2016.03.18

"Båtbottenfärger tycks vara en väldigt viktig källa"

SVENSKA KÄLLOR TILL MIKROPLAST KARTLAGDA

Efterlyser helhetsgrepp kring mikroplasterna

Den mesta mikroplasten i miljön kommer från vägtrafik och konstgräsplaner. Andra källor kan vara minst lika viktiga – till exempel slitage från båtbottenfärger.

Text: Henrik Hamrén

Ekotoxikolog Marie Löf vid Baltic Eye, Stockholms universitets Östersjöcentrum, har läst den nya studien från IVL Svenska Miljöinstitutet och efterlyser ett helhetsgrepp på alla kända källor till mikroplast i havet.

– IVL:s kanske viktigaste slutsats är att det fortfarande råder en stor kunskapsbrist. Det gör det svårt att i dagsläget rangordna vilka källor som bör prioriteras för att skydda havet från mikroplast.

Men studien visar ju att konstgräsplaner och slitage från vägar och bildäck är de två källor som släpper ut mest mikroplast?
– Jo, men det avser utsläpp till miljön, inte till havsmiljön. Drygt 13 000 ton mikroplast från svensk vägtrafik hamnar i naturen varje år. Och från konstgräsplaner frigörs mellan 2 000 och 4 000 ton partiklar per år. Men allt det hamnar ju inte havet. Hur mycket som transporteras via dagvatten och atmosfär och slutligen når Östersjön vet vi ännu inte.

Går det att ta reda på?
– Det mesta gummigranulatet i konstgräsplaner är gjort av återvunna bildäck. Eftersom mycket av utsläppen transporteras med dagvattnet vore det intressant att undersöka reningssteg och sedimentationsfällor för dagvatten och se hur mycket av gummipartiklarna som fastnar där.

För just havsmiljön kan alltså andra källor vara viktigare än konstgräs och vägtrafik?
– Så kan det mycket väl vara. Det är först när vi vet hur mycket mikroplast som faktiskt når havet från vägtrafiken och konstgräsplanerna som de kan jämföras med andra källor.

Vilka källor syftar du på?
– En stor källa är sannolikt plastskräp i havet, som bryts ned och bildar mikroplast.  Tvätt av syntetiska kläder är ett annat exempel, liksom användandet av kroppsvårdsprodukter. Både vad gäller tvätt och kroppsvårdsprodukter når mikroplasten havsmiljön direkt via hushållens avloppsvattnet.

Vilken av de nu mätbara källorna släpper ut mest till havet?
– Utsläppen från båtbottenfärger tycks vara en väldigt viktig källa. IVL uppskattar att slitage från plastfärger på fartyg och fritidsbåtar ger uppemot 1 300 ton mikroplast årligen. Dessa utsläpp går rakt ut i havsmiljön.

Är det egentligen båtfärgerna som ska prioriteras i dagsläget för att minska utsläppen till havet?
– Det bästa vore att ta ett helhetsgrepp på alla kända utsläppskällor. Vissa, som exempelvis kroppsvårdsprodukter med mikroplaster, är helt onödiga och bör helt enkelt tas bort. Andra är svårare att stoppa, och då bör vi istället se på hur utsläppen kan påverkas genom sådant som produktutveckling, nya reningsmetoder och ändrade konsumtionsmönster.

Marie Löf

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se

FAKTA: En första kartläggning

IVL Svenska Miljöinstitutets studie Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment släpptes i januari 2016 och försöker skapa en helhetsbild av källor och spridningsvägar för mikroplast i havet. Studien gjordes på uppdrag av Naturvårdsverket och bör ses som ett första steg i att kartlägga mikroplastens vägar till havsmiljön.

Studien identifierar 18 konkreta utsläppskällor. För tolv av dem är det oklart hur mycket som hamnar i havsmiljön. För sju av dem är det även oklart hur stora utsläppen är.

Relaterade artiklar