Förvaltning av kustzoner Forskningskommunikation

2019.04.10

Baltic Breakfast: Framtidens strandskydd handlar om både natur och människa

Att skydda våra sjöar och kustområden handlar till stor del om havets växter och djur - men också om de växande klyftorna i samhället. På onsdagens Baltic Breakfast diskuterades vad som kommer att krävas om regeringens reform av strandskyddet blir verklighet.

Text: Henrik Hamrén, Foto: Lisa Bergqvist

Detta seminarium filmades och kan ses i sin helhet här. Nedan följer ett kort referat av vad som sades.

Människor tycker om att vistas vid vatten. Sverige är ett av världens mest fritidsbåtstäta länder,”havsutsikt” och ”kustnära” är fortfarande mäklarbranschen starkaste säljargument, och både turismen och antalet båtbryggor ökar.

Frågan är hur strandskyddet ska utformas för att möta denna utveckling.

I Januariöverenskommelsen enades S, MP, C och L om att strandskyddslagstiftningen måste reformeras. Man vill göra det enklare att bygga strandnära, öka det lokala inflytandet över strandskyddsärenden och göra skyddet mer flexibelt i förhållande till olika befolkningstäthet och exploateringstryck.

Bevara goda livsvillkor för djur och växter

– Men strandskyddet syftar också till att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten, påminner Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och expert på kustens grunda bottnar.

Han har studerat hur bryggor och strandexploatering påverkar djur och växter under ytan.

– Rakt under eller alldeles nära bryggor minskar täckningsgraden av bottenväxter med ungefär 80 procent. Det främsta skälet till det är att bryggorna och båtarna hindrar solljuset från att nå botten, säger han.

 

 Varje enskild brygga påverkar bara en liten yta. Problemet är att det totalt sett finns relativt många bryggor längs den svenska kusten.

Vi bygger där naturvärdena är som störst

– Dessutom tenderar vi att bygga bryggorna i väldigt grunda och vågskyddade miljöer, det är där vi vill bada och ha våra hus. Men det är också just där som de största naturvärdena finns, säger Joakim Hansen.

Med bryggor kommer båtar – som också påverkar undervattensväxterna negativt genom bland annat svall, turbulens och grumling av vattnet.

– Intensiv båttrafik glesar ut vegetationen med ungefär 50 procent, säger Joakim Hansen.

– Dessutom täcker trafiken betydligt större områden än vad de fasta bryggorna gör.

Joakim Hansen och hans kollegor har även besökt småbåtshamnar, från Valdemarsvik i söder till Östhammar i norr, och tittat på den samlade effekten av båtlivet i hela vikar. Slutsatsen blev att ju fler båtplatser per hektar, desto glesare bottenvegetation.

– Vid ungefär fem båtar per hektar börjar vi se påverkan. När vi kommer upp i 25-50 båtplatser per hektar ser vi en tydlig negativ effekt med 60-80 procents lägre vegetationstäckning, säger Joakim Hansen.

Ytterst handlar friluftslivet om livskvalitet

Skyddet av djur och natur blir en viktig del i det kommande arbetet med att reformera strandskyddet. Samtidigt får de inte glömma de ”mjukare” socioekonomiska aspekterna, menar Klas Sandell, senior professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

– I dag är fritidsrekreationen i naturpräglade landskap ett helt centralt begrepp för vårt förhållande till natur och landskap, säger han.

– Ytterst handlar friluftslivet om livskvalitet, folkhälsa och miljöpedagogik, men också om sådant som regional tillväxt, landsbygdsutveckling och vår relation till landsbygden.

I dagens ”rörlighetssamhälle” präglas vårt frilufts- och rekreationsliv av en stor bredd, menar Klas Sandell.  

– Vi har många olika grupper och platser, olika utrustningar, motiv och redskap, säger han.

– Men vi har också ett samhälle där de socioekonomiska klyftorna ökar. Då blir det, precis som på 1930-talet, jätteviktigt för människor som saknar möjlighet att köpa eller på andra sätt skaffa sig tillgång till stränderna, att ändå få den tillgången.

***

  

Forskarnas presentationer

Joakim Hansen: Strandskyddet - hur och varför?

Ulf Sandell: Strandskydd - för människors skull

Den 15 maj är det dags för nästa Baltic Breakfast, som handlar om EU-valet. Skicka ett mail till ostersjocentrum@su.se om du vill skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information Skriv upp dig på vår inbjudningslista om du vill ha mer information om den och kommande frukostar.