Forskningskommunikation

2020.01.16

Livet i haven hotas av uppvärmningens onda tvilling

De stora mänskliga utsläppen av koldioxid leder till försurning av haven, vilket påverkar många organismer och på sikt hela näringskedjan. Vid senaste Baltic Breakfast presenterades en ny policy brief om problemet och om hur Östersjön kan drabbas.

Text och foto: Lisa Bergqvist

Sedan industrialiseringens början har koldioxidhalten i atmosfären ökat kraftigt – från 280 ppm (miljondelar) till över 400 ppm. Detta leder till global uppvärmning, men gör också att pH i haven sjunker ­– de blir surare.

 – En fjärdedel av den koldioxid som släpps ut tas upp av haven. Till viss del bromsar det här växthuseffekten, men det leder också till en försurningsproblematik och det gör att havsförsurningen kallas ”det andra koldioxidproblemet” eller ”the evil twin of global warming”, berättar Erik Gustafsson som är oceanograf och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

pH-minskning i världshaven

Mätningar utanför Hawaii visar en kontinuerligt minskning av pH i havet sedan slutet av 1980-talet. De senaste 100 åren har pH minskat med sammanlagt 0,1 enheter i haven.

 – Det låter lite men skalan är logaritmisk så det motsvarar en förändring på 30 procent och vi väntar oss att det kommer att minska mer i framtiden, säger Erik Gustafsson.

I FN:s klimatpanel IPCC:s mest pessimistiska framtidsscenario, RCP 8,5, tredubblas koldioxidhalten i atmosfären jämfört med idag och det skulle innebära en fortsatt pH-minskning på 0,3 enheter till år 2100. I de mer optimistiska scenarierna är försurningen mindre dramatisk, men ändå påtaglig.

Speciella förhållanden i kusthav

I ett kustnära hav som Östersjön finns det flera andra faktorer än koldioxidhalten som påverkar pH och variationerna är större än i världshaven, både sett över året och mellan de olika bassängerna. I centrala Östersjön har pH de senaste decennierna minskat långsammare än i världshaven, men i vissa av de danska fjordarna har minskningen gått snabbare.

 – Hur det blir de kommande decennierna i Östersjön är svårt att säga, men på längre sikt kommer försurningen att nå hit också, säger Erik Gustafsson.

Problem för musslor och koraller

Upptagen av koldioxid i havet leder också till att koncentrationen löst kalk i havet minskar och det är problematiskt för de många marina organismer som använder kalk för att bygga skal eller skelett.

 – De här organismerna, som koraller, musslor och kalkbildande alger är de stora förlorarna när det gäller havsförsurningen, berättar Monika Winder, professor och marinekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Ett sätt att undersöka hur organismerna reagerar på pH-förändringar är genom att sänka ner stora tuber i havet och där manipulera pH. I sådana experiment gjorda i Nordsjön har forskarna kunnat se stora förändringar i artsammansättningen när pH minskar.

 – Vi har sett att de kalkbildande algerna försvinner ganska snabbt. De ersätts sedan av andra alger, men problemet är att vissa av de arter som försvinner kan vara producenter av essentiella ämnen som till exempel omega-3. En förändring av artsammansättningen långt ner i näringskedjan kan därför leda till förändringar också högre upp.

Fiskbestånden förändras

Bland havsförsurningens vinnare finns maneter och när de ökar kan de tränga undan hoppkräftor, som är viktig föda för många fiskar. I förlängningen påverkas de många människor vars föda består till stor del av fisk och skaldjur.

 – Försurningen väntas leda till minskade fiskbestånd och sämre kvalitet på den fisk som finns, sammanfattar Monika Winder. 

När det gäller Östersjöns ekosystem finns det studier som indikerar att de stora årstidsbundna pH-variationerna gör att organismerna här är tåligare mot havsförsurningen än på andra håll.

 – De är troligen redan anpassade till förändringar, men till en viss gräns. Klimatförändringarna väntas också leda till uppvärmning av haven och till lägre salthalt i Östersjön och tillsammans kan det här ha stor effekt på ekosystemet, säger Monika Winder.

Läs mer

Läs Erik Gustafssons presentation som pdf här.

Läs Monika Winders presentation här.

Se hela webbsändningen från Baltic Breakfast här:

Läs hela Östersjöcentrums nya policy brief här. 

Läs en intervju med Monika Winder och Erik Gustafsson här.

Se filmen om policy briefen här: