Forskningskommunikation

2019.10.15

Beslutet tyder på nya insikter hos fiskeministrarna

Natten till tisdag fattade EU:s fiskeministrar beslut om kvoterna för nästa års fiske i Östersjön. Beslutet innebär att förbudet att fiska på det östra torskbeståndet består och att flera av de andra fiskekvoterna sänks. Så här kommenterar Baltic Eye beslutet.

Beslutet om fiskekvoterna vid rådsmötet i veckan kan vara viktigt ur flera aspekter. Som EU-kommissionär Karmenu Vella påpekade tog jordbruks- och fiskeministrarna ett steg mot att förvalta fiskbestånd som torsk i ett större perspektiv. De har nu erkänt vikten av att se till hur olika miljöfaktorer samspelar. Närmare bestämt har de åtagit sig att skyndsamt och effektivt agera för att förhindra att fiskebestånd drabbas av verksamheter som jordbruk och industri genom exempelvis övergödning, föroreningar eller utarmning av livsmiljöer.

Men EU:s fiskeministrar behöver ta större hänsyn till att inte bara fiske och naturlig död påverkar fiskebeståndens storleks- och åldersstruktur, utan även individernas tillväxt. Torsken kommer fortsätta vara i mycket dåligt och improduktivt skick så länge fisket är för intensivt och tillväxten för svag. Det ger en historiskt sett ensidig storleksfördelning. När i stort sett alla många torskar är små, kan denna viktiga rovfisk inte fullgöra sin tidigare funktion i ekosystemet.  

Ministrarna behöver därför även ta större hänsyn till samspelet mellan olika fiskebestånd, som torsk och dess matfiskar skarpsill och sill. Fortsatt frånvaro av sådana hänsyn kommer inte enbart att fördröja återhämtningen av det östa torskbeståndet, utan det ökar också risken för en långsiktig kollaps. Det strider också mot kraven i den gemensamma fiskeripolitiken, vilken anger att en ekosystemansats i ska tillämpas i fiskeriförvaltning. 

För vissa fisken såsom torsk, skarpsill och det västra sillbeståndet, har ministrarna enats om kvoter som överstiger EU-kommissionens förslag. En del verkar missförstå de vetenskapliga rekommendationerna och tar inte hänsyn till t ex att ett bestånds tillväxt baseras på en enda årskull. I en kritisk självreflektion behöver forskare kanske bli tydligare i sina råd rörande delar av fiskeförvaltning.

Än en gång har ministrarna i alltför hög grad tagit främst kortsiktiga socioekonomiska hänsyn och därmed riskerar en gemensamt ägd naturresurs. Återigen kommer miljön, fiskare och lokalsamhällen att lida till följd av tidigare års kortsiktigt tänkande. 

Efter rådsmötet bör ministrarna från Östersjöns länder enas om ett antal andra åtgärder för att förbättra för torsken. I detta bör ingå restriktioner mot fiske efter den svältande torskens mat, särskilt skarpsill, i de områden där torsken finns.

Läs mer

Policy brief: Minska sill- och skarpsillsfisket nästa år – för torskens skull

Torskfiskestoppet – bra för torsken men ett misslyckande för fiskeförvaltningen

 

 


balticeye@su.se