Forskningskommunikation

2018.08.27

Sammanställning av riksdagspartiernas svar på Östersjöcentrums enkät om åtta åtgärder för Östersjön

Vi har frågat alla riksdagspartierna hur de ställer sig till Östersjöcentrums prioriterade åtgärder för Östersjön. Här analyserar Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist enkätsvaren som helhet.

Östersjön är ett av världens mest känsliga innanhav. Det är kraftigt övergött, har ett torskbestånd i kris och är förorenat av kemikalier och plast. Men havet är inte dött och på övergödningssidan kan man se en försiktig men tydlig återhämtning. Rätt politiska beslut kan alltså göra stor skillnad.

Östersjöcentrum har valt ut åtta åtgärder som vi anser ska genomföras under kommande mandatperiod för att fortsätta på vägen mot en bättre havsmiljö. Vi har frågat alla riksdagspartierna hur de ställer sig till dessa åtgärder. I nedan länkar redovisas resultaten område för område:

Hopp om havssatsningar oavsett regeringsbildning

Östersjöcentrums enkät till samtliga riksdagspartier visar att det finns fog för att hoppas på havssatsningar oavsett hur regeringsbildningen ser ut efter valet i september 2018. I många frågor tycker partierna i stort sett lika, och i flera frågor finns troligen en majoritet för att driva igenom åtgärderna. Däremot finns det också skillnader mellan partierna.

Ska frågorna lösas på EU-nivå?

Alla partierna svarade på enkäten och svaren visar i stora drag genomgående på stort engagemang i havsfrågor. Särskiljande är dock huruvida man anser att frågorna framförallt ska hanteras på EU-nivå eller ej. Här pekar oppositionspartierna tydligare på behovet av lösningar inom EU, men även socialdemokraterna hänvisar till EU gällande till exempel fiskestopp.

Alla vill satsa på avancerad vattenrening

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de som svarar ”ja” på alla frågor. Socialdemokraterna följer tätt därpå med sju ”ja” och ett ”vet inte” med hänvisning till att frågan om referensområden inte har diskuterats politiskt.

I frågan om avancerad vattenrening svarar alla partierna ”ja”. Riksdagen enades under våren 2018 om ett stöd för avancerad vattenrening. Nästa steg vore att definiera vilka reningsverk det ska gälla för samt få fler länder runt Östersjön att genomföra detsamma.

Stor enighet kring långlivade kemikaler, ökad kvalitet på skyddade områden och växtnäringsåtgärder

Det finns även andra frågor där samstämmigheten är mycket stor. I flera frågor svarar så många partier ”ja” att det troligen skulle vara möjligt att driva igenom åtgärden i riksdagen. Det gäller frågorna om ökat stöd via landsbygdsprogrammet till växtnäringsåtgärder, gruppförbud av långlivade kemikalier samt särskilda budgetmedel för att öka kvaliteten på skyddade områden.

Att sju av åtta partier ställer sig bakom ökat fokus på växtnäringsåtgärder, särskilt fosfor, i jordbruket är mycket välkommet ur ett Östersjöperspektiv eftersom övergödning är det överskuggande miljöproblemet. Givet att EU:s gemensamma jordbrukspolitik håller på att reformeras, finns det nu en möjlighet att genomföra denna åtgärd eftersom beslut rörande innehåll i landsbygdsprogrammet i stort sett ligger på nationell nivå.

När det gäller gruppförbud av långlivade kemikalier, verkar av kommentarerna att döma, sex av åtta partier stå bakom åtgärden. Moderaterna har visserligen svarat ”nej” men säger att man verkar för att bevisat farliga ämnen ska fasas ut och att farliga ämnen ska kunna hanteras i grupp. Vilka kriterier som ska ligga till grund för detta bör bedömas av ansvarig expertmyndighet, anser Moderaterna.

Situationen är likartad rörande kvalitet på skyddade områden. Moderaterna svarar visserligen ”vet inte” men att döma av kommentaren är frågan angelägen.

Torsken splittrar mest

I likhet med den publika debatten om fiskefrågor i stort, sticker torskfrågan ut som en fråga där åsikterna går isär. Alla partier tycks hålla med om att situationen är alarmerande men oppositionen tycks i högre grad än regeringen förlita sig på att EU-förvaltning kan hantera frågan.

Sverigedemokraterna sticker ut generellt genom att dels svara ”nej” på flest frågor och dels genom att i kommentarerna till sina ”nej” ge uttryck för att man i flera fall inte anser att något mer behöver göras. En åsikt som inte delas av forskningen.

Sammanfattningsvis

Sammantaget kan man notera att det finns en stor samsyn mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna å ena sidan, samt mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna å andra sidan. Centerpartiet och Kristdemokraterna rör sig mellan dessa läger i olika frågor.

Hur Sveriges regering ser ut och vilka partier som kommer att styra landet under de närmaste fyra åren vet vi tidigast den 9 september. Men de svar som riksdagspartierna lämnat i vår enkät visar redan nu att flera av Östersjöcentrums åtta åtgärdsförslag för att förbättra havsmiljön i Östersjön är politiskt genomförbara i flera olika regeringskoalitioner.

Fullständiga enkätsvar

Alla riksdagspartier svarade på enkäten. Se partiernas svar på i enkäten, här finns de oredigerade enkätsvaren för nerladdning.

Metod

Östersjöcentrum valde ut åtta angelägna politiska åtgärder inom områdena övergödning, farliga ämnen, fiske och biologisk mångfald. Urvalet är begränsat och avses inte vara heltäckande.

Åtgärderna samlades i en webbenkät (bilaga 1) i form av frågor att svara ”ja”, ”nej” eller ”vet inte” på. Det gavs också möjlighet att skriva en särskild kommentar till varje fråga.

Enkäten skickades ut via e-post den 7 maj 2018 till samtliga riksdagspartier med sista svarsdag den 7 juni. Påminnelsemail skickades och muntlig kontakt togs med samtliga partier för att säkerställa att partierna avsåg besvara enkäten.


balticeye@su.se