Forskningskommunikation

2018.07.03

Östersjön i Almedalen 3 juli

Idag var Östersjöschemat späckat i Almedalen. Vi har täckt upp så mycket vi kunnat och rapporterar här det viktigaste: att Sverige gick vidare till kvartsfinal i fotbolls-VM. Och lite om bland annat övergödning, politik, avlopp, nerskräpning, läkemedel och klimat.

Östersjön i Almedalen i siffror:

  • Antal arrangemang om Östersjön i Almedalsprogrammet: 42 (vi kan inte rapportera från alla)
  • Antal tweets med #Östersjön: 26
  • Antal besökare på Electra: 150
  • Partiledartalare: Jan Björklund, Liberalerna
  • Antal gånger Östersjön nämnts i partiledartalet: 0

 

Nya främmande arter i Östersjön – problem eller nya resurser?

Foto: Isabell Stenson, Östersjöcentrum

För Östersjöcentrums del började dagen med Lena Kautskys korta föredrag om främmande arter i Östersjön och vad man kan ha dem till. Med enkla medel lyckades vi fånga upp ljud och bild så att det går att få en inblick i vad som sas.

 

 

Politik för ett friskare Östersjön – vad vill Moderaterna?

Senare blev det dags för utfrågning om Nya Moderaternas Östersjöpolitik. Baltic Eyes policychef Gun Rudquist och omvärldsanalytikern Hanna Sjölund ställde frågor och Moderaternas miljötalesperson Jesper Skalberg svarade.

Frågorna handlade om Östersjöcentrums fyra prioriterade områden; övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald och fiske. Trots att Moderaternas partiordförande inte tog upp havsfrågor i sitt tal i Almedalen, menar Jesper att havsfrågorna ligger högt upp på agendan; Östersjöfrågor är nummer två på listan över prioriterade miljöfrågor.

Jesper lyfte fisket, och särskilt torskens situation, som ett angeläget område för insatser. Moderaterna vill se minskande fiskekvoter på torsk, men ställer sig inte bakom ett totalt fiskestopp.

När det gäller övergödning instämmer Moderaterna med att det är en angelägen fråga men menar att de största åtgärderna kan göras i andra länder än i Sverige. Däremot är det viktigt att satsa på avancerad vattenrening för att hindra oönskade kemikalier att nå havet, menar Jesper. Även frågan om vad skydd av marina områden ska innebära i praktiken, menar Jesper är en fråga som måste diskuteras vidare.

Ljud och bild duger ganska bra i nedan Periscopetagning för dig som vill höra mer av vad som sas:

 

Vad gör klimatförändringarna med Östersjön?

Vänliga Briggen Tre Kronor har under försommaren seglat via flera städer i Östersjöregionen och kampanjat för Östersjön innan de kom till Visby och anlade kajplatsen brevid R/V Electra. Som vanligt ser de till att ha ett relevant program ombord med seminarier som lyfter Östersjöfrågorna.

Vi hade turen att få en slot även i år och gjorde en repris på Baltic Breakfast från i höstas om hur klimatet påverkar Östersjön. Tack vare generositeten ombord Briggen Tre Kronor finns en livesändning här att se.

Känn och smaka på havet lansering av ny app

Vi var också på Havsmiljöinstitutets evenemang på Fenomenalen (Science center i Visby). Evenemanget visade olika aktiviteter som stimulerar marin pedagogik och vi demonstrerade vår digitala fälthandbok Livet i havet som just i dagarna även blivit en APP!

Man får gärna gå in och ladda ner den där appar finns. Mer info finns på su.se/ostersjocentrum

Det kom en liten flotte som hette Trash-Tiki

På bilden från vänster: Glenn Mattsing, Petter Stordalen, Joakim Odelberg och Sören Kjellkvist.
Foto: Johan Lundberg, Östersjöcentrum

På tisdag förmiddag kom en liten flotte byggd av plastskräp fram till Visby hamn. Flotten som fått namnet ”Trash-Tiki” har seglats från Oskarshamn till Almedalen av filmaren Joakim Odelberg samt de två äventyrarna Sören Kjellkvist och Glenn Mattsing – som ett led i att uppmärksamma den marina nedskräpningen.

I Visby hamn togs Trash-Tiki bland annat emot av miljöminister Karolina Skog. Hon fick då svara på vad som konkret görs för att komma till rätta med den marina nedskräpningen och speciellt frågan om plast i haven.

Miljöminister Karolina Skog intervjuas av Joakim Odelberg. Foto: Johan Lundgren, Östersjöcentrum

Miljöministern menade att frågan om plast i haven blivit ordentligt uppmärksammad internationellt det senaste året, sedan havskonferensen i New York 2017.

Frågan måste hanteras tillsammans av både producenter och konsumenter, menade Karolina Skog. Ett problem idag är exporten från EU till exempel Asien där man inte har samma system för att ta hand om plastskräp.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent blev också intervjuad och menade att man måste jobba uppströms och förändra allas beteenden. Det ska vara onormalt att skräpa ned och normalt att städa upp efter sig, avslutade hon.

 

Några tänkvärda punkter från seminariet: "240 000 olagliga avlopp - kommer något att göras?"

Anders Grönvall (S), uppdraglsedare om hållbara vattentjänster säger att det är ett allvarligt problem med mer än 240 000 små avlopp som inte är godkända, trots att det funnits lagstiftning på plats sedan 1969. Dessutom blir det fler och fler dåliga avlopp för varje år och eftersom åtgärdstakten är så låg.

Anders menar att vi måste bli bättre på att ta hand om fosforn, som är en ändlig resurs. Vi har satt kretsloppet av fosfor ur spel med dagens toalettlösningar. Tas inte toalettavfallet omhand på ett bra sätt kan det dessutom leda till utsläpp av näringsämnen till våra vatten som bidrar till övergödning. Utredningen slår fast att:

  • Fastighetsägare måste ha bättre kontroll själva, s.k. egenkontroll av funktionen av sin avloppsrening, även om det är svårt. Det är komplext. Vi måste få till ett bättre system för det i Sverige.
  • Fastighetsägare är inte tillräckligt bra på att ta egna initiativ och förbättra sitt avlopp – det beror på att incitamenten för att göra det är för små - det upplevs att det inte finns någon egentlig anledning.
  • Kommunal tillsyn av små avlopp hinns inte med i den utsträckning som behövs. Det leder till att åtgärdstakten blir för låg.

Som en dellösning för att komma till rätta med problematiken föreslår utredningen att man ska införa en avloppsdeklaration för alla små avlopp. Det innebär att funktionen av alla avloppsanläggningar ska kontrolleras av en certifierad aktör, och rapportera in till kommunen. Det kommer göra det lättare för kommunen att utföra tillsyn bara där det verkligen behövs, och lättare för fastighetsägare att ta egna initiativ när det behövs.

Det är regeringen efter valet i höst som kommer avgöra om och hur man kommer gå vidare med utredningens slutsatser, råd och förslag. För våra sjöars och för Östersjöns skull hoppas vi verkligen att utredningen lever vidare och leder till nya och tydligare reglering och förskrifter.

Lars Tysklind (L) menar att man ska hålla fast vid principen att alla ska ha ett godkänt avlopp och att använda sig av försiktighetsprincipen om man är osäker på omgivningens förmåga att rena avloppsvattnet. Det håller vi förstås med om.

Anna Werner (Villaägarnas riksförbund) menar att reningskraven bör sänkas och vill inte se avloppsdeklarationer bli verklighet. Hon tycker det är spännande med ett nytt förslag, men tror inte att det kommer funka, utan att det bara blir en pappersprodukt som kostar pengar. Vidare menar hon att infiltrationslösningar och eget omhändertagande av toalettavfall på tomten är bra kretsloppslösningar.

Tyvärr fick vi i auditoriet inte möjlighet att be henne utveckla sitt resonemang kring detta. Det är ju väldigt få fastighetsägare som har självhushåll och odlar sin mat på tomten. De flesta handlar sin mat i affären och den näring som via toaletten hamnar i marken på tomten, stannar i bästa fall där – då är det ju inte någon kretsloppslösning. Istället handlar det om ansamling av näring i marken, och på platser med tunna jordlager och nära till vattendrag, sjöar eller Östersjön är risken väldigt stor att marken blir mättad på näringsämnen som istället förr eller senare rör sig vidare bidrar till övergödning.

Några tänkvärda punkter från seminariet ”Hur kan vi tillsammans bidra till att minska läkemedel i miljön?”

Det finns en vilja och drivkraft att i ökande takt jobba aktivt uppströms för att få till ett bättre miljötänk både inom produktion som i förskrivning av läkemedel. Men det är svårt för apoteken att få fram information om miljöeffekt, produktionsvillkor eftersom företagen ofta inte har så bra koll på hela leverantörsledet samt att industrin hävdar sekretess.

Dessutom saknar många läkare kunskap om vilka läkemedel som bör undvikas av miljöskäl. 

Och att det är väldigt viktigt att jobba uppströms för att minska belastningen på avloppsreningsverken.

Några tänkvärda punkter från seminariet ”Våra kustvatten förändras – hur vet vi det, och vad gör vi?”

Här talade Carl André professor i marin ekologi, GU om att vi måste klimatanpassa naturen också, inte bara samhället. Det han menade behöver göras är att

  1. identifiera och gynna biologisk mångfald
  2. säkerställa spridningsvägar (tänk gröna korridorer)
  3. identifiera och skydda de platser som inte ser ut att påverkas så mycket av klimatförändringarna

Några tänkvärda punkter från seminariet ”Hur vet du det? Om samspelet mellan forskning och politik”

Foto: Siri Maassen

Det här seminariet passade oss på Baltic Eye som hand i handske. Seminariet lyfte vikten av att båda världarna förstår varandra och hittar kommunikationsvägar. Det Baltic Eyes omvärldsanalytiker Hanna Sjölund lyfte i sin fråga var att forskarna har möjligheten, tiden och kunskapen att förmedla men politikerna måste också jobba in reflexen att kontakta oss i akademin när de har frågor.

Flera partier sa att de skulle ta med sig detta tillbaka och jobba fram interna strukturer. Och just strukturer är viktigt här, att vi hittar ett gemensamt sätt att relatera till detta. Det behöver vi jobba vidare på från alla inblandade håll.

Några tänkvärda punkter från seminariet "Är forskare från Mars och journalister från Venus?"

Även idag hade vi möjlighet att förkovra oss lite i kommunikationsämnet. Idag mer specifikt inriktat på forskning. På seminariet ”Är forskare från Mars och journalister från Venus?” (anordnat av Sveriges unga akademi och tidningen Forskning & Framsteg) diskuterades hur journalister och forskare kan ”samarbeta” och förstå varandra bättre.

En intressant aspekt som kom upp var vilket incitament forskare har för att delta i samhällsdebatten och utföra tredje uppdraget. Många forskare har en stressig jobbtillvaro och mediekontakter och annan utåtriktad kommunikation tar tid och är ovant/svårt.

Samtidigt får man ingen ersättning för de timmar man lägger ned för detta och många kanske då väljer bort dessa engagemang. Någon tyckte att det borde finnas kommunikatörer ute på institutionerna som hade koll på vad som skedde där forskningsmässigt och skötte kommunikationen. En annan tyckte istället att forskarna borde få bättre utbildning i mediekontakter och populärvetenskaplig kommunikation.

Det talades också om modet att våga delta när man får frågan av en journalist. Någon menade att många kvinnor ofta tackar nej och istället föreslår män som i högre utsträckning tycker att de kan uttala sig. Detta, menade en i panelen, kan bero på att man som kvinnlig forskare är rädd för att trampa någon på tårna eller verka ”oseriös” och därigenom stöta sig med andra forskare och kollegiet.

Journalisten Henrik Höjer efterlyste att fler forskare proaktivt tar kontakt med tidningsredaktioner och berättar om intressanta projekt eller resultat.

Det tipsades även om att man inom tredje uppdraget kan välja andra kommunikationsformer än text. Man kan som forskare till exempel delta i paneler, kommunicera bilder/filmer, mm.

Centerpartiet dammar av "polluter pays principle"

Centerpartiets partiledare Annie Lööf gick imorse ut med ett utspel om Östersjön där andemeningen är att den som smutsar ner ska betala. Reaktionerna på det ser lite olika ut. Alla som gillar havet blir ju glada när det nämns, men ett sätt att se på det, som sammanfattar vad även forskare på Östersjöcentrum kommer fram till, säger Leif Gunnar Öberg på Twitter:

Christoph Humborg, vetenskaplig ledare på Östersjöcentrum kommenterar Centerpartiets förslag om utsläppshandel av kväve och fosfor: "Detta är ett gammalt förslag med grundidén från utsläppshandeln för koldioxid på EU-nivå. Problemet är att man inte kan knyta utsläppsmängderna av kväve och fosfor till en specifik utsläppare.​"

Och Sverige vann mot Schweiz med i åttondelsfinalen.

Men det är en dag imorgon också. Då träffar du Östersjöcentrum här:

Onsdag 4 juli - övergödning och politisk utfrågning av Socialdemokraterna:

Premunerera på den här bloggen genom att klicka på RSS-symbolen i bloggens sidhuvud.

Prenumerera på Baltic Eyes nyhetsbrev som vi börjar skicka ut i augusti.