Forskningskommunikation

2018.06.08

Nya jordbrukspolitiken ger rodret till medlemsländerna

Text: Gun Rudquist

I fredags kom det då äntligen – EU-kommissionen lagförslag för ny jordbrukspolitik, (Common Agricultural Policy, CAP). Riktningarna som har aviserats genom tidigare utkast ligger fast; att CAP:s budget bantas, att medlemsländerna ska bestämma mer av innehållet och att dagens miljökrav (s k förgröning) på direktstöden försvinner.

CAP skärs ner minst 5 % och kommer utgöra ca en tredjedel av EU:s totala budget. Vissa bedömare menar att nedskärningen i realiteten är större ändå eftersom man tvistar om huruvida man ska räkna i nominella eller reella siffror. Om budgeten ska gå till direktstöd eller landsbygdsprogram (första eller andra pelaren) kommer fortsatt skilja mellan länderna eftersom lagförslaget öppnar upp för flytt av medel mellan stödformerna. Man kommer att kunna flytta 15 % mellan pelarna som man vill och även flytta ytterligare 15 % från direktstöd till landsbygdsprogram utan krav på medfinansiering.

Ökad beslutsrätt hos medlemsländerna väcker både oro och förhoppning; oro att länderna ska ge olika förutsättningar till sitt lantbruk så att ojämn konkurrens uppstår och förhoppning att regler och villkor ska anpassas bättre till lokala förutsättningar. Lagförslaget kräver att varje land tar fram en strategi som Kommissionen ska godkänna. Denna ska sedan styra den nationella utformningen.

Dagens förgröning försvinner alltså och ersätts med "eco-schemes" som beslutas på nationell nivå. Dessa är frivilliga och ska kräva mer än dagens lagkrav. Hur dessa förhåller sig till dagens miljöersättningar i landsbygdsprogrammet är oklart.

Slutligen, vattenfrågan tycks fortfarande vara lite styvmoderligt behandlad med undantag för att en obligatorisk "nutrient management tool" föreslås. Varje land ska erbjuda lantbrukarna ett verktyg för att beräkna växtnäringsbalanser som en del av de krav som ställs på att få direktstöd, de s k god jordbrukarsed. Om detta verktyg inte bara beräknar näringsflödena utan även ställer krav på balans så kommer ett viktigt steg tas för att öka växtnäringsutnyttjandet och därmed minska risken för läckage vilket gör övergödning.

Men det kvarstår att dyka ner i alla paragraf-formuleringar för att få syn på detaljerna. Vi vet ju alla att "the devil is in the details".


balticeye@su.se