2017.03.29

”Ekosystemens bärkraft utgör ramen för ekonomiska och sociala verksamheter”

2017.03.29

Miljöfrågorna saknas i framtidens landsbygdspolitik

Landsbygdskommitténs åtgärder för att få en levande landsbygd fokuserar på produktionsvärden – men glömmer att säkra ekosystemens bärkraft.

Text: Henrik Hamrén

– Landsbygdsfrågor handlar i hög grad om naturresurser. Enligt kommitténs direktiv skulle utredningen ha miljökvalitetsmålen som utgångspunkt och sträva mot att miljötillståndet inte försämras. Därför är det förvånande att miljöfrågorna har en så undanskymd roll i de åtgärder som nu presenteras, säger Gun Rudquist, omvärldsanalytiker på Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Landsbygdskommitténs slutbetänkande ger 75 förslag på åtgärder som inom 30 år ska bidra till en ”livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd.”

På några få ställen förs resonemang om vikten av en god miljö för landsbygdens utveckling. Men miljöhänsynen slås inte fast i varken en portalparagraf eller i specifika åtgärder som sätter miljön främst.

– Det är oroväckande, eftersom ekosystemens bärkraft utgör ramen för ekonomiska och sociala verksamheter. Fiske och jord-, skogs- och vattenbruk är centrala näringar och utgör ofta navet i landsbygdsutveckling, säger Gun Rudquist.

Naturresurserna diskuteras främst i utredningens avsnitt om näringspolitik. Men fokus ligger då på att ta tillvara viktiga produktionsvärden.

– Behovet av mark, skog och vatten kommer att öka i framtiden. Men frågan är mer komplex än att bara handla om att öka produktionen. En ökning måste ske inom ramen för ekosystemens bärkraft.

Kommittén borde ha riktat in åtgärderna mer på miljösmarta affärer

Dagens dominerande produktionssystem har många negativa effekter på den omgivande miljön. Sådant som brist på rent vatten, vikande mullhalter i markerna och utarmad biologisk mångfald kommer att visa sig allt mer.

Situationen i Östersjön är ett tydligt exempel. Där är övergödning det enskilt största miljöproblemet och påverkar många viktiga näringar, som exempelvis fiske och turism.

– I både Egentliga Östersjön och i kustområdena och inlandsvattnen måste utsläppen av gödande ämnen från jordbruk och avloppssektor åtgärdas ytterligare om man ska lyckas säkra havets bärkraft och förmåga att leverera ekosystemtjänster för framtiden, säger Gun Rudquist.

Det ökande trycket på naturresurserna kommer enligt henne även att påverka konkurrenskraften inom bland annat de areella näringarna.

– De länder som tidigt satsar på produktionssystem som minskar den negativa påverkan på naturresurserna kommer att ha en konkurrensfördel.

Det går att kombinera skärpt miljöhänsyn med förbättrad lönsamhet. Ett sätt är att satsa på ökad ekologisk produktion.

– Det är inom den produktionsgrenen som lantbruket oftast tjänar mest pengar i dag, säger Gun Rudquist.

– Om framtiden kräver att de areella näringarna verkar inom ekosystemens ram borde landsbygdskommittén ha riktat in åtgärderna mer på miljösmarta affärer.

Sverige har goda förutsättningar att vara världsledande på miljöområdet, menar Gun Rudquist. Men det kräver att vi fortsätter att gå före och inte tappar vårt försprång som finns inom vissa områden,

– Sverige har inte längre alltid de tuffaste reglerna rörande miljöhänsyn. Andra länder har kommit ifatt och satsar på att erövra miljömarknaderna. Danmark till exempel, som driver en omfattande satsning på att förse inte bara sin egen växande marknad med ekologiskt producerade livsmedel, utan även grannländernas.

gun4

Gun Rudquist

Policychef
gun.rudquist@su.se

Relaterade artiklar