2016.05.09

”Varken jordbruket eller avloppssektorn har gjort tillräckligt”

Det krävs ett långsiktigt arbete

Östersjöländerna borde göra mer för pengarna

”Begränsade framsteg och bristande ambition.” Så lyder EU-revisorerna svidande kritik i en ny rapport som granskar vad EU har fått för alla miljarder som satsats på att minska övergödningen i Östersjön.

Text: Henrik Hamrén

  • Drygt 44 miljarder kronor för rening av avloppsvatten.
  • Många miljoner euro via landsbygdsprogrammen.
  • Finansiering av dyra projekt i Ryssland och Vitryssland.

De senaste åren har EU satsat mycket tid och pengar på att minska övergödningen i Östersjön. Det mesta har gått till nationella åtgärder för att strypa näringstillförseln från land till hav.

Men trots stora ekonomiska bidrag har Östersjöländerna inte fullföljt sina åtaganden, enligt EU:s revisionsrätt.

– Det har investerats stora summor, och på många håll har mycket också åstadkommits. Men det behöver göras mycket mer för att nå de ambitiösa målen i Baltic Sea Action Plan, säger Baltic Eyes Annika Svanbäck, efter att ha läst rapporten.

EU:s revisorer har besökt Polen, Finland och Lettland, och följt upp utvecklingen i övriga länder runt Östersjön. I sin rapport konstaterar de fortsatt stora brister i hur ländernas hanterar övergödningens två viktigaste orsaker: näringsläckage från jordbruket och dålig avloppsrening.

– Totalt sett har varken jordbruket eller avloppssektorn gjort tillräckligt. Samtidigt är stora skillnader både mellan länderna och mellan olika regioner i respektive land, säger Annika Svanbäck.

EU:s revisorer har bland annat granskat beslutade åtgärder, som:

  • tillämpningen av nitratdirektivet,
  • införandet av åtgärdsplaner enligt ramdirektivet för vatten
  • genomförandet av lagstiftningen för avloppsrening
  • användandet av landsbygdsprogrammen, inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Alla länder brister på ett eller annat sätt. Till exempel följer de flesta ännu inte lagarna om rening av tätorternas avloppsvatten fullt ut. Särskilt Polen och Ryssland är långt ifrån att uppfylla de kraven.

Inom jordbruket har utsläppen av kväve och fosfor inte minskat tillräckligt. Ländernas enskilda åtgärdsplaner, som de är ålagda att ta fram, är i många fall starkt försenade eller inte tillräckligt skarpa.

”I många regioner finns det mycket mer näring än vad jordbruket behöver” 

 

– Om man på allvar ska göra något åt övergödningen i Östersjön krävs ett långsiktigt arbete inom alla sektorer, inte minst rörande jordbrukets struktur och användandet av näringsämnena i stallgödsel, säger Annika Svanbäck.

I sin forskning tittar Annika Svanbäck på hur effektivt – eller ineffektivt – jordbruket runt Östersjön använder näringsämnen som finns i gödsel. Resultaten visar på stora överskott av näringsämnen i vissa delar av avrinningsområdet.    

– I många regioner finns det mycket mer näring än vad jordbruket behöver för att odla sina grödor, säger hon.

Ofta handlar det om regioner där jordbruket domineras av djurhållning. Djuren producerar stor mängder stallgödsel, som sedan inte används tillräckligt effektivt i växtproduktionen.

– Om man har mycket djur och dessutom importerar mycket handelsgödsel växer överskottet av näringsämnen i dessa regioner. Och ju större överskottet blir desto mer ökar risken för läckage till havet. 

FAKTA:

Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen av Östersjön: fler och mer ändamålsenliga åtgärder krävs (2016:03) släpptes den 12 april 2016.

I den granskas EU:s åtgärder för att minska övergödningen i Östersjön. Revisionsrätten ger 14 rekommendationer till EU-kommissionen och medlemsstaterna, till exempel förbättrade utsläppsmätningar och hårdare krav på utsläpp i särskilt känsliga områden.

Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Agronom
annika.svanback@su.se

henrik

Henrik Hamrén

Vetenskapsjournalist
henrik.hamren@su.se