2019.12.04

"Förväntningarna på kommissionär Sinkevičius är höga"

2019.12.04

I måndags tillträdde europeiska kommissionen med sina nya kommissionärer. Varandes en grön politiker från Litauen har kommissionären för miljö, hav och fiske, Virginjus Sinkevičius, förhoppningsvis en god förståelse för Östersjöfrågor.

I oktober blev Sinkevičius utfrågad av Europaparlamentets fiskeri- och miljökommittéer och beskrev där sina prioriteringar för de kommande fem åren. Flera strategier och lagstiftningsunderlag kan komma att ha stor inverkan på miljö- och fiskeriförvaltningen i Östersjön. Nedan är vilka som förväntas avancera under Sinkevičius fem år:

• Europas gröna giv (green deal)

Nästa stora sak i miljöpolitiken, där målet är att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten. Förslaget har utlovats att publiceras inom 100 dagar från kommissionens tillträdande. I korridorerna i Bryssel ryktas det dock om att det kommer redan den 11 december. Samtidigt har ett utkast redan, i sann Brysselanda, läckts.

Den gröna given begränsar sig emellertid inte till endast klimat, då kommissionens ordförande von der Leyen menar att klimatförändringar, biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, avskogning och markförsämring hänger ihop. I det läckta utkastet  omnämns dock inte havsfrågor specifikt, till skillnad från till exempel skog. 

Inom ramen för den europeiska gröna given kommer kommissionär Sinkevičius att leda arbetet kring biologisk mångfald, cirkulär ekonomi och ambitionen om nollutsläpp. Han kommenterade given genom att säga att han ”under mitt mandat kommer att utveckla ett initiativ för rena, hälsosamma och naturligtvis hållbart förvaltade hav”.

Med sitt breda fokus kommer flera lagstiftningsunderlag att hamna under den här rubriken. Till exempel kommer det åttonde miljöhandlingsprogrammet att ytterligare beskriva de mål som fastställts i samband med den gröna dealen.

• Från gård till bord

Gård-till-bordstrategin planeras att sträcka sig över hela livsmedelskedjan och inkludera mål för utsläppsminskning samt minskning av bekämpningsmedelsanvändning. Det övergripande ansvaret för strategin hamnar här på kommissionären för jordbruk och landsbygdsutveckling, Janusz Wojciechowskis, bord.

Angående den havsrelaterade delen av strategin sade kommissionär Sinkevičius att han ”skulle vilja att vi bygger vidare på potentialen för hållbar fisk och skaldjur som ett led i att bidra till en gård-till-bordstrategi för hållbar mat. [...] så att vi vet och kan spåra fisk från nät till burk”.

Då potentialen för vattenbruk i Östersjön begränsas av faktorer som brackvatten, kommer det att vara viktigt att se till att strategin tar hänsyn till regionala dimensioner.

• Implementering och utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken

Kommissionär Sinkevičius behåller sin föregångares, kommissionär Karmenu Vella, kombination av fiskeri-, havs- och miljöansvar. Förhoppningsvis kan han åstadkomma ett tätare samarbete mellan fiskeri- och miljöpolitiken i praktiken. Fiskerelaterade indikatorer är en särskilt svag aspekt av genomförandet av havsmiljödirektivet, där avsikten är att uppnå god miljöstatus i havsmiljön till 2020.

Enligt den gemensamma fiskeripolitiken bör fiskbestånden fiskas hållbart 2020. Men bakgrund i till exempel tidigare års kvotbeslut, kommer detta inte att nås. Sinkevičius kommenterade det genom att säga att ”i princip är 2020 det första året då bestånden måste hanteras i linje med målet för maximal hållbar avkastning”. Han la också till att ett ”lönsamt och hållbart fiske, samt full implementering av CFP, kommer att vara högsta prioritet med en full utvärdering 2022”.

Frågan är om kommissionär Sinkevičius kommer att vara mer framgångsrik än sina föregångare när det gäller att få igenom detta och säkerställa att en ekosystembaserad strategi -  som bland annat tar hänsyn till interaktionen mellan olika fiskbestånd - kan bli verklighet.

• Strategi för biologisk mångfald för 2030

Kommissionär Vella har beklagat att EU inte har kommit längre med att nå de globala målen för biologisk mångfald. 2020 är målåret för att komma överens om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald vid COP15-mötet, mångfaldskonventionen, i Kina nästa år. Där avser Sinkevičius att "först arbeta mot ett mångfaldsmål i linje med klimatmålet om 1,5°C från Paris - och samla världen bakom det". En del av detta är att leda arbetet med en 2030-strategi för biologisk mångfald, inom vilken han vill se en ökning av marina skyddade områden från 10% till 30% med bättre ekologisk konnektivitet och mer effektiv förvaltning.

Kvaliteten på skyddet i många av de redan befintliga områdena har i nyligen genomförda studier ifrågasatts. Därför är det av yttersta vikt att säkerställa att skyddet på papper faktiskt har en positiv effekt i praktiken för de livsmiljöer som det ämnar skydda.

• Ambitionen med nollutsläpp

En annan övergripande rubrik i Sinkevičius uppdrag omfattar flera lagstiftningsunderlag och strategier för till exempel kemikalier, luftkvalitet och näringsämnen. För vattenområdet sa kommissionär Sinkevičius att ”vi måste fokusera på nya eller särskilt skadliga föroreningar som näringsämnen, mikroplaster och läkemedel”. 

När nu vattenlagstiftning genomgår en fullständig översikt så kan delar, såsom strategin för läkemedel i miljön, till exempel inkluderas vid en revidering av direktivet om rening av avloppsvatten (UWWTD). 

Vad gäller föroreningar av näringsämnen så kommer den pågående översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, att vara avgörande för övergödningen av Östersjön.

Strategin för en giftfri miljö är sedan länge försenad och det har ryktats om att kommissionen kan komma att skrota den sedan flera parallella initiativ under tiden har genomförts, till exempel kontrollen av ändamålsenligheten av kemikalielagstiftning utöver REACH. Kommissionär Sinkevičius sa emellertid att han ”ser fram emot att inkludera REACH som en av de viktigaste pelarna i strategin för en giftfri miljö. På grundval av vad vi har i REACH när det gäller data, kan vi bygga en mycket stark strategi för en giftfri miljö, vad gäller kemikalier brett, men även bortom det med till exempel hormonstörande ämnen.”

Därtill kommer ett förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast att läggas fram av kommissionen, men kommissionär Sinkevičius sa också att "nästa steg måste gälla mikroplast i textilier, däck och pellets, det är där huvudkällan är".

För ett grunt kusthav som Östersjön, med sitt långsamma vattenutbyte, är föroreningar av kemikalier och näringsämnen viktiga aspekter att ha med. I detta sammanhang kan ett reviderat och stärkt UWWTD spela en viktig roll. När nu registrering av ämnen inom REACH är klar så är det läge för strategin för en giftfri miljö att medföra en verklig övergång från reaktiv till proaktiv kemikaliepolitik.

Upp till bevis för parlamentet och rådet

Med sina hoppingivande ord är förväntningarna på kommissionär Sinkevičius höga. Men kommissionens lagstiftningsförslag är bara det första steget. För att de faktiskt ska leda till förbättringar för miljö- och fiskeriförvaltningen i Östersjön är det också upp till bevis för Europaparlamentet och ministerrådet, som är de som måste komma överens om de slutliga texterna.

Förväntningarna är också fortsatt höga vad gäller nationell implementering av lagstiftning som redan finns på plats. Exempelvis har hittills endast 16% av åtgärderna inom havsmiljödirektivet implementerats av medlemsländerna, vilket inte bådar gott för att uppnå god miljöstatus till 2020.

Hanna Sjölund

Hanna Sjölund

Omvärldsanalytiker
hanna.sjolund@su.se