Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Jordbruket förändras

En stor andel av jordbruksmarken i Östersjön avrinningsområde ligger i Polen 

Jordbruket runt Östersjön håller på att förändras

Både ekonomisk lönsamhet och långsiktig hållbarhet behöver beaktas i denna förändringsprocess.

Över 40% av jordbruksmarken i Östersjön avrinningsområde ligger i Polen.

I samtliga EU-länder i Östersjöns avrinningsområde sker en strukturomvandling inom jordbruket - gårdarna blir större och färre, medan arealen jordbruksmark är ganska stabil. I Tyskland, Danmark och Sverige har strukturomvandlingen från många små gårdar till färre och större gårdar nått längst, men förändringen mot allt större gårdar sker nu allra snabbast i Polen och de Baltiska staterna. 

En stor andel av jordbruksmarken i Östersjön avrinningsområde ligger i Polen – över 40% (Ryssland och Vitryssland exkluderade). Det totala antalet gårdar (större än två hektar) minskade med 18 procent under perioden 2005-2013. Om vi även tar med de gårdarna som är mindre än 2 hektar i beräkningen är minskningen i antal gårdar ännu större. 

"stallgödseln kan användas effektivt – som den värdefulla resurs den är"

- Annika Svanbäck

Medelstorleken på gårdarna varierar mycket mellan länderna i avrinningsområdet, från ca 10 hektar i Polen till ca 150 hektar i Tyskland. Det finns visserligen fortfarande många små gårdar i avrinningsområdet, speciellt i Polen. Men mer än hälften av jordbruksmarken finns i dag på gårdar som är större än 50 hektar. Och över 40% av jordbruksmarken återfinns på gårdar som är större än 100 hektar.

I Danmark, Tyskland och Sverige finns de flesta av djuren inom jordbruket på stora gårdar. Detta är extra tydligt i Danmark. I Polen finns många av jordbrukets djur fortfarande på mindre gårdar. Men totalt sett är trenden tydlig under perioden 2005-2013: fler djur på stora gårdar och färre djur på mindre gårdar. Även denna trend är i dag tydligast i Polen och de Baltiska staterna. 

Parallellt med denna utveckling blir jordbruken allt mer specialiserade, vilket medför att vissa regioner inom respektive land domineras av växtproduktion medan andra domineras av djurproduktionen.

Större och mer specialiserade gårdar kan få flera olika effekter på miljön och landsbygden. Det finns t.ex. en uppenbar risk att de geografiska avstånden växer mellan växtproduktion och gårdar med mycket stallgödsel, vilket i sin tur kan föra med sig att näringsämnen inte används effektivt och att risken för övergödning ökar. 

Samtidigt kan den pågående strukturomvandlingen också innebära möjligheter, som att de allt större djurgårdarna också investerar i god lagringskapacitet för stallgödsel och teknik för att använda näringsämnen i stallgödseln effektivt i växtodlingen. Djurproduktion, som genererar stallgödsel, behöver vara kopplad till växtproduktion.

Drivkrafterna bakom strukturomvandlingen mot större gårdar är bland annat den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och lantbrukspolitiken. De större gårdarna har generellt högre ekonomisk lönsamhet.

I takt med att större gårdar växer fram och investeras i runt Östersjön, hoppas jag att politiker, myndigheter och lantbrukare inte bara tar hänsyn till ekonomisk lönsamhet utan också överväger den långsiktiga hållbarheten och agerar för att minska verksamhetens negativa effekter på miljön.

Det behövs en väl utbyggd struktur och infrastruktur inom jordbruket, som gör att stallgödseln kan användas effektivt – som den värdefulla resurs den är. Det är en viktig del i arbetet med att minska övergödningen av Östersjön. 

Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Agronom
annika.svanback@su.se

Relaterade artiklar