2017.10.10

Svaga torskbestånd påverkar hela Östersjöns ekosystem negativt

Torsken förlorare igen

2017.10.10

Fiskekvoter för 2018 är satta

Även om de vetenskapliga råden i stort sett följdes blev Östersjötorsken återigen den stora förloraren när EU:s fiskeministrar beslutade om nästa års fångstkvoter. Ministrarna ratade också förslaget om ålfiskestopp i Östersjön.

(Denna artikel rättades och uppdaterades den 10 november med bland annat korrekt TAC för det västra beståndet samt ny information angående förslaget om ålfiskestopp. Reds. anm.)

Text: Henrik Hamrén

Det tog nästan ett dygn av förhandlingar innan EU:s fiskeriministrar kunde enas om hur mycket fisk som ska få fångas i Östersjön under nästa år. Vid en morgontidig presskonferens i Luxemburg den 10 september stod det klart att 2018 års fångstkvoter för torsk blir något högre än vad vetenskapen rekommenderar – i år igen.

Vi ifrågasätter att man överhuvudtaget tillåter fiske på det beståndet

Västra beståndet: Fortsatt fiske trots hotat bestånd

För torskfisket i västra Östersjön (område 22-24) valde ministrarna att gå på EU-kommissionens förslag om att behålla fjolårets fångstnivå på 5 597 ton. Beslutet följer Internationella havsforskningsrådets (ICES) rekommendation och bygger på antagandet att drygt 3 500 ton av torsken som fångas i område 24 utgörs av torsk från det västra beståndet medan resten, drygt 2 000 ton, är torsk från det intilliggande östra beståndet.

– Det är i och för sig positivt att ministerrådet följer den vetenskapliga rekommendationen. Samtidigt är det västra torskbeståndet sedan flera år i väldigt dåligt skick. Situationen är så allvarlig att vi ifrågasätter att man överhuvudtaget tillåter fiske på det beståndet, säger Gustaf Almqvist, marinekolog och omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.

Östra beståndet: Liten istället för rekommenderad stor sänkning

För det östra beståndet var kommissionens förslag att fångstnivån skulle sänkas med hela 28 procent, till 22 275 ton, vilket även var i linje med det vetenskapliga rådet. EU-ministrarna valde dock att bara sänka med åtta procent, vilket ger en fångstnivån på 28 388 ton torsk för nästa år. 

– Detta är ett bestånd i kris. Under de senaste åren har det varit osäkert hur fisketrycket har påverkat beståndet men i det senaste rådet från ICES framgår det klart och tydligt att det överfiskat. Vi får också allt fler och allt tydligare indikationer på att svaga torskbestånd påverkar hela Östersjöns ekosystem negativt, säger Gustaf Almqvist.

Danskt undantag om fiskestopp under lekperiod 

En av de stora stötestenarna under förhandlingarna var det föreslagna förbudet mot torskfiske under lekperioden 1 februari till 31 mars i det västra beståndet. Enligt ministerrådets dokument från förhandlingarna, publicerat av nättidskriften Politico, lyckades Danmark slutligen förhandla fram ett undantag för fiskebåtar under 12 meter.

Förslag om ålfiskestopp röstades ner

En annan het potatis på mötesagendan var kommissionens förslag om ett totalt ålfiskestopp i Östersjön under nästa år. Normalt brukar den europeiska ålen inte tas upp i kvotförhandlingarna, men kommissionen valde att göra ett undantag eftersom den europeiska ålen är starkt utrotningshotad. Förslaget om fiskestopp röstades dock ned av ministerrådet.

Sverige var det enda land som före förhandlingarna signalerat att man var beredda att säga ja till förslaget. 

– Tyvärr kom vi inte i mål med ålen, men jag kommer självklart fortsätta göra vad jag kan för att vi även fortsättningsvis har ål i våra hav, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande.

Det finns egentligen inget som hindrar Sverige från att införa ett ensidigt stopp för det svenska kustfisket efter ål 

Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum, har länge följt debatten om ålen. Han tycker att Sverige kunde ha dragit en skarpare lans i förhandlingarna om ålen.

– Det finns egentligen inget som hindrar Sverige från att införa ett ensidigt stopp för det svenska kustfisket efter ål. De 150-200 ton blankål som det svenska kustfisket tar varje år hade förmodligen betytt en hel del för ålbeståndet. Nu väljer man istället att spela roulette med beståndet, av någon sorts rättviseskäl, säger han.

Istället stämde Sverige in i en röstförklaring, som uppmanade kommissionen att komma med ett nytt förslag inför kvotförhandlingarna för östra Atlanten.

En knapp månad senare kom kommissionens förslag, i vilket man föreslår ett totalt stopp för allt ålfiske alla marina EU-vatten (förutom Medelhavet).  EU-ministrarna ska ta ställning till förslaget i december, i samband med förhandlingarna om nästa års fångstkvoter för östra Atlanten.

Justeringar av flera kommersiella bestånd

Även för flera av de andra kommersiella bestånden enades ministrarna om en rad justeringar av fångstnivåerna (TAC) jämfört med i fjol:

  • Sill, västra Östersjön: 17 309 ton, sänkning av TAC med 39 %
  • Sill, centrala Östersjön: 229 355 ton, ökning av TAC med 20 %
  • Sill, Rigabukten: 28 999 ton, sänkning av TAC med 7 %
  • Sill, Bottenhavet och Bottenviken: 84 599 ton, sänkning av TAC med 40 %
  • Skarpsill: 262 310 ton, ökning av TAC med 1 %
  • Lax, centrala Östersjön: 91 132 ton, sänkning av TAC med 5 %
  • Lax, Finska viken: 10 003 ton, sänkning av TAC med 5 %
  • Rödspätta: 7 076 ton, sänkning av TAC med 10 %

Gustaf Almqvist

Marinekolog & Omvärldsanalytiker
gustaf.almqvist@su.se

Henrik Svedäng


henrik.svedang@su.se