Michelle McCrackin

Michelle McCrackin

"En enskild persons ändrade matvanor kommer inte att påverka"

Gödseldiet – i väntan på ändrade matvanor

Minskad köttkonsumtion kan leda till positiva effekter för miljön. Men folks matvanor lär inte ändras över en natt. Under tiden skulle bättre gödselhantering inom jordbruket vara bra för Östersjön, skriver Baltic Eye-forskaren Michelle McCrackin.

Som en del av initiativet Hållbar livsmedelskedja har två av de största matvarujättarna i Sverige - Coop och ICA - satsat på dyra annonskampanjer för att öka folks medvetenhet om köttproduktionens miljöpåverkan. I annonserna förespråkas vegetariska alternativ, och kunderna uppmanas att äta mindre kött - till förmån för miljön. 

Industriell köttproduktion har negativa konsekvenser för miljön, till exempel genom mark-, vatten- och luftföroreningar, samt utsläpp av växthusgaser. Sedan en tid tillbaka pågår därför en allmän diskussion i Europa och Nordamerika om behovet av att minska köttkonsumtionen.

En enskild persons ändrade matvanor påverkar inte miljön nämnvärt, men om många skulle välja dieter med mindre miljöpåverkan (se t ex ”reducetarian” och ”climatarian”) kan det ge positiva effekter. Till exempel har en vetenskaplig studie funnit att om alla invånare inom EU halverade sin konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ägg skulle nitratutsläppen till grundvatten och ytvatten kunna minska med 40 procent. Enligt en annan studie skulle minskad köttkonsumtion (liknande en ”medelhavsdiet”) kunna minska övergödningen inom EU med 6-7 procent.

Styckschema
                                                                                 Bild: Messer Woland, baserad på Rainer Zenzs grafik

Men en storskalig förändring av människors matvanor tar tid – om det inte finns en större allmän medvetenhet om köttproduktionens miljöpåverkan, och myndigheter och regeringar mer aktivt börjar främja mer miljövänliga dieter. Tyvärr verkar det sistnämnda fortfarande vara ganska långt borta, åtminstone i Europa. När EU: s kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling, Paul Hogan, nyligen talade vid ett stort möte för boskapsuppfödare i Frankrike, lovade han att satsa ytterligare 15 miljoner euro per år på åtgärder som ska främja köttkonsumtionen inom Europa.

Eftersom folks matvanor troligtvis inte kommer att förändras över en natt, och med tanke på den nuvarande bristen på politisk konsensus i frågan om köttkonsumtion, är det nödvändigt att överväga  andra åtgärder för att minska de negativa miljöeffekterna av animalieproduktion.

En kortsiktig lösning för att skydda havsmiljön är att förbättra lagring, hantering och återanvändning av stallgödsel. Storskalig djuruppfödning på allt för begränsade ytor kan skapa stora näringsobalanser på närliggande åkermark när mängden näringsämnen i stallgödsel är betydligt större än de odlade grödornas behov. Eftersom gödsel är tungt och kostsamt att flytta, blir det inte ekonomiskt lönsamt att transportera gödseln långa sträckor. Dessa näringsobalanser ökar risken för att näring läcker från jordbruksmarken till grundvatten och ytvatten. Risken är särskilt stor i områden med höga näringshalter i jorden.

fosforbelastningen skulle kunna minskas med 1 500 ton

I länderna runt Östersjön bidrar stallgödseln med 17% av kvävet och 12 % av fosforn som tillförs Östersjön, enligt en ny vetenskaplig studie. Boskapen inom jordbruket i Östersjöområdet producerar årligen totalt cirka två miljoner ton kväve och 0,4 miljoner ton fosfor i stallgödsel. Det är 2-3 gånger mer kväve och fosfor än vad som årligen kommer från mänsklig avföring från hushållsavloppen i hela Östersjöns avrinningsområde! 

Mina egna första uppskattningar av effekterna av förbättrad gödselanvändning visar att om 25 procent av handelsgödseln som används i avrinningsområdet till Egentliga Östersjön ersattes med redan tillgängligstallgödsel, skulle fosforbelastningen kunna minskas med 1 500 ton. Även om denna uppskattning är grov visar den ett möjligt första steg mot att uppnå utsläppsmålen i Helcoms Baltic Sea Action Plan.

 För att kunna använda stallgödsel mer effektivt och därmed minska behovet av handelsgödsel kommer det att krävas investeringar i nya byggnader, maskiner och utrustning för att lagra, bearbeta och transportera stallgödsel. En annan lösning vore att ändra hur vi producerar kött. Till exempel vore det möjligt att minska näringsobalanserna i många områden genom att skapa en bättre balans mellan antalet djur och de odlade grödornas näringsbehov. Dessutom kan den föreslagna nya EU-förordningen om handel med gödsel komma att bli ett viktigt verktyg för att förbättra återanvändningen av tillgängliga näringsämnena i stallgödsel.

Så i väntan på att européerna ändrar sina kostvanor skulle en ”gödseldiet” inom jordbruket kunna hjälpa miljön.

Michelle McCrackin

Michelle McCrackin

Limnolog
michelle.mccrackin@su.se