2019.12.03

”Behovet av bra tidsserier kommer att öka"

2019.12.03

Tidsserier av oskattbart värde

Långa tidsserier med data från miljöövervakningen är av fundamentalt värde för ett fungerande havsmiljöarbete. Det menar forskare och miljöövervakare vid Stockholms universitet, som tagit fram en ny policy brief om vikten av att värna miljöövervakningens långa tidsserier.

Text: Annika Tidlund

Hur ska den svenska miljöövervakningen se ut i framtiden? Den frågan har tidigare klimat- och miljöminister Åsa Romson tillsammans med flera andra experter utrett på uppdrag av regeringen. Utredningen är nu ute på remiss och med anledning av det har Östersjöcentrum sammanställt en policy brief om vikten av att bevara och utveckla den marina miljöövervakningens långa tidsserier.

– Långa tidsserier av miljödata är vår enda primära källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön, säger Carl Rolff, miljöanalytiker på Östersjöcentrum. 

– Data är fakta. Utan dem kan vi aldrig nå förståelse av de storskaliga processer med långa tidsperspektiv som bestämmer Östersjöns tillstånd. 

Vår enda primära källa till förståelse

Trots dessa tidsseriers stora värde är de ofta i farozonen för nedskärningar, enligt Carl Rolff. 

– Vid omstruktureringar och krav på nya former av övervakning föreslås ibland att delar av dessa program ska skäras ned. Varje förslag som glesar ut eller avslutar ett befintligt långsiktigt program är ett potentiellt dråpslag mot Sveriges förmåga att bedriva en långsiktigt klok och kostnadseffektiv havspolitik. 

Efter ett långt yrkesliv inom marin forskning har Carl Rolff sett många exempel på tillfällen där långa tidsserier med miljöövervakningsdata varit helt avgörande för att förstå vad som pågår i havet. 

 – Utan tillförlitliga data av hög kvalitet hade vi aldrig kunnat förstå varför halterna av övergödande näringsämnen inte sjönk trots att vi halverat belastningen. Vi hade inte insett att det krävdes ännu mer tålamod, när decennier av insatser mot övergödning inte åstadkom någon påtaglig förändring i ytvattnet. Östersjöns långa omsättningstid, oregelbundna utbyte av vatten med Västerhavet och stora interna processer gör att tidsperspektiven för förbättring är längre än vi trodde.

Utan långa tidserier hade vi inte heller kunnat se hur de alarmerande höga halterna av olika miljögifter i fiskätande djur under åttiotalet snabbt avtog igen när kraftfulla åtgärder vidtogs. Det gav också kunskap om hur liknande substanser kommer att bete sig i naturen.

– Idag skördar vi kunskapsfrukterna av de långa obrutna tidsserier av miljödata som samlats in av den nationella marina miljöövervakningen, säger Carl Rolff. 

Långa tidsserier av miljödata är en absolut förutsättning för de avancerade problemanalyser som vi nu kan göra. De är därför också en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav. 

Idag skördar vi kunskapsfrukterna

– Om vi inte känner till den naturliga variationen över långa tidsavsnitt kan vi inte heller skilja vad som är en långsiktig förändring från en mer tillfällig fluktuation. Kortvariga undersökningar riskerar därför att inte ha tillräcklig styrka för att påvisa en förändring eller rent av visa skenbara förändringar, vilket exemplifieras väl i bland annat en svensk miljögiftsstudie från 1993, säger Carl Rolff.

Behovet av tidsseriedata kommer att öka när vi nu står inför massiva och oerhört kostsamma åtgärder för att genomföra omställningar och uppfylla nationella målsättningar, EU-direktiv och internationella regleringar. För att veta om dessa åtgärder har någon storskalig effekt måste vi ha bra data, men tidsperspektivet är ofta flera decennier.

 – Investeringen i utbyggd miljöövervakning är dock liten jämfört med kostnader för att låta verkningslösa eller rent av skadliga åtgärder pågå i decennier. Ännu större kan kostnaden bli om växande miljöskador inte upptäcks förrän effekterna har blivit storskaligt allvarliga, såsom var fallet med DDT, kvicksilver och PCB, säger Carl Rolff. 

I ljuset av kommande klimatförändringar kommer naturmiljön på några hundra år sannolikt att genomgå större förändringar än den gjort under flera millenier. För att förstå och möjligen motverka dessa kommer vi att vara desperat beroende av kunskap om hur naturen fungerar och hur det såg ut innan stora förändringar skedde. Det finns därför ett behov av att utveckla miljöövervakningen för att kunna svara på framtidens utmaningar när det gäller klimatförändringar, biologisk mångfald och matförsörjning. 

 – Det är dags att bygga ut miljöövervakningen – kommande generationer kommer att tacka oss för det, säger Carl Rolff.

Carl Rolff

Carl Rolff
carl.rolff@su.se