2016.06.03

"Även halterna i våra svenska kustmiljöer kan skada fisken"

Läs om hur mikroplast skadar abborren

Fisk äter hellre mikroplast än plankton

UPPDATERING: Studien som den här artikeln refererar till är ifrågasatt och fälld för fusk. För mer information, läs "Studie om fisk som äter mikroplast ifrågasatt" och "Studie om mikroplast fälld för fusk". Se länklista nederst på sidan.

 

Text: Henrik Hamrén 

Om abborryngel får välja äter de hellre mikroplast än djurplankton. Det hämmar både romkläckning och tillväxt, visar en ny svensk studie. Dessutom blir ynglen slöa och tappar förmågan att fly undan rovfiskar.

– Den här studien visar tydligt att mikroplast kan ha starkt negativa effekter på fisken i dess unga livsstadier, till och med under embryoutvecklingen - och att det sker vid plastkoncentrationer som faktiskt förekommer i svenska kustvatten, säger Marie Löf, Baltic Eyes expert på mikroplast i marina miljöer.

Studien, som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften Science, visar bland annat att abborryngel i många fall hellre äter mikroplastpartiklar än sin naturliga föda djurplankton.

Varför de nykläckta abborrarna valde plast framför plankton kunde forskarna bakom studien, Oona Lönnstedt och Peter Eklöv vid Uppsala universitet, inte klargöra.

Däremot visar deras experiment hur små polystyrenpartiklar, en tiondels millimeter i diameter, stockas i magen på fiskarna och gör att de växer sämre. Plastdieten gör  att fiskarna blir mindre aktiva och rör sig mindre i vattnet. Dessutom blir de sämre på att undvika att bli uppätna av rovfiskar.

När ett abborryngel känner närvaron av en rovfisk, till exempel ett gäddyngel, reagerar det normalt genom att ”frysa” och stå helt stilla för att undgå upptäckt. Hos ynglen som åt plast slogs dessa instinkter ut. 

I den högsta plastkoncentrationen var dödligheten bland ynglen 100 procent - eftersom samtliga abborryngel blev uppätna. Vid lägre koncentrationer, motsvarande de som uppmätts i svenska kustvatten, var dödligheten drygt 60 procent, vilket var högre än bland de yngel som inte exponerades för plast.

Abborryngel med mikroplast
Abborryngel med magen full av mikroplast. Foto: Oona Lönnstedt

Forskarna använde befruktade abborrägg från en sötvattensmiljö på Gotland. Äggen sattes i tre olika laboratoriemiljöer – en med hög halt av mikroplastpartiklar (80 partiklar per liter vatten), en med medelhög halt (10 partiklar per liter) och en helt utan plastpartiklar.

Resultatet var tydligt: ju högre plastkoncentration, desto kraftigare negativa effekter.

Experimenten visade också att mikroplasten även tycks påverka äggkläckningen. I miljöerna med plast kläcktes färre ägg än i den plastfria miljön. Enligt forskarna antyder det att mikroplast kan ha en kemisk påverkan även när den befinner sig utanför organismen.

– Eftersom det är frågan om polystyren skulle jag gissa att effekten kan bero på att plasten har läckt antingen monomerer, som är de beståndsdelar som plasten tillverkas av, eller något annat tillsatsämne som har skadat äggen, säger Marie Löf.

Polystyren är en vanligt förekommande plast. Den används bland annat i förpackningsmaterial, plastflaskor, kroppsvårdsprodukter, smink, leksaker och engångsbestick. Polystyren bryts ned långsamt i naturen och kan läcka hormonstörande ämnen.

De nya rönen om skador abborryngel både viktiga och oroande, enligt Marie Löf. Hon påminner om att kustmiljöerna är livsviktiga för många av Östersjöns fiskarter, och fungerar som deras barnkammare och skafferi. Samtidigt är det också där man i dag hittar höga koncentrationer av mikroplast.

– När det talas om åtgärder eller lagar för att minska tillförseln av plastskräp till sjöar och hav brukar motargumentet ofta vara att skadliga effekter bara kan ses i experiment med riktigt höga plastkoncentrationer. Men den här studien visar att även halterna i våra svenska kustmiljöer kan skada fisken och dess överlevnad. 

UPPDATERING: Studien som den här artikeln refererar till är ifrågasatt och under granskning. För mer information, läs "Studie om fisk som äter mikroplast ifrågasatt" - se länklista nederst på sidan.

Marie Löf

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se

henrik

Henrik Hamrén

Vetenskapsjournalist
henrik.hamren@su.se

Relaterade artiklar