2017.10.13

Bättre rening medicin mot ökade läkemedelsutsläpp

Baltic Eye-forskare kommenterar HELCOMs statusrapport om läkemedel i Östersjön

2017.10.13

Större behov av vattenrening på grund av ökad användning av läkemedel

I takt med att användandet av läkemedel ökar blir det allt viktigare att förbättra avloppsreningen i kommunala vattenreningsverk med ny teknik.

Text: Henrik Hamrén

Tonvis av läkemedelsrester hamnar i havsmiljön varje år. Smärtstillande och antiinflammatoriska medel, hjärt- och kärlmediciner samt medel för centrala nervsystemet tillhör de läkemedel som är vanligast förekommande i Östersjöns avrinningsområde, enligt HELCOMs/UNESCOs senaste statusrapport.

Vissa läkemedel hittas överallt i Östersjön

Rapporten bygger på Östersjöländernas egna mätningar i avloppsvatten, floder och havet, och innehåller mätningar av 167 av de omkring 3 000 läkemedel som i dag är registrerade inom EU. 

Enligt Emma Undeman, miljökemist vid Östersjöcentrum, är det svårt att dra några definitiva slutsatser om förekomsten av läkemedel i Östersjön eftersom resultaten beror på var mätningarna görs och ämnenas förmåga att brytas ned i naturen.

– Om man mäter nära källan hittar man de läkemedel som vi konsumerar i störst mängder och i högst halter. Ju längre bort från utsläppspunkten man mäter, desto mer kommer de läkemedel som är mest svårnedbrytbara att vara dominerande, säger hon.

– Ett bra exempel är karbamazepin, som är ett läkemdel mot bland annat epilepsi. Det har hittas i princip överallt där man har letat i Östersjön, både vid kusten och i öppet hav. 

Trots vattenrening och utspädning hittas en hög andel av läkemedlen i haven

Rapporten bekräftar att ju längre från källan mätningarna görs, desto färre läkemedel hittas. Över 90 procent av de läkemedel man letade efter upptäcktes i kommunala vattenreningsverk, medan bara knappt hälften så mycket hittades i havsmiljön.

Det beror enligt Emma Undeman främst på att halterna successivt späds ut ju längre bort från källan ämnena färdas och att molekylerna bryts ned i naturen.

– Men trots det hittade man ändå 30-40 procent av läkemedlen man letade efter i havsvatten, sediment och i akvatiska organismer, vilket alltså är relativt långt från källan, säger hon. 

Hur allvarligt är problemet med läkemedelsrester för Östersjön? 

– När det gäller effekter på Östersjöns marina organismer finns det få studier publicerade. För vissa läkemedel, såsom Oxazepam, som är ett lugnande medel, har man sett beteendeeffekter hos abborre vid halter som redan förekommer i sötvattenmiljön. För andra ämnen, till exempel Diklofenac, Ibuprofen och Propanolol, har man i laboratorieexperiment med Östersjöorganismer bara sett effekter vid koncentrationer som är betydligt högre än de som nu mäts i Östersjön. Vi vet ännu inte vad en längre tids exponering för låga koncentrationer av dessa och andra ämnen skulle innebära, och vi vet inte heller vad kombinationen av tusentals läkemedel och andra kemiska föroreningar i havet ger för effekter, säger Emma Undeman.

Samtidigt ökar läkemedelsanvändningen. Vad får det för konsekvenser?

– Ja, konsumtionen av läkemedel har ökat över tid och förväntas fortsätta öka för många läkemedel, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Utsläppen kommer därför sannolikt att öka och därmed också halterna i miljön. Därför är det bra att se över vad man kan göra för att minska utsläppen.

Runt Östersjön tar de 45 största reningsverken i kustområdet, här definierat som inom 20 km från kustlinjen, emot avloppsvatten från mer än 100 000 anslutna personer. Tillsammans renar de omkring 70 procent av den totala volymen avloppsvatten som genereras i kustområdet.

 

Hur kan man minska utsläppen av läkemedel?

– Precis som föreslås i rapporten måste man se över alla delar av ämnenas livscykel, från tillverkning till användning och avfallshantering. Men eftersom merparten av läkemedelsresterna som når havsmiljön har passerat våra kroppar och spolas ut via avloppsnätet är det naturligtvis viktigt att se över reningsverken runt Östersjön och uppgradera de allra största med teknik för bättre rening.

Kostnadseffektivt med ny avancerad reningsteknik vid större reningsverk

Reningsgraden i konventionella reningsverk ligger under 50 procent för de flesta läkemedel, och det är bara ett fåtal medel som reduceras riktigt effektivt under reningsprocessen.

– För att rena den typen av ämnen, och även förbättra reningen av de flesta kemiska föroreningarna generellt, krävs mer avancerade reningsmetoder, säger Emma Undeman.

Enligt hennes beräkningar, och ur ett försiktighetsperspektiv, vore det mest konstandseffektivt att fokusera på de större reningsverken i avrinningsområdet.

– Två tredjedelar av allt avloppsvatten i kustzonen runt Östersjön passerar igenom ungefär 45 stora reningsverk. Genom att uppgradera dessa med med tekniker för mer avancerad rening skulle man kunna uppnå en rening på i medeltal 70 procent eller mer för organiska kemikalier som förorenar avloppsvattnet.

Avancerad vattenrening renar också andra ämnen

Emma Undeman betonar att frågan om avancerad vattenrening dock handlar om mer än bara läkemedelsrester. Om avancerad rening infördes på fler reningsverk skulle massor av andra kända och okända kemiska ämnen med antropogent ursprung också renas bort samtidigt.

– Det är bra att läkemedel har lyft frågan om kvalitet på avloppsvatten ur mikroföroreningsperspektiv. Jag hoppas fokus kommer vidgas framöver, för vi behöver mer kunskap om vilka vattenlösliga och stabila kemikalier som passerar reningsverken, säger hon.

emma undeman

Emma Undeman

Miljökemist
emma.undeman@su.se

Relaterade artiklar