2016.02.04

Hållbar blå tillväxt kräver nytänkande

Elva experter om blå tillväxt i Österjöregionen

Blå ekonomi kräver ett hållbart hav

Elva experter från Baltic Eye om vad som krävs för en hållbar ”Blå tillväxt” i Östersjöregionen.

Text: Henrik Hamrén

När Jean-Claude Juncker tillträdde som EU-kommissionens ordförande i november i fjol slog han fast att ökad tillväxt och fler arbetstillfällen nu ligger högst på kommissionens dagordning. Hans vision kan sammanfattas i den nya EU-strategin för blå tillväxt (Blue Growth).

I blå tillväxt ses havet som en stark drivkraft för en växande ekonomi i Östersjöregionen och hela EU. I dag genererar EU:s blå ekonomi 5,4 miljoner jobb och har ett bruttoförädlingsvärde på strax under 500 miljarder euro. Genom att utveckla sådant som vattenbruk, kustturism, marin bioteknik och havsbaserad vindkraft ska tillväxten öka ytterligare.

 

Ge vetenskapen en central roll i beslutsprocesserna

EU-kommissionen hävdar att tillväxten ska gå ”hand i hand” med en sund och frisk havsmiljö, och ledorden är ”hållbar tillväxt”. Många miljöorganisationer och flera havsforskare oroar sig ändå för konsekvenserna. När det gäller Östersjön är oron särskilt befogad. Under ett drygt sekel har Östersjöns marina ekosystem utsatts för enorma mänskliga påfrestningar från fiske, jordbruk, industrier, transporter och turism.

Priset betalas nu i form av dramatiska förändringar i fiskebestånden, kraftig övergödning med algblomningar, syrefria eller döda bottnar, minskad biologisk mångfald och förekomst av många miljögifter.

Knäckfrågan för EU:s vision om Blå tillväxt har därför kommit att bli om Östersjömiljön över huvud taget klarar en ökad exploatering.

Havsforskningens ganska entydiga svar på den frågan är: nej. I alla fall om exploateringen fortsätter på samma sätt som under de senaste hundra åren, med orden ”hållbar” och ”tillväxt” låsta i ett motsatsförhållande där mer av det ena automatiskt ger mindre av det andra.

En väg ur denna låsning är att omformulera problemet. I stället för att fråga om havet klarar mer tillväxt, kan vi fråga oss hur havet kan klara mer tillväxt? Hur-frågan knyter samman orden ”hållbar” och ”tillväxt” och sätter det marina ekosystemet i centrum. Förhoppningsvis föder det också nya och mer konstruktiva frågor:

  • Finns det sätt att exploatera havets resurser utan att förstöra havsmiljön? Går det rentav att utveckla metoder och strategier för tillväxt, som samtidigt skapar bättre havsmiljö?
  • Hur kan bevarande åtgärder och skydd av känsliga kustnära miljöer skapa större vinster och fler jobb inom turism och fritidsfiske?
  • Hur kan tillväxtpotentialen i vindkraft och marin bioteknik ökas genom metoder som även gagnar havsmiljön?
  • Hur kan satsningar på exempelvis renare bränsleförbrukning och säkrare transporter skapa nya arbetstillfällen och tillväxt inom närsjöfarten?

Svaren på dessa och en mängd andra frågor är inte givna. Men om vägen framåt för Östersjöregionen ska bli en långsiktig hållbar samhällsutveckling måste fler positiva utvecklingsspiraler skapas, där förbättringar i havsmiljön ger förbättrade förutsättningar för tillväxt. 

Om detta ska uppnås måste vi bli bättre på att utnyttja det faktum att Östersjön är ett av världens mest studerade innanhav. Den samlade vetenskapliga kunskapen om hur ekosystemet reagerar på olika störningar är stor, och havsforskningen i Östersjöländerna är redan relativt väl integrerad. Denna kunskap och vetenskapliga expertis måste ges en central roll i beslutsprocesserna. Samarbetena mellan vetenskap, politik och näringsliv måste stärkas betydligt – nationellt och över nationsgränserna.

Och kanske viktigast av allt:

där ingen eller för lite kunskap finns måste försiktighetsprincipen alltid vara bärande

En annan viktig del i att uppnå långsiktig hållbar blå tillväxt är att lära av de goda exempel som redan finns. Ett gott exempel är programmet ”Greppa näringen”, som drivs av Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett antal företag i lantbruksbranschen. Projektet erbjuder kostnadsfri rådgivning till svenska lantbrukare och har sedan starten 2001 besökt tusentals svenska gårdar. ”Greppa näringen” ger handgripliga och skräddarsydda råd om åtgärder för att minska näringsläckaget från markerna (och därmed minska övergödningen), minska utsläppen av klimatgaser och tillämpa säker användning av växtskyddsmedel.

En färsk vetenskaplig utvärdering från Lunds universitet visar att både miljön och lantbrukarna tjänar på rådgivningen. Mest tjänar bönderna på att använda gödsel mer effektivt, vilket leder till minskat näringsläckage, större skördar och högre förädlingsvärden.

Liknande exempel finns även i Danmark där effektivare hantering av stallgödsel har lett till en halverad användning av konstgödsel.

Ett annat exempel hittas i Östersjöfisket, som i dag styrs av den så kallade MSY-principen. MSY (maximalt hållbart uttag) innebär den maximala mängd fisk som kan tas upp ur ett fiskbestånd utan att beståndet minskar över tid. Fiskforskare har länge varnat för att ligga precis på MSY och alltså fiska på gränsen för vad bestånden tål. I Östersjön, som är ett artfattigt och mycket föränderligt ekosystem, är riskerna särskilt höga.

Om uttagsnivåerna i stället läggs något under MSY, vilket till exempel gjorts framgångsrikt i Australien, tillåts fiskbestånden växa. Då ökar också ekosystemets motståndskraft mot även andra mänskliga påfrestningar. Och på sikt ökar även fiskenäringens vinster!

utan ett levande hav ingen blå ekonomi, och definitivt ingen blå tillväxt

Mer fisk i havet och bättre åldersfördelning ger fler äldre och större fiskar, vilket gör att fiskebåtarna inte behöver fiska lika länge och förbruka lika mycket bränsle för att få upp sina kvoter. Dessutom bibehålls de kommersiella fiskarternas viktiga biologiska funktioner i ekosystemet.

Lärdomar från den sortens win-win-situationer är viktiga nycklar till en hållbar blå tillväxt. Framför allt eftersom de visar att ”tillväxt” faktiskt kan vara en samhällsutveckling som skapas utifrån miljöns förutsättningar och inte enbart på dess bekostnad.

Att tänka nytt och flerdimensionellt, ställa nya frågor och på allvar knyta samman ”hållbar” och ”tillväxt” är en stor utmaning, inte bara för politiker utan för hela samhället.

Samtidigt måste vi försöka. För bortom alla problem och prövningar som kan tänkas uppstå står ändå ett helt klart: utan ett levande hav ingen blå ekonomi, och definitivt ingen blå tillväxt.

Texten publicerades ursprungligen på DN Debatt 2015-07-10

Baltic Eye-gruppen:
Anders Lindberg, ordförande


Tina Elfwing, föreståndare


Christoph Humborg, vetenskaplig ledare


Bo Gustafsson, Baltic Nest Institute


Gustaf Almqvist, forskare


Katja Broeg, forskare


Michelle McCrackin, forskare


Annika Svanbäck, forskare

Maciej Tomczak, forskare

Lena Viktorsson, forskare

Sofia Wikström, forskare

Sofia Wikström

Sofia Wikström

Marinekolog
sofia.wikstrom@su.se

Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Agronom
annika.svanback@su.se

Gustaf Almqvist

Gustaf Almqvist

Marinekolog & Omvärldsanalytiker
gustaf.almqvist@su.se

Michelle McCrackin

Michelle McCrackin

Limnolog
michelle.mccrackin@su.se

Maciej Tomzcak

Maciej Tomczak

Forskare
maciej.tomczak@su.se

Relaterade artiklar