2016.11.14

”Östersjön är inte död”

2016.11.14

Fullsatt när forskare och politiker diskuterade strategier mot övergödning

Politiker och forskare diskuterade övergödning och resursfördelning under Baltic Eyes seminarium vid EU:s sjunde strategiforum för Östersjön.

Vanligtvis är det makthavarna som blir utfrågade. Men under strategiforumet om EU-strategin för Östersjöregionen (EUSBSR) i Stockholm den 8-9 november provade Baltic Eye ett nytt grepp.

Vid det välbesökta seminariet om övergödningen i Östersjön fick istället de inbjudna politikerna ställa frågor till forskarna.

– Hur får vi konceptet med cirkulär ekonomi att fungera samtidigt som vi vill säkra matproduktionen till en växande befolkning? undrade riksdagsledamot Matilda Ernkrans (S), ordförande Miljö- och jordbruksutskottet.

Det första svaret kom från Baltic Eye-forskaren Annika Svanbäck:
 – För mig betyder cirkulär ekonomi att använda tillgängliga näringsämnen mer effektivt. Enligt henne går det att minska behovet av handelsgödsel och återcirkulera näringsämnena i större utsträckning.
– I dag omvandlas bara omkring 60 procent av fosforn i stall- och handelsgödsel till skördade grödor. Där finns det en stor möjlighet till förbättring.

Ett annat viktigt steg är enligt Svanbäck att få igenom EU-kommissionens förslag om en ny gödselförordning.
– Förslaget går bland annat ut på att underlätta handel med gödselmedel som är gjort av stallgödsel, sa hon. 

Bo Gustafsson, forskare och chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitet, efterlyste ett kraftigare politiskt agerande.
– Det saknas ett samlat politiskt tryck i hela regionen – och bättre spridning av kunskap. Arbetet med att minska utsläppen av näring till havet skulle kunna bli mycket mer effektivt om länderna runt Östersjön samarbetade bättre, sa han.

Samarbete över nationsgränser handlar om politik – och politik handlar om pengar, konstaterade Saara-Sofia Sirén, riksdagsledamot för finska Samlingspartiet.
– Sett ur ett EU-perspektiv finns det faktiskt resurser, det finns pengar. Den stora utmaningen är vad vi ska göra med dem och hur vi använder medlen så effektivt som möjligt, sa hon.

Forskarnas priolista till makthavarna var tydlig:

  • Fortsätt satsa på åtgärder för att minska näringstillförseln från land.
  • Använd tillgängliga näringsämnen mer effektivt inom jordbruket, särskilt i de sydöstra delarna av avrinningsområdet där det finns stora näringsöverskott.
  • Utnyttja näringsämnena i stallgödsel mer effektivt och därmed minska behovet av handelsgödsel.
  • Förstärk länken mellan vetenskap och politik, så att beslut om åtgärder fattas utifrån en fördjupad kunskap om havets ekosystem.
  • Ha tålamod. Tecknen på återhämtning syns nu på flera håll i Östersjön, men det kommer att krävas tid och mer arbete för att få ett friskt hav.

I den allmänna debatten om vad som krävs för att rädda Östersjön hörs allt oftare förslag på olika tekniska lösningar för att åtgärda den så kallade internbelastningen av fosfor. De syftar på den stora mängd fosfor som numera finns i Östersjöns övre bottensediment, och som börjar läcka ut i vattenmassan när syret vid botten försvinner.

Att minska stödet till åtgärder på land för att bekosta storskaliga satsningar på dessa tekniska lösningar vore förödande

De mest tongivande förslagen går ut på att till exempel pumpa ned syrerikt vatten till havsbotten eller muddra och ta bort delar av det fosforrika bottensedimentet.

Att minska stödet till åtgärder på land för att bekosta storskaliga satsningar på dessa tekniska lösningar vore förödande, enligt Bo Gustafsson. Och riskabelt. Det är mycket oklart hur det marina ekosystemet skulle reagera på så drastiska ingrepp.
– Till exempel skulle en storskalig syresättning under tio års tid kunna leda till att det skapas en ”fosforbomb” i sedimenten, som kan ge i ett massivt fosforutsläpp till öppna vattnet om syret försvinner, sa han

Under seminariet visade Bo Gustafsson att återhämtningen i Östersjön faktiskt går åt rätt håll. Samtidigt som tillförseln av fosfor från land numera minskar har mängden fosfor i havet inte ökat på decennier. 
– Det finns omkring 1,6 miljoner ton ackumulerad fosfor i det övre skiktet av bottensedimenten, som kan läcka till vattenmassan. Men det finns också ett nedre skikt, dit fosforn så småningom sjunker och inte längre kan läcka. Man kan säga att det är den slutliga begravningsplatsen för fosfor, sa han.

I Egentliga Östersjön sjunker cirka 17 000 ton fosfor varje år ned och fastnar för evigt i detta nedre sedimentskikt. Samtidigt har den årliga tillförseln från land understigit 17 000 ton under de senaste 15 åren. Den totala mängden fosfor i Egentliga Östersjön minskar alltså successivt, även om förändringarna fortfarande är så små att de döljs i naturliga variationer.

– Det kommer att ta lång tid att nå Helcoms mål om god ekologisk status. Men det går åt rätt håll i Östersjön nu. Om vi minskar näringstillförseln från land ytterligare kommer vi att se ännu snabbare förbättringar, sa Bo Gustafsson.

– Östersjön är inte död, konstaterade Alf Norkko, professor på Tvärminne Zoologiska station vid Helsingfors universitet, i sin presentation om läget i havet.
– Mängden syrefattiga områden är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Men trenden har vänt, det blir faktisk bättre, sa han, och refererade till en unik studie som visar på minskande påverkan av övergödning sedan början på 1980-talet. 

– Havet reagerar långsamt. Därför kan det ibland gå decennier innan effekterna av olika åtgärder syns i havet. Men på lokal nivå kan man ofta se relativt snabba förändringar.

40 miljoner ton fosfor har ackumulerats på land

I den allmänna diskussionen om övergödning talas det oftaom mängden fosfor i havet.
– Men mängden fosfor på land talas det sällan om, sa Baltic Eye-forskaren Michelle McCrackin.

Hennes forskning visar att jordbruksproduktionen och importen av djurfoder och handelsgödsel skapar en växande mängd av fosfor även på land.
– Vi beräknar att omkring 40 miljoner ton fosfor har ackumulerats på land i Östersjöns avrinningsområde under de senaste 50 åren. Det är ungefär 20 gånger mer fosfor än vad som i dag finns ackumulerat i Östersjön, sa hon.

Och ju mer fosfor som ackumuleras på land desto större blir riskerna för läckage av fosfor till havet. Varje år tillförs 400 000 ton ny fosfor genom import av handelsgödsel. Ungefär lika mycket finns i den stallgödsel som årligen produceras inom djuruppfödningen i avrinningsområdet.
– Om vi skulle använda fosfor i stallgödsel mer effektivt skulle vi kunna minska vårt beroende av importerat handelsgödsel, sa Michelle McCrackin.

Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Agronom
annika.svanback@su.se

Michelle McCrackin

Michelle McCrackin

Limnolog
michelle.mccrackin@su.se

gun4

Gun Rudquist

Policychef
gun.rudquist@su.se

Fakta om EUSBSR

Den gemensamma EU-strategin för Östersjöregionen (EUSBSR ) är Europas första makroregionala strategi för en specifik region. EUSBSR fastslogs av Europarådet år 2009 och har tre övergripande mål fram till 2030: rädda havet, länka samman regionen och öka välståndet. 

Den 8-9 november samlades mer än 1 300 personer från samtliga Östersjöländer i Münchenbryggeriet i Stockholm för att diskutera regionens framtid under parollen En region, en framtid – vision för Östersjöregionen år 2030. På agendan fanns bland annat ett hållbart hav, utvecklingen av blå tillväxt och ökad samverkan mellan nationerna.

Strategiforumet var det sjunde i ordningen. Nästa år hålls mötet i Berlin. 

Relaterade artiklar