Forskningskommunikation

2021.01.28

Dåliga förutsättningar för algodling i Östersjön

Algodlingar beskrivs i ett nytt EU-initiativ som en outnyttjad resurs, som med liten miljöpåverkan kan användas för att producera allt från mat till läkemedel och gödsel. Möjligheterna för att i närtid utveckla lönsamma algodlingar i Östersjön är dock små.

Ett nytt EU-initiativ som syftar till att öka produktionen och konsumtionen av algbaserade produkter är öppet för konsultation. Enligt initiativet kan algodling bidra till att uppnå målen för EU:s gröna giv och leda till ett grönare, mer cirkulärt och koldioxidneutralt EU.

I Östersjön, innanför Öresund och de danska sunden, är förutsättningarna för algodling tyvärr betydligt sämre än i många andra europeiska havsområden på grund av den låga salthalten i vattnet. Möjligheterna att inom den närmaste tiden utveckla en lönsam storskalig algodling i Östersjön är därmed mycket små. Omfattande forskning och utvecklingsarbete krävs för att produktionen ska bli något som fungerar och är ekonomiskt lönsam. Några av utmaningarna rör begränsande miljöfaktorer och platsbrist i många områden.

Om man genom forskning och utveckling hittar lämpliga arter som går att använda kan det på längre sikt möjligen bli aktuellt med algproduktion även i Östersjön. Vilka arter som kan bli lämpliga beror på syftet med odlingen (biogas/foder/proteinutvinning). Det som finns idag i/nära Östersjön i större skala är i stor utsträckning odlingar på land, till exempel i Simrishamn.

Vid all planering och utvecklingsarbete av algodling, även i områden med goda förutsättningar, är det viktigt att beakta möjliga konflikter med annat användande av havet. Tillståndsprocessen för att bedriva vattenbruk i Sverige idag behöver ses över för att ge en rättvisare prövning av bland annat algodlingar.

EU-kommissionens konsultation, inklusive färdplanen, hittas här:  Blue bioeconomy – towards a strong and sustainable EU algae sector (europa.eu)

Läs Östersjöcentrums svar på konsultationen som här (pdf).