”Det finns ett stort behov av utbyte av kunskap mellan forskning, politik och förvaltning”

2018.09.13

Baltic Eyes arbete analyseras i ny internationell studie

”Att svara på dagens miljöutmaningar kräver att vetenskapen integreras i politik och praktik”, säger forskaren Chris Cvitanovic, författare till en ny studie om Baltic Eyes arbete med att överbrygga klyftan mellan vetenskap och policy.

Text: Henrik Hamrén

Det är viktigt att våra beslutsfattare har tillgång till relevant vetenskaplig kunskap. Inte minst när besluten rör klimat och miljö. Men att så inte alltid är fallet är nog de flesta överens om.

Begrepp som fejknyheter, filterbubblor och faktaresistens har på senare tid sporrat en allt intensivare diskussion om vetenskapens roll i formandet av våra samhällen. Och frågorna är många.

Hur undviker man att viktig vetenskapligt baserad kunskap drunknar i mediebruset? Har våra beslutsfattare tillräcklig tillgång till oberoende och korrekt fakta? Och hur ska samhället ta del av all kunskap som forskningen producerar?

För universitet och lärosäten handlar diskussionen i grunden om ledord som samverkan med det omgivande samhället.

Marie Löf, miljövetare och ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

– Det finns ett stort behov av utbyte av kunskap mellan forskning, politik och förvaltning, särskilt vad gäller de stora miljöutmaningar som vi står inför eller redan lever med. Detta utbyte sker inte på långa vägar i tillräcklig utsträckning i dag, säger Marie Löf, miljövetare och ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och medförfattare till den nya studien Building university-based boundary organisations that facilitate impacts on environmental policy and practice.

I studien har en grupp forskare från Sverige, Australien och Storbritannien tittat närmare på Baltic Eye och ställt frågan: Är denna slags universitetsbaserade och gränsöverskridande organisation en väg framåt för att öka kunskapsutbytet mellan forskning, politik och förvaltning?

– Baltic Eye är ett initiativ som aktivt strävar efter att öka kunskapsutbytet i frågor som rör Östersjön, med syftet att uppnå evidensbaserad, hållbar förvaltning av Östersjön, säger Marie Löf.

Baltic Eye är resultatet av ett strategiskt partnerskap mellan Stockholms universitet och stiftelsen BalticSea2020, som ingicks 2013.

Gruppen är oberoende och har som syfte är att analysera och syntetisera relevant vetenskaplig kunskap om Östersjön och förmedla den till rätt plats i samhället.

– Baltic Eye har åstadkommit mer på tre år när det gäller när det gäller inverkan på politiken än vad många liknande grupper åstadkommer på fem till tio år, säger Dr Chris Cvitanovic, forskare vid australiensiska CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation) och huvudförfattare till studien.

Dr Chris Cvitanovic, forskare vid australiensiska CSIRO

Baltic Eye har åstadkommit mer på tre år när det gäller när det gäller inverkan på politiken än vad många liknande grupper åstadkommer på fem till tio år

Cvitanovic har bland annat arbetat för Australiens miljödepartement och har under många år forskat kring organisationer som verkar i fältet mellan vetenskap och policy.

– Baltic Eyes struktur, bestående av omvärldsanalytiker, vetenskapskommunikatörer och forskare med olika bakgrunder är helt unik. Särskilt med tanke på den balanserade sammansättningen med ungefär lika många kommunikatörer och analytiker som forskare, säger han.

I sin forskning ser Chris Cvitanovic ett växande internationellt intresse bland forskningsorganisationer för att öka förmågan att nå påtagliga effekter på både policy och praxis, och förbättra kunskapsutbytet mellan policy och vetenskap.

– I vår studie har vi börjat identifiera de viktigaste funktionerna som behövs för att uppnå detta, säger han.

Funktionerna kan kopplas till sju olika teman: organisatoriska, individuella, finansiella, materiella, praktiska, politiska och sociala. I studien sammanfattas de i en färdplan för vad universitetsbaserade gränsöverskridande organisationer bör beakta (se bild nedan). 

En av de viktigaste lärdomarna av exemplet Baltic Eye är enligt Marie Löf vikten av att formulera tydliga mål redan från starten.

– När Baltic Eye startade var det något helt nytt. Det fanns inte riktigt någon annan organisation att jämföra sig med och inspireras av. Nu har vi gjort den här resan och insett vikten av att sätta tydliga men dynamiska mål som hela gruppen identifierar tillsammans, säger hon.

Utifrån intervjuer med Baltic Eyes medarbetare står en händelse i gruppens historia ut som särskilt viktig; då man anställde två policyexperter, så kallade omvärldsanalytiker.

Det handlar om att exempelvis veta när i en politisk process det är bäst att spela in kunskap, till vem, och hur

– Dessa personer tillförde en djup och kvalificerad insyn i policylandskapet. De visste hur beslut fattas och hur de politiska processerna fungerar i praktiken, på både nationell nivå och inom EU. Därmed fick Baltic Eye den sista viktiga pusselbiten: kunskapen om hur man bäst kommunicerar med målgruppen. Det handlar om att exempelvis veta när i en politisk process det är bäst att spela in kunskap, till vem, och hur, säger Marie Löf.

Som forskare har Marie Löf själv deltagit i Baltic Eyes arbete sedan starten. Hon poängterar att resultaten i studien är specifika för just Baltic Eye.

– Men förhoppningsvis kan våra resultat ändå bidra med värdefull information till andra organisationer och institutioner som vill göra något liknande. Särskilt eftersom organisationer av den här typen så sällan utvärderas, säger hon.

Studien identifierar även potentiella hinder som har med den övergripande strukturen i inom akademin att göra.

– Inom akademin premieras antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter vid exempelvis anställningar. Men forskare som arbetar inom organisationer som Baltic Eye är ålagda att lägga mycket av sin tid på kommunikation och samverkan, vilket kan hämma förmågan att hinna publicera sig lika mycket i vetenskapliga tidskrifter, säger Marie Löf. 

Enligt Marie Löf är det därför viktigt att akademin tar ett ansvar även för forskare som väljer att verka inom den typen av gränsöverskridande organisationer. 

– Ett exempel skulle kunna vara att se över hur man premierar även kommunikativa insatser gentemot samhället, alltså det som inom universitetsvärlden kallas för samverkan, säger hon.

Samtidigt kan organisationer som Baltic Eye fungera som en alternativ karriärväg för forskare som inte i första hand fokuserar på en rent akademisk karriär, enligt Marie Löf.

– Studien visar ett antal positiva effekter på personlig nivå, där de anställda i teamet uppger att detta nya sätt att arbeta upplevs som stimulerande och lärorikt och att det har gett en ökad tillfredsställelse med arbetet, säger hon.


 

Studien av Baltic Eye identifierar de viktigaste funktionerna och egenskaperna som behövs i universitetsbaserade gränsöverskridande organisationer för att uppnå ett effektivt förhållande mellan miljövetenskap, politik och praxis.

  • Organisatoriska faktorer: viktigt att teamet består avpersoner med olika bakgrund, samt att etablera effektivt ledarskap och tydliga mål.
  • Individuella faktorer: viktigt att medarbetarna har starka och diversa sociala nätverk, samt att de är samarbetsinriktade, ärliga, kommunikativa och öppna för nya sätt att arbeta.
  • Finansieringbör vara tillräcklig, säker, långsiktig och flexibel. Materiella faktorer: organisationenbör göra policy briefs med rekommendationer.
  • Praktiska faktorer: medarbetarna bör bland annat ges tid och möjlighet att prova nya saker, våga misslyckas och följa egna intressen.
  • Politiska faktorer: samverkan mellan forskning, politik och praxis är mest effektiv i situationer där det finns ett stort politiskt intresse i frågan.
  • Sociala faktorer: medarbetarna bör ges möjligheter att nätverka med externa intressenter.

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se

Chris Cvitanovic

Forskare

Relaterade artiklar