2016.11.18

Ett första steg mot en minskad förbrukning av plastkassar?

Igår kom regeringens första beslut om hur Sverige ska agera för att minska sin förbrukning. Ekotoxikolog Marie Löf tycker att det är mer än välkommet med förslag på området men tror att det behövs mer än information till konsumenterna för att få resultat.

För att minska nedskräpningen av plast i haven och förbättra resursanvändandet ska vi minska vår användning av plastbärkassar. Det har Europaparlamentet och ministerrådet bestämt vilket gäller samtliga EUs medlemsländer. Igår kom regeringens första beslut om hur Sverige ska agera för att minska sin förbrukning.

Regeringens förslag går ut på att alla som bedriver en verksamhet och tillhandahåller plastbärkassar till konsumenterna från och med 31 maj 2017 måste informera dem om:

  • plastbärkassarnas miljöpåverkan
  • fördelarna med en minskad förbrukning av dessa
  • fördelar med andra alternativ
  • och åtgärder för minskad förbrukning.

Exakt hur informationskravet ska genomföras i praktiken framgår inte.

– Det är bra att vi minskar vår förbrukning av plastbärkassar, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Baltic Eye på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Däremot är jag tveksam till hur effektivt det är att informera konsumenterna. Jag antar att man kommer att ha information i butikerna eller på plastkassarna men jag tror inte att det räcker för att ändra vårt beteende. 

Regeringen gav i november förra året i uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram förslag på åtgärder för att minska användningen av plastbärkassar i Sverige. För EUs medlemsländer kommer det inte att vara tillåtet att förbruka fler än 40 tunna plastbärkassar per person och år efter 2026. Idag använder vi i genomsnitt minst 80 tunna plastbärkassar per person och år i Sverige. Som tunna plastbärkassar räknas bland annat de påsar som används inom dagligvaruhandeln.

För att uppnå en halvering i användningen föreslog Naturvårdsverket därför i våras att ett lägstapris på 5 kronor per plastbärkasse bör införas. De bedömde att en kostnad för påsarna var det bästa sättet att uppnå målet.

Varför väljer då regeringen att införa krav på information istället för att ta betalt för plastpåsarna?

– Naturvårdsverket identifierade att information är ett viktigt komplement till att ta betalt för kassarna, för att motivera konsumenterna att minska sin användning. Och så är det bråttom, de nationella åtgärderna måste rapporteras in till EU nu. Det här är ett första förslag från regeringen. Jag är övertygad om att det kommer att följas av fler förordningar när regeringen hunnit bearbeta alla remissvar som kommit in angående Naturvårdsverkets förslag, säger Marie Löf.

Många av remissvaren uttryckte kritik mot Naturvårdsverkets förslag till åtgärder för att minska förbrukningen av plastbärkassar. Ett argument som lyftes av många är att det är handlarna som kommer att tjäna på att plastbärkassarna blir dyrare när avgiften egentligen borde gå tillbaka till miljön i form av en fond. Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan lösning dock bli för komplicerad att administrera med tanke på hur många affärsidkare den skulle omfatta.

Är det möjligt att genomföra ett förbud?

– Jag vet inte hur man skulle gå tillväga, men jag har ofta tänkt på den stora mängd onödiga plastbärkassar man erbjuds när man handlar. En per varje butik, oftast så liten att den inte rymmer inköpet i nästa butik och heller inte går att använda till sopor. Hemma hos mig går sådana påsar direkt i återvinningen, men för det mesta tar jag med en tygkasse när jag handlar, säger Marie Löf.

Varför behöver vi minska förbrukningen av plastbärkassar?

– Det är inte plastbärkassarna i sig som är ett problem, förutom att vi förbrukar för många, utan hur vi hanterar dem. Vi måste bli bättre på att återanvända och återvinna plast där vi inte kan välja bort den. Men många av plastbärkassarna slängs på fel sätt och bidrar till nedskräpning i miljön, där de förfular och sänker den upplevda kvaliteten, säger Marie Löf.

Hur kan en minskad användning gynna havsmiljön?

– Mycket av plastskräpet hamnar för eller senare i sjöar och hav där det kan skada havslevande djur, som sjöfåglar, däggdjur och havssköldpaddor. Och när skräpet bryts ner till mindre partiklar och blir mikroplast kan betydligt fler arter få i sig det och ta skada. Dessutom är det inte hållbart att använda olja för att producera plast som inte återanvänds eller återvinns i den utsträckning som sker idag, avslutar Marie Löf. 

Fakta: Vad menas med plastbärkassar?

Plastbärkassar är kassar som är avsedda för att bära hem matvaror eller andra inköp. Om kassen har en väggtjocklek under 0,05 mm räknas den som tunn, annars klassas den som tjock. Mycket tunna plastbärkassar, tunnare än 0,015 mm, ingår inte i Europaparlamentets och ministerrådets direktiv och undantas därför från de nationella förbrukningsmålen. De tunna små plastkassar butikerna tillhandahåller för frukt och grönsaker räknas inte som en plastbärkasse och omfattas inte heller av reglerna.

Marie Löf

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se

Relaterade artiklar