2017.11.03

Vi måste ta itu med de källor som släpper ut mikroplast

Photo by Ceasar Harada (CC BY-NC-SA 2.0)

2017.11.03

Plaststrategin – en startpunkt för mer hållbar plastanvändning?

Adressera källorna till mikroplast, ompröva användningen av avloppsslam på land och ta hänsyn till farliga kemikalier i plast. Östersjöcentrums forskare ger tydliga råd i sitt remissvar till EU:s kommande plaststrategi.

Text och film: Henrik Hamrén


Ekotoxikologen Marie Löf förklarar huvudbudskapet i det konsultationsvar som Stockholms universitets Östersjöcentrum bidrar med till den kommande plaststrategin. 

EU-kommissionens kommande plaststrategi, som troligen presenteras i december i år, ingår i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Den förväntas fokusera på tre huvudproblem:

  • högt beroende av fossilt råmaterial
  • låg grad av återvinning och återanvändning av plast
  • stor spridning av plast till miljön

– Plaststrategin är som en färdplan. Den ger oss vägledning om hur vi kan arbeta mer hållbart med plast och minska mängden plastskräp som hamnar i havet, men också hur vi till exempel kan öka återvinningen av plast och minska användningen av engångsprodukter, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Ta itu med källorna 

Hon och hennes kollegor lämnade nyligen ett remissvar till den kommande plaststrategin, med fokus på källorna till mikroplast och de åtgärder som krävs för att minska utsläppen till den marina miljön.

– Vårt främsta budskap, med fokus på havet, är att vi måste ta itu med de källor som släpper ut mikroplast direkt i havet, som till exempel båtbottenfärg, men också de som når havet via avloppsreningsverk eller dagvattenavrinning, säger Marie Löf.

Till de senare hör mikroplast i smink, skrubbkrämer eller andra kroppsvårdsprodukter som tvättas av efter användning, men också utsläpp av mikrofibrer från tvätt av syntetiska textilier och partiklar från slitage av bildäck.

Slam med mikroplastpartiklar sprids ut på åkermark

Beroende på partiklarnas storlek och hur effektiv avloppsreningen är kommer en del av mikroplasten som når reningsverken att fortsätta ut i havet. Resten hamnar i avloppsslammet. Det är ännu oklart vad som händer med plastpartiklarna i det slam som sprids på exempelvis åkermark, var de hamnar och vilka miljöeffekter det kan få. 

– Man bör överväga om det är lämpligt att sprida slam från avloppsreningsverk på åkermark eller andra marktyper, eftersom merparten av de större partiklar som når reningsverken hamnar i slammet, säger Marie Löf.

Vår plastanvändning påverkar havsmiljön 

Stora mängder plast hamnar varje år i havet – allt från större plastföremål till mikroplast –vilket kan orsaka en rad negativa effekter på djuren i havet. Östersjön är inget undantag. Enligt Marie Löf kan plastanvändningen i länderna runt Östersjön påverka djuren i havet.

– Större plastföremål kan döda eller skada djur som får i sig plasten eller trassalr in sig i den. Men även de mindre partiklarna, mikroplasten, utgör ett problem. De allra flesta organismer i havet, från plankton till stora marina däggdjur, kan få i sig dessa partiklar, vilket kan skada olika viktiga funktioner såsom tillväxt och reproduktion.

Vetenskapen saknar fortfarande alla svar på vilka effekter plast kan ha på djuren i havet –särskilt när det gäller mikroplast och ännu mindre nanoplast.

– Men det finns bevis, mestadels från laboratorieförsök, som visar att höga koncentrationer av plast är skadliga, säger Marie Löf. Men det finns också studier som visar att koncentrationer som ligger nära de som förekommer i havsmiljön kan ha negativa effekter på olika organismer.

Plastskräp i havet kan läcka farliga ämnen

Slutligen poängterar Östersjöcentrum också vikten av att plaststrategin tar upp problemen med större plastskräp i havet och användningen av farliga kemikalier i plastproduktionen.

– De farliga ämnen som läcker från plasten kan hamna i havet och skada livet där, säger Marie Löf.

Vi kan använda plast mycket smartare

Enligt Kommissionens färdplan för plaststrategin bör den hjälpa Europa att bli bättre på att återvinna plast, minska mängden marint skräp och minska användningen av potentiellt farliga kemikalier. Enligt Marie Löf är det hög tid att samhället börja agera smartare kring hur plasten produceras, används, konsumeras och återvinns.

– Jag hoppas att plaststrategin kan bli en utgångspunkt och bidra till en mer hållbar användning av förpackningsmaterial och plast, säger hon.

 

FAKTA: Plastproduktionen kommer att fyrdubblas till 2050

  • Världens plastproduktion är i dag 20 gånger högre än på 1960-talet, och beräknas att nästan fyrdubblas till 2050.
  • I Europa förbränns (39%), deponeras (31%) eller återvinns (30%) plastavfall.
  • I handlingsplanen för cirkulär ekonomi, som antogs i december 2015, föreslås att återvinningsmålet för plastemballage ökas till 55% och att mängden deponerad plast minskas till högst 10% fram till år 2030.
  • I en rapport från 2016 uppskattas att ungefär hälften av plastavfallet som samlas in och återvinns behandlas i EU, medan den andra hälften exporteras, huvudsakligen till Kina.

Källa: Europeiska Kommissionen

Marie Löf

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se

Relaterade artiklar