgärder för fortsatt minskad tillförsel och en mer resurseffektiv användning av kväve och fosfor är av stor betydelse och bör prioriteras, inte minst för att minska övergödningen i våra sjöar, vattendrag och kustvatten. Vidare är det angeläget att den svenska regeringen driver på arbetet med den föreslagna förordningen för handel med gödsel, som är en del av EU:s arbete med cirkulär ekonomi och kan bidra till att cirkulationen av näringsämnen ökar och att stallgödsel används mer effektivt, fortsätter Annika Svanbäck.

Biologisk mångfald
Regeringen konstaterar att ytterligare insatser krävs för att nå målet om bevarad biologisk mångfald i svenska havsområden. En av de insatser som presenteras är att öka takten i arbetet med att skydda värdefull natur i havet.

- Det är välkommet att 15 miljoner viks för att skydda värdefull natur i havet. Arbetet med att skydda havsnatur har inte riktigt tagit fart trots regeringens tidigare satsningar på naturskydd, så tillskottet är en viktig förutsättning för att uppnå etappmålet om att skydda 10% av svenska havsområden till 2020. Det är bra att satsningen riktas mot att öka kunskapen om marina ekosystem och utbredningen av naturtyper, sådan kunskap är en förutsättning för att skyddet verkligen ska ge en positiv effekt på den biologiska mångfalden i havet, säger marinekolog Sofia Wikström.

Fiske
Stort fokus inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken har legat på landningsskyldigheten där man inför landningsskyldighet för arter som omfattas av fångstbegränsningar.

– I sin resultatbeskrivning antyder regeringen hur genomförandet av landningsskyldigheten än så länge misslyckats, vilket det också har. Nu tilldelas ju Havs-och vattenmyndigheten ett ökat anslag - och det är bara att hoppas att man förvaltar detta väl. Bland annat genom att förbättra kontrollen och komma tillrätta med det stora utkastet inom fisket, säger marinekolog Gustaf Almqvist.

Michelle McCrackin

Michelle McCrackin

Limnolog
michelle.mccrackin@su.se

Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Agronom
annika.svanback@su.se

emma undeman

Emma Undeman

Miljökemist
emma.undeman@su.se

Gustaf Almqvist

Marinekolog & Omvärldsanalytiker
gustaf.almqvist@su.se

Marie Löf

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se

Sofia Wikström

Sofia Wikström

Marinekolog
sofia.wikstrom@su.se