2018.12.10

Det finns fog för optimism för Östersjön

2018.12.10

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

Det finns fog för optimism för Östersjön under de kommande fyra åren – oavsett vilka partier som bildar regering i Sverige i år. Östersjöcentrums enkät till samtliga riksdagspartier visar att det finns en politisk majoritet som öppnar för flera viktiga åtgärder för havet under den kommande mandatperioden, skriver Tina Elfwing och Gun Rudquist vid Östersjöcentrum.

Detta är en längre version av en debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet den 10 december 2018.

Östersjön är kraftigt övergött, har ett torskbestånd i kris och är förorenat av kemikalier och plast. Men allt är inte negativt. Tack vare kraftfulla insatser inom bland annat avloppsrening och jordbruk under de senaste decennierna syns i dag en försiktig men tydlig återhämtning. Rätt politiska beslut kan alltså göra stor skillnad.

Östersjöcentrum har definierat åtta åtgärder som vi anser att Sveriges regering bör genomföra under kommande mandatperiod för att fortsätta på vägen mot en bättre havsmiljö. Åtgärderna är indelade i fyra övergripande områden där ytterligare insatser krävs för att uppnå god havsmiljö i Östersjön: Minska övergödningen, begränsa tillförseln av farliga ämnen, fiska hållbart samt skydda marina ekosystem.

I en enkät frågade vi tidigare i år samtliga riksdagspartier hur de ställer sig till dessa åtgärder. Partiernas enkätsvar visar att det finns fog för optimism för Östersjön under de kommande fyra åren – oavsett vilka partier som bildar regering.

Minska övergödningen

Målet om att minska övergödningen har starkt parlamentariskt stöd. Vi föreslår två åtgärder riktade specifikt mot övergödning:

1. Öka budgeten för jordbrukets växtnäringsåtgärder (särskilt när det gäller att minska risken för fosfor) i landsbygdsprogrammet

Övergödning är det enskilt största miljöproblemet för Östersjön. Forskning visar att jordbruket, följt av avloppsvatten, är det största källan till vattenburet kväve och fosfor som når havet från land.

Sju av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Endast KD svarar ”nej”. Beslut rörande innehåll i landsbygdsprogrammet (LBP) ligger i stort sett på nationell nivå och genom LBP kan lantbrukare och andra få ersättning för miljöåtgärder.

2. Öka det jordbrukspolitiska stödet via EU:s jordbrukspolitik (CAP) till jordbruk med balans mellan växtodling och djurhållning

Ett effektivt utnyttjande av växtnäringsämnen är grunden för att minska risken för läckage av näringsämnen. En bra balans lokalt/regionalt mellan antalet djur och brukad åkermark underlättar hanteringen av stallgödsel och ökar växtnäringsutnyttjandet.

En klar majoritet skulle enligt vår enkät rösta ”ja” till förslaget. M och KD röstar ”nej” medan C svarar ”vet ej”.

Begränsa tillförseln av farliga ämnen till havet

Mål om att begränsa tillförseln av farliga ämnen till havet har även det förankring i riksdagen. Ett av våra två förslag stöds av samtliga riksdagspartier:

3. Inför avancerad rening på de största avloppsreningsverken inom Sveriges avrinningsområde till Östersjön

Vår kunskap om långsiktiga effekter av kemikaliebelastningen i Östersjön är bristfällig. Avloppsvatten samlar tusentals kemiska föroreningar som härstammar från mänskliga aktiviteter och flera av dessa renas dåligt i dagens reningsverk. Om avancerad rening införs på de större avloppsreningsverken som tar emot avloppsvatten från mer än 100 000 anslutna personer så kan utsläppen av en mängd olika kemiska föroreningar till Östersjön minskas kraftigt. 

Alla partierna svarade ”ja” på frågan. Riksdagen enades under våren 2018 om ett stöd för avancerad vattenrening. Nästa steg är att peka ut vilka reningsverk det ska gälla för samt få fler länder runt Östersjön att genomföra detsamma.

4. Verka för att mycket långlivade kemikalier ska kunna förbjudas i grupp inom EU:s kemikalielagstiftning REACH 

Även förslaget om att verka för att mycket långlivade kemikalier ska kunna förbjudas inom REACH enbart baserat på denna egenskap skulle idag gå igenom i riksdagen. Kemikalier med långsam nedbrytning stannar kvar i miljön under lång tid och halterna ökar så länge utsläppen pågår. Även om vi ännu inte påvisat att en grupp ämnen är giftiga och/eller kan ansamlas i organismer så ska egenskapen att vara långlivad införas som ett eget kriterium för reglering inom REACH.

L, S, V, C och MP skulle rösta för ett sådant förslag, som därmed skulle gå igenom. SD och M svarar ”vet ej” och KD svarar ”nej”.

Hållbart fiske

Det mest debatterade målet handlar om hållbart fiske där våra åtgärdsförslag lyder:

5. Använd försiktighetsprincipen – inför ett fiskestopp på torsk i det östra beståndet för att återställa beståndet

Östersjötorskens nuvarande situation är dålig, särskilt i det östra beståndet där fiskarna små och magra, och de större individerna är få. Mycket tyder på att torskens biologi är starkt förändrad. Det finns i nuläget ingen konsensus i forskarvärlden om vad som förklarar denna situation. Men situationen är akut och därför bör försiktighetsprincipen tillämpas och ett fiskestopp på torsk i det östra beståndet införas. Effekten bör kunna utvärderas efter bara några år. I likhet med den publika debatten om fiskefrågor i stort, sticker torskfrågan ut som en fråga där åsikterna går isär.

Alla partier tycks hålla med om att situationen är alarmerande, men alla stödjer inte åtgärdsförslaget. Om enkätsvaret står sig kommer förslaget att gå igenom: L, KD, S, V och MP svarar ”ja”. SD och M svarar ”vet ej” och C svarar ”nej”.

6. Förbjud ålfiske i svenska vatten

Den europeiska ålen är akut hotad. EU-kommissionens förslag förra året om att förbjuda allt ålfiske i EU:s vatten gick inte igenom i ministerrådet. Därför behöver Sverige nu fortsätta driva frågan på EU-nivå, men även vara ett föregångsland genom att förbjuda ålfiske i svenska vatten.

Nästan lika jämt som frågan om ett torskfiskestopp är det i frågan om ett förbud mot ålfiske. Här tippar det dock över åt ”nej” (SD, M, KD och C). Jasidan stöds av S, V och MP. L svarar ”vet ej”.

Skydda marina ekosystem

Fungerande livsmiljöer och biologisk mångfald är grunden för allt liv i Östersjön. Ett sätt att värna mångfalden är att öka kvaliteten iskyddade marina områden. På pappret har Sverige uppnått målet att skydda tio procent av undervattensmiljön, men i praktiken finns fortfarande brister i skyddet av värdefull undervattensnatur (t.ex. regler för när och hur man får fiska). Vi kan bli bättre på att skydda marina ekosystemgenom att:

7. Avsätta specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd

Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna behöver resurser för att följa upp behovet av ett bättre skydd samt för att se till att skadliga aktiviteter kraftigt begränsas där det behövs.

Åtgärdsförlaget om attavsätta specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd skulle idag gå igenom i riksdagen. Det stödjs av sex partier. SD svarar ”nej” och M ”vet ej”. 

8. Inrätta referensområden fria från mänsklig påverkan

Referensområden är viktiga verktyg för utvärdering av det marina skyddet som helhet och ger möjlighet att bedöma om försämringar av undervattensmiljön beror på fiske, sjöfart, fysisk exploatering eller klimatrelaterade faktorer och övergödning. De kan fungera som en försäkring för oväntade effekter av fiske och kan långsiktigt gynna fisket om de skyddar lek- och uppväxtmiljöer.

Förslaget skulle idag röstas ner i riksdagen. M och C svarar ”nej”, SD och S svarar ”vet ej”. L, KD, V och MP svarar ”ja”. 

På Baltic Eyes frukostseminarium den 29 augusti i år deltog partiernas representanter för att diskutera Östersjöns miljö och vilka åtgärder de är beredda att genomföra under kommande mandatperiod. Läs vad de sa här.

Å ena sidan S, MP, V och L – å andra sidan M och SD

Vänsterpartiet och Miljöpartiet svarar ”ja” på alla frågor. Socialdemokraterna följer tätt därpå med sju ”ja” och ett ”vet inte” med hänvisning till att frågan om referensområden inte har diskuterats politiskt. Sverigedemokraterna är det parti som svarar ”nej” på flest antal frågor.

Sammantaget finns det en stor samsyn mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna å ena sidan, samt mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna å andra sidan, i frågan om vad som behöver göras för att förbättra Östersjöns miljö. Centerpartiet och Kristdemokraterna rör sig mellan dessa läger i olika frågor.

Hur Sveriges regering ser ut och vilka partier som kommer att styra landet under de närmaste fyra åren vet vi inte i dag. Men de svar som riksdagspartierna lämnat i vår enkät visar att flera av Östersjöcentrums åtta åtgärdsförslag för att förbättra havsmiljön i Östersjön är politiskt genomförbara oavsett regering.

 

Så här gjorde vi

Östersjöcentrum valde ut åtta angelägna politiska åtgärder inom områdena övergödning, farliga ämnen, fiske och biologisk mångfald. Urvalet är begränsat och avses inte vara heltäckande.

Åtgärderna samlades i en webbenkät i form av frågor att svara ”ja”, ”nej” eller ”vet inte” på. Det gavs också möjlighet att skriva en särskild kommentar till varje fråga.

Enkäten skickades ut via e-post till samtliga riksdagspartier. Påminnelsemail skickades och muntlig kontakt togs med samtliga partier för att säkerställa att partierna avsåg besvara enkäten.

Relaterade artiklar