2017.05.11

”Man ger ökad legitimitet åt bottentrålning”

2017.05.11

Forskare: Rödlistning av garnfångad torsk kan missgynna torskbestånden

WWF:s rödlistning av garnfiskad torsk legitimerar bottentrålning och kan missgynna torskbestånden, menar Östersjöcentrums fiskeriexpert Gustaf Almqvist.

Text: Henrik Hamrén

Östersjötorsken klassificeras olika i WWF:s Fiskguide, beroende på var och hur den är fångad. Torsk fångad i östra Östersjön är sedan flera år gulmarkerad, vilket enligt WWF:s betyder ”Var försiktig”.

Nytt för i år är att den garnfångade torsken i östra Östersjön hamnar på rött i guiden, från att förra året ha legat på gult. Uppmaningen till konsumenten lyder: ”Låt bli”. Anledningen är enligt WWF en ”ineffektiv förvaltning och brist på tillförlitliga data för fångster och utkast” samt att fisket med garn hotar andra känsliga arter, som till exempel sjöfågel och tumlare.

– Bifångster är ett viktigt problem inom garnfisket, det är bra att WWF lyfter det, men man borde fortsatt att gulmarkera det fisket, säger Gustaf Almqvist, fiskeriexpert på Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Enligt honom kan rödlistningen få negativa konsekvenser för torskfisket och bestånden som helhet.

– Att uppmana konsumenter att låta bli garnfiskad torsk från östra bestånden, samtidigt som man ger gult ljus åt trålfångad torsk i samma bestånd, innebär i praktiken att man ger ökad legitimitet åt bottentrålning. Och det är problematiskt ur ett ekosystemperspektiv och utifrån vad som är bäst för torskbeståndens utveckling, säger han. 

Vi måste styra över mer av fisket mot passiva redskap

Bottentrålning är den mest använda fiskemetoden i Östersjön i dag och dominerar framför allt fisket efter torsk och plattfisk. Så som fisket med bottentrål bedrivs i dag har det stor inverkan på storlekssammansättningen hos torsken, säger Gustaf Almqvist, eftersom trålen fångar all fisk från en storlek och uppåt beroende på vilken maskstorlek som används.

– Det blir extra påtagligt i dagsläget när det nästan inte finns någon stor torsk kvar i det östra beståndet, som är Östersjöns största torskbestånd, säger han.

Viktigt för ekosystemet att få tillbaka fler större torskar

Stora torskhonor producerar betydligt mer rom än mindre individer, och deras romkorn är mer tåliga och har större överlevnad. De påverkar även det omgivande ekosystemet annorlunda än mindre torskar eftersom olika stora torskar äter olika slags byten.

Därför är det oerhört viktigt för havets ekosystem att få tillbaka fler större torskar, menar Gustaf Almqvist.

– Men för att nå dit måste vi se över bottentrålningens påverkan och styra över mer av fisket mot passiva redskap som garn eller krok, säger han.

Vid exempelvis garnfiske går det att styra selektiviteten med så kallade ”fönsteruttag”, vilket betyder att nätmaskorna anpassas så att endast fiskar i ett visst storleksintervall fastnar medan övriga fiskar, både större och mindre, går fria.

Att tumlare och sjöfågel fastnar i fiskgarn som bifångst är ett välkänt och reellt problem. Men enligt Gustaf Almqvist finns det sätt att åtgärda det. 

– Bifångster av sjöfågel och marina däggdjur bör minimeras. Men man kan arbeta regionalt med detta och främst rikta in insatserna på de nätfisken där problemen är störst. Såsom i södra Östersjön, i grundare områden och under vinterhalvåret, eftersom stora mängder sjöfågel, till exempel alfågel, övervintrar i dessa områden.

En annan åtgärd är att upprätta skyddade havsområden med reglerat fiske i områden som är särskilt viktiga för tumlaren.

– Ett bra exempel är Midsjöbankarna sydost om Öland, där man kan jobba med lokala småskaliga fiskare och ta fram planer för ett nytt Natura 2000-område som är särskilt utformat för att skydda tumlaren.

Gustaf Almqvist

Gustaf Almqvist

Marinekolog & Omvärldsanalytiker
gustaf.almqvist@su.se