Forskningskommunikation

2020.03.13

Baltic Breakfast: EU:s jordbruksstöd påverkar Östersjön negativt

EU:s nuvarande direktstöd till jordbruken har negativa effekter för Östersjön. Om stöden togs bort skulle övergödningen minska, visar nya studier som presenterades vid veckans Baltic Breakfast. Samtidigt finns det stora skillnader när det gäller vilka krav som lantbrukarna ställer för att genomföra frivilliga miljöåtgärder på sina gårdar.

Text och foto: Lisa Bergqvist

Många åtgärder har genomförts för att minska avrinningen av växtnäring från jordbruket till Östersjön, men fortfarande är det jordbrukssektorn som står för största delen av den vattenburna näring som når havet.

Utvecklingen av jordbruket styrs i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, och studier genomförda inom projektet BONUS GO4BALTIC har nu undersökt hur CAP:s första pelare, gårdsstöden och stöden för förgröning, påverkar Östersjön. Budgeten för de här stöden uppgår för tillfället till 278 miljarder euro för åren 2014-2020 – en ansenlig del av EU:s totala budget på 960 miljarder euro. 

Studierna visade att utan stödformerna i den första pelaren ett skulle en hel del jordbruksmark i Östersjöländerna tas ur produktion. 

 –  Minskad areal av jordbruksmark är bra för Östersjön. Men den mark som tas ur produktion är den mindre produktiva och resultaten visar att den kvarvarande marken samtidigt skulle gödslas mer. Den intensifieringen är dålig för Östersjön. Nettoeffekten av de två motstridiga krafterna blir negativ av stöden, berättar Torbjörn Jansson, utredare vid Institutionen för ekonomi och AgriFood Economics Centre, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Övergödningen skulle minska med 2-3 procent i delar av Östersjön om EU:s direktstöd till jordbrukarna togs bort, berättar Torbjörn Jansson.

 

Modellering i tre steg

För att få fram resultaten har forskarna använt en kedja av modelleringar i tre steg. Det sista steget utgjordes av simuleringar med modellen Baltsem, utvecklad av Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Modelleringarna visade att övergödningen skulle minska inom i så gott som alla Östersjöns bassänger om stöden i den första pelaren togs bort. Störst effekt syns i Egentliga Östersjön och i Finska viken där övergödningsproblemen är extra stora. Där visar alla de indikatorer som används; halten klorofyll-a, kvävefixering och primärproduktion, en minskning på 2-3 procent.

 – Det är inte ett realistiskt alternativ att ta bort den första pelaren i jordbrukspolitiken för att förbättra Östersjöns hälsa, politiken har ju andra mål, säger Torbjörn Jansson.

Forskarna tittade därför även på andra sätt att minska näringsläckaget, genom att förändra hanteringen av stallgödsel. 

 – En stor del av jordbrukets kväve omsätts i form av stallgödsel, men växterna tar inte upp allt kväve som finns i gödseln, utan mer än hälften kan gå förlorat. Det kan bero på att det inte sprids vid rätt tidpunkt eller att man använder felaktig teknologi, säger Torbjörn Jansson.

Genom ökad lagringskapacitet, flytgödselsystem och mer precisionsspridning kan kväveöverskottet minskas med 16 procent, enligt modelleringarna, vilket leder till att 7 procent mindre kväve hamnar i Östersjön.

Att förändra hanteringen av stallgödsel skulle vara ett sätt att minska läckaget av kväve till Östersjön, menar Torbjörn Jansson.

Stora skillnader mellan och inom länder

Hur stor är då viljan hos lantbrukarna att genomföra miljöåtgärder? Forskarna i GO4BALTIC-projektet skickade ut en stor enkätundersökning till 2500 lantbrukare i Finland, Danmark, Sverige, Polen och Estland med frågor om vad som skulle få dem att delta i landsbygdsprogrammet, CAP:s andra pelare, och investera i nya miljöteknologier.

 – Vi bad dem föreställa sig att landsbygdsprogrammet skulle göras om så att de stöd de får idag inte längre gällde, berättar Berit Hasler, miljöekonom och forskare vid Aahus universitet, som ledde studien. 

Lantbrukarna fick sedan sätta pris på det stöd de skulle vilja ha, för vart och ett av alternativen: att odla fånggrödor, att lägga en del av åkermarken i träda och att förbättra gödselanvändningen. Resultaten visar stora skillnader mellan olika länder när det gäller hur mycket pengar lantbrukarna kräver för att genomföra olika åtgärder, men även inom länderna finns stora variationer.

 – Det innebär att med ett fast belopp så riskerar man att få stor överkompensation för vissa lantbrukare medan andra inte kommer med i programmet. Med ett mer flexibelt system där lantbrukarna kunde förhandla sig till ett belopp och andra villkor kunde man få ett mer effektivt system, säger Berit Hasler.

Spridningen är stor när det gäller hur mycket stöd lantbrukarna vill ha för att genomföra olika frivilliga åtgärder, berättar Berit Hasler. För att lägga mark i träda kräver lantbrukarna i Sverige i genomsnitt 172 euro per hektar, medan de polska lantbrukarna vill ha 384 euro.

 

Flexibilitet önskvärt, enligt lantbrukarna

Undersökningen visade också att lantbrukarna föredrar att binda upp sig för korta kontrakt hellre än längre sådana. Att de har möjlighet att bryta avtalen var också viktigt, medan rådgivning och arealen på marken där åtgärder ska genomföras sågs som mindre viktigt.

 – Lantbrukarna vill gärna ha kontinuitet när det gäller reglerna så de vet vad de kan vänta sig, men eftersom det är mycket som kan förändras, till exempel priser, så vill de också ha flexibilitet och inte binda sig för lång tid. Och det är ju tvärtemot vad man önskar sig från miljösidan, där man gärna vill ha långa kontrakt, säger Berit Hasler.

Vilka önskemål har då GO4BALTIC-forskarna när det gäller den nya jordbrukspolitiska reformen, nya CAP? ­

 – Mer riktade åtgärder där det är tydligt vad målet är så att man får bättre ekonomisk  effektivitet, mer resultat för pengarna, säger Torbjörn Jansson.

– Mer differentierade avtal och stödmöjligheter så att lantbrukarna kan välja vad som passar deras verksamhet, säger Berit Hasler.

***

Se seminariet

Läs mer

Läs Torbjörn Janssons presentation som pdf här.

Läs Berit Haslers presentation som pdf här.

Läs mer om BONUS GO4BALTIC och projektets publikationer och policy briefs här.

Läs mer om Agrifood Economics Centre, publikationer och policy briefs här