2015.02.17

Ålfiske och kemikalietillsyn delar EU-kandidaterna

Valet till EU-parlamentet är viktigt för Östersjön, men vad tycker de olika partierna egentligen i de viktiga havsfrågorna? Genom en enkät har Östersjöcentrum tagit reda på hur politikerna ställer sig i fem aktuella frågor som påverkar havet. Störst oenighet finns det i ålfrågan där fem partier vill se ett totalförbud mot ålfiske inom EU medan tre partier säger nej till ett sådant. Även när det gäller kemikalieinspektionen Echas arbete finns olika åsikter mellan partierna.

I maj går EU:s medborgare till valurnorna för att bestämma vem som ska sitta i Europaparlamentet. Valet är viktigt för Östersjöfrågor både eftersom de flesta länder vars avrinningsområde påverkar Östersjön är medlemmar i EU och eftersom en stor del av havslagstiftningen är EU-lagstiftning. 

Östersjöcentrum har identifierat ett antal frågor som är angelägna att arbeta med under den kommande mandatperioden. Frågorna är inte uttömmande utan exempel på viktiga frågor som för närvarande diskuteras på EU-nivå och därmed är möjliga att arbeta med under den kommande mandatperioden. 

Enkäten skickades ut den 20 mars 2019 till samtliga svenska politiska partier som idag sitter i Europaparlamentet, EP, dvs Feministiskt initiativ, Fi, Västerpartiet, V, Socialdemokraterna, S, Miljöpartiet, Mp, Centerpartiet, C, Liberalerna, L, Moderaterna, M, Kristdemokraterna, Kd och Sverigedemokraterna, Sd. Alla partier utom Fi svarade på enkäten. Nedan följer en kort sammanställning av svaren.

Budgeten för landsbygdsprogrammet

 1. Öka budgeten för landsbygdsprogrammet (pelare 2) på bekostnad av inkomststöd och marknadsordningar (pelare 1).

Landsbygdsprogrammet (LBP) är en del av EU:s jordbrukspolitik. Genom LBP kan lantbrukare och andra få ersättning för miljöåtgärder, t ex rörande växtnäring. 

Samtliga partier svarade ja på frågan om att överföra medel inom jordbrukspolitiken från pelare ett till två, dvs att gynna landsbygds- och miljöfrågor på bekostnad av inkomststöd. 

S och C anför i sina kommentarer att man stödjer miljösatsningar även inom pelare ett. C säger även att man önskar mer resultatorienterade ersättningar än dagens åtgärdsstyrda. Mp betonar att direktstöden ska minska. V betonar att man vill åternationalisera jordbrukspolitiken. L framför att man vill halvera budgeten för jordbruket och fasa ut direktstöden, men värna landsbygdsprogrammet. Även M vill minska jordbruksbudgeten och fasa ut direktstöden. Kd instämmer i att jordbruksbudgeten ska minska och säger att man vill främja miljö- djurskydds- och klimatåtgärdernas andel av budgeten. Sd vill se hög grad av nationellt inflytande och gynna aktiva lantbrukare. 

Budgeten för Echa 

2. Öka budgeten till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa för att förbättra kontrollen av information som kemikalieindustrin lämnar in.

Mer resurser behövs för att förbättra riskbedömningen av kemikalier som används i produkter och varor.

V, S, Mp, C och L svarar ja, medan M svarar nej och Sd och KD vet inte. 

S kommenterar att försiktighets- och substitutionsprincipen ska tillämpas och t ex ämnen bara ska tillåtas när de bevisats ofarliga. V framför att klassificering och märkning ska stärkas och att länder ska kunna gå före och t ex förbjuda ämnen. C anför att implementeringen av Reach brister och att en översyn av lagstiftningen behövs. Man lyfter även att hårdare krav ska ställas på industrin när det gäller att bevisa att produkter är ofarliga innan de släpps ut på marknaden. L anser att Reach behöver utvecklas så att man kan säkerställa att de kemikalier som används är säkra, samt att näringslivet behöver tydliga spelregler. Mp säger att kemikalieindustrin måste granskas hårdare och avkrävas högre transparens. Sd framför att ändamålet verkar vällovligt men betonar samtidigt att EU:s totala utgifter skenar. Kd motiverar sitt ”vet inte” med att man inte har något ställningstagande rörande enskilda myndigheters budgetar. M vill minska EU-budgeten och har därför inget förslag på ökade resurser till ECHA. 

Strategi för kemikalier

3. Uppmana den kommission som tillträder att slutföra arbetet med Strategy for a non-toxic environment

Underlagsrapporten till Strategy for a non-toxic environment lyfter fram åtgärder som leder till förbättrat skydd mot kemikalier för både människor och miljö inom EU.

Samtliga partier utom Sd svarar ja. Sd svarar vet inte. 

S och C är kritiska till att nuvarande EU-kommission inte tagit fram en strategi trots påtryckningar. L betonar behovet av en skarp kemikalielagstiftning. Mp lyfter att strategin är nödvändig för hälsa och miljö. M lyfter fram att vetenskapligt bevisat farliga ämnen inte ska tillåtas. Sd säger att visserligen ska miljö och hälsa väga tungt men regler får inte tvinga verksamheter bort från Europa.  

Fiskerekommendationer 

4. Följ ICES:s rekommendationer även om det innebär ekonomiska förluster för yrkesfiskare och det i slutändan blir färre fiskare kvar

Besluten om tillåtna fiskekvoter gällande Östersjöfisket ska inte överstiga de rekommendationer som ICES ger till EU-kommissionen.

Samtliga partier svarar ja på frågan. 

S betonar vikten av ett hållbart fiske och vill att fiskestöden ska gå till omställning. V framför att om vetenskapligt underlag saknas ska försiktighetsprincipen tillämpas. Man vill också ha fiskestopp på torsk. C betonar den långsiktiga nyttan av hållbart fiske och att parlamentarikerna enbart i viss mån kan påverka kvotbeslutet eftersom det tas av ministerrådet. L framför att ett torskfiskestopp måste omfatta alla EU-länder. Mp:s kommentar lyfter fram behovet av stopp för ålfisket. M kommenterar inte. Kd framför att man strävar efter ett hållbart fiske och ett för stort fiskeuttag inte gynnar någon, utan resulterar långsiktigt i att såväl fisken som fisket dör ut. Sd betonar att de vetenskapliga råden ska följas. 

Fiske av ål 

5. Förbjud allt ålfiske i alla EU:s vatten även om det innebär ekonomiska förluster för yrkesfiskare och det i slutändan blir färre fiskare kvar

Förbudet bör under en period gälla allt fiske, inklusive fritidsfiske och kommersiellt fiske av ål oavsett storlek, det vill säga även glasål.

S, V, Mp, L och M säger ja, medan C, Kd och Sd säger nej. 

S välkomnar EU-beslutet om ett tidsbegränsat stopp och avser att driva på för ett totalt fiskestopp. V önskar att Sverige går före och inför ett totalt fiskestopp för ål. L anser att skadliga fiskemetoder ska förbjudas. Mp betonar att ålens speciella livscykel kräver särskild försiktighet vid förvaltningen. M stödjer ett generellt ålfiskeförbud om det inte hindrar utsättning av glasål. C lyfter fram att annat än fiske påverkar ålen (vattenkraft m m) och menar ett totalt ålfiskestopp inte behövs för att ha ett hållbart ålfiske. Kd hänvisar till att förvaltningsplanen är uppnådd, samt betonar vikten av att bevara ålfiskekulturen. Sd instämmer i att långtgående restriktioner av ålfisket behövs men vill inte radera ut en hel bransch.

Diskussion

Det råder stor enighet bland de flesta svenska partierna kring de många av frågorna även om vissa skillnader finns. Av de fem frågorna svarar alla partier ja på två, jordbrukspolitik och fiskekvoter. På de tre andra är det Sd som säger nej på en och vet ej på två stycken frågor, medan C, Kd respektive M svarar nej på varsin och Kd vet inte på en fråga. Med andra ord kommer de svenska Europaparlamentarikerna att kunna arbeta tillsammans kring åtminstone jordbrukspolitiken och fiskekvoter som följer de vetenskapliga råden. Rörande övriga frågor svarar majoriteten ja med påföljd av det kommer att finnas goda möjligheter att arbeta tillsammans även kring dessa. 

Kemikaliefrågorna visar på åsiktsskillnader. Det är Sd, M, och KD som svarar ”nej” eller ”vet inte” på frågorna om stöd till ECHA respektive strategin för giftfri miljön. 

Även när det gäller ålfisket skiljer sig åsikterna åt. Att ålfisket är en särskiljande fråga har visat sig redan tidigare i t ex den svenska debatten. Det är C, Kd och SD som inte vill förbjuda allt ålfiske.