Sofia Wikström

Sofia Wikström

Är skyddade områden bara en papperskonstruktion?

"Det är dags att reglera fisket i skyddade havsområden"

Fiske tillåtet trots skydd

För att skyddade områden ska få en verklig effekt måste vi våga begränsa alla skadliga aktiviteter, inklusive fisket.

Idag omfattar skyddade områden 12 % av Östersjöns yta.

I ett europeiskt perspektiv ligger Östersjöregionen långt framme när det gäller att inrätta skyddade havsområden. Idag omfattar skyddade områden 12 % av Östersjöns yta. Men det finns en hake.

I praktiken finns många av Östersjöns skyddade områden bara på pappret. För flera områden saknas det helt bestämmelser som begränsar vad som är tillåtet att göra. Och i de flesta områden är det tillåtet att fortsätta utnyttja havet på ett sätt så att det kan hota de värden som ska skyddas.

Skyddade områden inrättas ofta i andra delar av världen för att förbjuda eller reglera fisket. Det finns skäl till det. Fisket är generellt sett den mänskliga aktivitet som gör störst skada på känsliga havsområden. Överfiske har lett till att många fiskarter minskat kraftigt. Minskande fiskbestånd kan påverka hela ekosystemet när arter med en viktig funktion minskar eller försvinner. Fisket kan också ha oönskade effekter på sjöfåglar och valar som fastnar i nät och arter och livsmiljöer på havsbottnen som skadas av destruktiva fiskeredskap.

Det är tillåtet att fiska i nästan alla skyddade områden i Östersjön. Men det finns exempel på områden där fisket är begränsat. I Öresund har trålning varit förbjuden ända sedan 1930-talet. Inte för att skydda ekosystemet utan av praktiska skäl i det tätt trafikerade området. I övrigt är Öresund ett intensivt utnyttjat havsområde som används både för yrkesfiske, vindkraft, sandutvinning och tät och tung fartygstrafik. Ändå har området det mest livskraftiga torskbeståndet i Östersjöområdet. Här finns också vidsträckta ålgräsängar och man kan hitta gott om bottenlevande arter som är sällsynta i övriga Östersjön och Kattegatt.

Hittills har fisket i Östersjön förvaltats utan större hänsyn till effekter på ekosystemen.

Exemplet Öresund visar att det inte alltid är nödvändigt att förbjuda allt fiske för att få livskraftiga fiskebestånd och en rik havsmiljö i ett område. Nyckeln till framgång är att införa genomtänkta regleringar. Men hittills har fisket i Östersjön förvaltats utan större hänsyn till effekter på ekosystemen. Naturvården har begränsade möjligheter att införa fiskebegränsningar i skyddade områden, vilket gör att arbetet med att skydda havets ekosystem ännu saknar ett viktigt ben.

Om vi ska kunna fortsätta att utnyttja havet för att producera mat och för rekreation krävs en hållbar havsförvaltning som inte skadar Östersjöns ekosystem. Om skyddade områden ska vara ett användbart verktyg i det arbetet måste de aktiviteter som har en betydande påverkan på ekosystemet begränsas. Att på allvar se över om fisket bör begränsas i flera av Östersjöns skyddade områden är ett steg i den riktningen. 

Sofia Wikström

Sofia Wikström

Marinekolog
sofia.wikstrom@su.se

Relaterade artiklar