2020.04.08

"Viktiga delar av havspolitiken har satts på vänt"

2020.04.08

Havspolitiken på sparlåga, enligt policyexperter

Coronakrisen har bromsat flera centrala EU-politiska processer som berör havsmiljön. Viktiga beslut har skjutits upp och medel till miljöåtgärder kan komma att omdirigeras för att istället stödja näringarna. Östersjöcentrums policyexperter ger dig den samlade bilden av coronaläget inom havspolitiken.

Text: Henrik Hamrén, Foto: S. Hermann och F. Richter, Pixabay

I dagsläget kraftsamlar världens länder för att möta coronapandemin. Just nu ligger fokus på de stora utmaningarna med att säkra en fungerande sjukvård, minska smittspridning och minimera de ekonomiska konsekvenserna. Detta gör att väldigt många andra politiska processer, som för bara några månader sedan var i full gång, nu går på sparlåga.

 – Viktiga delar av havspolitiken inom EU har satts på vänt i och med cornoapandemin – förvisso en förståelig försening. Nu måste fokus vara att rädda liv, säger Gun Rudquist, policychef vid Östersjöcentrum. 

Samtidigt kommer det att finnas en tid efter corona, påminner hon.

 – Och redan nu måste vi så gott vi kan förbereda vilket samhälle vi vill ha då, säger hon
Under 2020 skulle EU avgöra flera stora och viktiga politiska processer som har direkt bäring på Östersjöns miljö.

 – Exakt hur havsmiljöarbetet kommer att påverkas är för tidigt att säga. Men vi kan utgå ifrån att läget kommer att vara annorlunda efter corona – för ekonomin och för samhället i stort, säger Gun Rudquist.

Hon och hennes kollegor vid Östersjöcentrum har tittat närmare på det europeiska havsmiljöarbetet och vilka politiska processer som påverkas när det gäller övergödning, biologisk mångfald, fiske och farliga ämnen.

Biologisk mångfald: Förhoppningsvis sätter man tydliga mål i relation till blå tillväxt”

Den europeiska gröna given är EU:s nya färdplan för att göra Europa till världens första klimatneutrala världsdel till 2050. I mars skulle EU-kommissionen ha presenterat sin strategi för en av givens viktigaste grundpelare: åtgärder för att bevara och minska förlusten av biologisk mångfald.

Strategin är nu aviserad att presenteras den 29 april istället och är fortfarande under omarbetning.

 – Man får hoppas att förseningen ger mer tid till att säkerställa att den biologiska mångfalden i havet får ökad plats i förhållande till vad som presenterats hittills, säger Hanna Sjölund, omvärldsanaytiker vid Östersjöcentrum med särskilt fokus på biologisk mångfald och farliga ämnen.

Den kommande strategin sträcker sig fram till 2030 och var tänkt att presenteras i god tid innan FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15), som skulle ha hållits i Kunming i Kina i oktober i år. På grund av coronapandemin är konferensen nu framflyttad.

Men även om FN-konferensen blir framflyttad så är EU-strategin av stor vikt. Enligt Hanna Sjölund är det särskilt viktigt att strategin fokuserar på bredd och integrerar biologisk mångfald i en rad andra områden.

 – Förhoppningsvis sätter man tydliga biologisk mångfaldsmål i relation till blå tillväxt, och ser den nästkommande tioårsperioden som en möjlighet för den gemensamma fiskeripolitiken att på allvar anamma en ekosystembaserad fiskeförvaltning som uppfyller målen under habitat- och havsmiljödirektiven, säger hon.

Hanna Sjölund, omvärldsanalytiker med särskilt fokus på biologisk mångfald och farliga ämnen. 

Fiske: "Har blivit uppenbart att det finns en överkapacitet i Östersjöns fiskeflottor"

EU-kommissionens formella utvärdering av den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjöns fiske, som skulle ha presenterats senast den 21 juli 2019, lär försenas ytterligare på gund av coronakrisen. Fjolårets nödåtgärder med stopp för allt riktat torskfiske i Östersjön ligger fast, liksom ministerrådets beslut om endast bifångstkvot för det östra torskbeståndet samt kraftigt minskade kvoter för det västra torskbeståndet och det västra sillbeståndet.

– En konsekvens av kvotminskningen är att det har blivit uppenbart att det finns en överkapacitet i Östersjöns fiskeflottor, säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum med särskilt fokus på fiskepolitik. 

I höstas lade kommissionen fram ett förslag som öppnar för att ge bidrag till skrotning av fiskefartyg för att minska fiskeflottans kapacitet, till följd av att fiskbestånden i Östersjön har sviktat.

Nu lägger kommissionen förslag om att ge tillfälligt stöd för att upprätthålla kapaciteten, som ett svar på att många fiskare runtom i hela EU drabbas av minskad efterfrågan på grund av coronakrisen.

– Att förslagen hamnar i otakt med varandra och kan motverka varandra är ett exempel på hur de kortsiktiga cornonastöden kan motverka mer långsiktiga åtgärder för att få en mer hållbar ekonomi, säger Charles Berkow. 

Båda förslagen ligger på bordet och kräver godkännande från EU-parlamentet och ministerrådet. De är tänkta att finansieras med de pengar i europeiska hav- och fiskefonden (EHFF) som ännu inte har spenderats. 

– Då öppnas större möjligheter för medlemsstater att styra om till mer hållbart fiske, säger Charles Berkow. 

Enligt honom kommer andra viktiga åtgärder för att förbättra Östersjötorskens situation, som till exempel minskat fisketryck för sill- och skarpsillsfisket i södra Östersjön, att skjutas på framtiden.  

–Så länge som coronapandemin härjar och skapar mer akuta politiska och ekonomiska utmaningar riskerar sådana beslut att skjutas ytterligare på framtiden, säger han. 

Övergödning: "Viktiga miljöförbättringar av CAP försenas ytterligare"

EU:s jordbrukspolitik är central när det gäller att åtgärda övergödningen i Östersjön. På grund av coronoakrisen har två viktiga politiska processer redan blivit försenade: 

När det gäller CAP kan dock inte hela förseningen skyllas på coronapandemin. Redan innan covid-19 drabbade Europa var reformeringen av CAP starkt försenad; inte minst på grund av Brexit, och av det faktum att EU ännu inte fattat beslut om den långsiktiga budgetramen för hela unionen – av vilken CAP utgör drygt en tredjedel. 

 – För att lösa problemen som coronautbrottet nu har orsakat föreslås övergångslösningar som förenklat förlänger rådande politik. Det innebär att viktiga miljöförbättringar av CAP kommer att försenas ytterligare, säger Gun Rudquist. Dessutom öppnade EU:s jordbrukskommissionär Janucz Wojciechowski nyligen för att medlemsländerna ska få använda resterande budgetmedel i miljö- och landsbygdsprogrammen till att stötta de lantbrukare vars ekonomi hotas till följd av coronapandemin. 

 – Med andra ord kommer pengar som skulle ha gått till exempelvis skyddszoner vid vattendrag, fånggrödor och ekologisk odling istället att bli inkomststöd till lantbruket, säger Gun Runquist.

En annan försening som berör jordbruket och därmed risken för läckage av kväve och fosfor till Östersjön, är EU-kommissionens livsmedelsstrategi, Farm to Fork (F2F), som ska peka ut den långsiktiga riktningen och sätta mål för livsmedelsproduktionen. F2F skulle ha presenterats i slutet av mars men har skjutits fram minst en månad. 

Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist.  

Farliga ämnen: "Den större kemikaliestrategin är försenad"

Den 11 mars, strax innan coronapandemin slog till med full kraft mot Europa, hann en rad förslag som rör kemikalier presenteras i EU:s nya handlingsplan för cirkulär ekonomi.

 – Handlingsplanen visar på en mer inkluderande strategi för kemikaliehantering, vilken är viktig för att harmonisera de olika kemikalie-, produkt- och avfallslagstiftningarna. 

I planen aviserades också förbudet mot tillsatt mikroplast, vilket blir plaststrategins nästa steg, säger Hanna Sjölund.

Däremot är den större kemikaliestrategin – som skulle komma i juni i år, och skulle ta ett helhetsgrepp kring att motverka farliga ämnens negativa effekter på miljön – försenad. Målet för den är att samla den befintlig kemikalielagstiftningen och påskynda ansträngningarna för att begränsa exponeringen för hormonstörande ämnen, persistenta kemikalier och skadliga kombinationseffekter. Troligt är att strategin inte kommer att presenteras förrän i oktober i år, säger Hanna Sjölund.

Enligt henne återstår det att se var den slutgiltiga ambitionsnivån för kemikaliestrategin kommer att hamna. 

 – Det finns potential för att det här helhetsgreppet till exempel kan innebära att brister som finns i nuvarande vattendirektiv vad gäller kemikaliehantering kommer att adresseras. Och kanske kan det i sin tur leda till att avancerad vattenrening integreras i en kommande revideringen av avloppsdirektivet, säger Hanna Sjölund.

Trots pandemiläget mäktar EU:s politiker och tjänstemän förhoppningsvis också med att se till att arbetet med den gröna given inte avstannar helt, menar Hanna Sjölund.

 – När situationen väl förbättras igen vore det bra om strategierna finns på plats för att underlätta övergången till en mer hållbar cirkulär ekonomi, säger hon.

 

gun4

Gun Rudquist

Policychef
gun.rudquist@su.se

Hanna Sjölund

Hanna Sjölund

Omvärldsanalytiker
hanna.sjolund@su.se

Charles Berkow

Omvärldsanalytiker
charles.berkow@su.se