2017.10.10

Man mäktar inte med att förvalta bestånd i kris

Torsken förlorare igen

2017.10.10

Fiskekvoter för 2018 är satta

Östersjötorsken blev återigen den stora förloraren när EU:s fiskeministrar beslutade om nästa års fångstkvoter. Ministrarna ratade också förslaget om ålfiskestopp i Östersjön.

Text: Henrik Hamrén

Det tog nästan ett dygn av förhandlingar innan EU:s fiskeriministrar kunde enas om hur mycket fisk som ska få fångas i Östersjön under nästa år. Vid en presskonferens i Luxemburg under tisdagsmorgonen stod det klart att 2018 års fångstkvoter av torsk blir högre än vad vetenskapen rekommenderar – i år igen.

Det är upprörande att man återigen tillåter alldeles för höga fångstnivåer på detta hårt utsatta bestånd

 

Västra beståndet: Rekommenderad sänkning blev en höjning

För det västra torskbeståndet valde ministrarna att gå på EU-kommissionens förslag om att behålla fjolårets fångstnivå på 5 597 ton, vilket var högre än Internationella havsforskningsrådets (ICES) rekommenderade sänkning till mellan 1 376 och 3 541 ton. 

– Det är upprörande att man återigen väljer att prioritera kortsiktig ekonomisk vinning och tillåter alldeles för höga fångstnivåer på detta hårt utsatta bestånd. Den typen av kortsiktigt tänkande skadar inte bara torskbestånden och Östersjöns ekosystem, utan på sikt också fiskeindustrin, säger Gustaf Almqvist, marinekolog och omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.

Östra beståndet: Liten istället för rekommenderad stor sänkning

För det östra beståndet var kommissionens förslag att fångstnivån skulle sänkas med hela 28 procent, till 22 275 ton, vilket är i linje med det vetenskapliga rådet. EU-ministrarna valde dock att bara sänka med åtta procent, vilket ger en fångstnivån på 28 388 ton torsk för nästa år. 

– Det är tydligt att man inte mäktar med att förvalta bestånd i kris. Och ytterst oroande att politikerna återigen frångår de vetenskapliga rekommendationerna. Särskilt eftersom det i det senaste rådet från ICES klart framgår att beståndet har överfiskats under de senaste åren. Vi får också allt fler och allt tydligare indikationer på att svaga torskbestånd påverkar hela Östersjöns ekosystem negativt, säger Gustaf Almqvist.

Danskt undantag om fiskestopp under lekperiod 

En av de stora stötestenarna under förhandlingarna var det föreslagna förbudet mot torskfiske under lekperioden 1 februari till 31 mars i det västra beståndet. Enligt ministerrådets dokument från förhandlingarna, publicerat av nättidskriften Politico, lyckades Danmark slutligen förhandla fram ett undantag för fiskebåtar under 12 meter.

Förslag om ålfiskestopp röstades ner

En annan het potatis på mötesagendan var kommissionens förslag om ett totalt ålfiskestopp i Östersjön under nästa år. Förslaget röstades dock ned av ministerrådet.

– Den europeiska ålen är akut utrotningshotad. Samtidigt betingar ålfisket vid kusten ett mycket marginellt ekonomiskt värde, säger Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum.

Sverige var det enda land som före förhandlingarna signalerat att man var beredda att säga ja till förslaget. Men eftersom förslaget saknade stöd instämde Sverige istället i en röstförklaring i vilken kommissionen uppmanas att komma med ett nytt förslag inför kvotförhandlingarna för östra Atlanten i december. Förslaget ska då gälla alla EU-vatten och inte bara Östersjön.

Det finns egentligen inget som hindrar Sverige från att införa ett ensidigt stopp för det svenska kustfisket efter ål 

– Tyvärr kom vi inte i mål med ålen, men jag kommer självklart fortsätta göra vad jag kan för att vi även fortsättningsvis har ål i våra hav, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande under tisdagen.

Henrik Svedäng, som länge följt debatten om ålen, tycker att Sverige kunde ha dragit en skarpare lans i förhandlingarna om ålen.

– Det finns egentligen inget som hindrar Sverige från att införa ett ensidigt stopp för det svenska kustfisket efter ål. De 150-200 ton blankål som det svenska kustfisket tar varje år hade förmodligen betytt en hel del för ålbeståndet. Nu väljer man istället att spela roulette med beståndet, av någon sorts rättviseskäl, säger Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum, och fortsätter:

–Och om det är ålens matkulturella värde man värnar tror jag att vi hade klarat oss på den uppemot 100 ton ål som fortfarande fångas i insjöar och vattendrag.

Justeringar av flera kommersiella bestånd

Även för flera av de andra kommersiella bestånden enades ministrarna om en rad justeringar av fångstnivåerna (TAC) jämfört med i fjol:

  • Sill, västra Östersjön: sänkning av TAC med 39 %
  • Sill, centrala Östersjön: ökning av TAC med 20 %
  • Sill, Rigabukten: sänkning av TAC med 7 %
  • Sill, Bottenhavet och Bottenviken: sänkning av TAC med 40 %
  • Skarpsill: ökning av TAC med 1 %
  • Lax, centrala Östersjön: sänkning av TAC med 5 %
  • Lax, Finska viken: sänkning av TAC med 5 %
  • Rödspätta: sänkning av TAC med 10 %

Gustaf Almqvist

Marinekolog & Omvärldsanalytiker
gustaf.almqvist@su.se

Henrik Svedäng


henrik.svedang@su.se