Forskningskommunikation

2019.02.13

Baltic Breakfast: Titta bakåt för att lära framåt

Vad går att lära av historien när det kommer till åtgärder för Östersjöns miljö? Vilka åtgärder har historiskt sett haft bäst effekt? Och hur ska framtidens styrmedel för bättre havsmiljö utformas? Dessa frågor avhandlades på februari månads Baltic Breakfast där Kjell Larsson, professor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitet samt Emma Nohrén, ordförande för miljömålsberedningen, fanns på plats.

Text: Johan Lundberg    Foto: Lisa Bergqvist

Emma Nohrén berättade att miljömålsberedningen har fått i uppdrag att till år 2020 föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.

För att kunna göra detta ser man nu över vilka möjliga styrmedel det finns för att nå resultat inom havsområdet.

– Havsfrågorna har fått ett uppsving globalt. Vi tittar nu efter förslag och åtgärder som gör att vi kan ta stora steg framåt. Att jobba med havsfrågor är ett långsiktigt arbete som tar tid, men vi men vi måste också hitta åtgärder som funkar här och nu, sa Emma Nohrén.



Kjell Larsson gjorde en snabb genomgång av vad som hänt de senaste 50 åren kopplat till havsfrågorna. På genomgången blev det tydligt att åtgärder för havet oftast är synonymt med olika regelverk – antingen på nationell nivå, eller genom EU-direktiv och internationella konventioner.

 – Även om det ibland kan tyckas som att tidshorisonten är lång så är dessa internationella konventioner viktiga då de ger ett ramverk för olika frågor, sa Kjell Larsson.

Vad gäller åtgärder som historiskt haft mest tydlig effekt lyfte Kjell Larsson fram förbud mot specifika miljögifter, till exempel DDT och PCB.   

 – Här kan vi se en klar nedgång av dessa gifter i miljön, i till exempel strömming har halterna av PCB minskat kraftigt sedan slutet av 70-taet. Detta beror på att ämnet helt har förbjudits, sa Kjell Larsson.

Att förändra en miljöskadlig teknik globalt lyfte Kjell Larsson fram som en annan åtgärd som gjort skillnad. Här nämndes som exempel det internationella arbetet mot att stoppa dumpning av barlastvatten som riskerar att sprida främmande arter i olika hav.  

En annan viktig strategi för att nå framgång i havsfrågorna handlar enligt Kjell Larsson om att länder eller regioner vågar ”gå före”, det vill säga att frivilligt ta större miljöansvar än lagar och regler förnärvarande kräver. 

Han ser flera fördelar med detta och tar arbetet mot svavel i fartygsbränslet som ett exempel. Här gick vissa regioner i världen, däribland SECA-området där Sverige ingår, före och införde en regel om max 0,1 procent svavel i fartygsbränsle.

Många var emot detta initiativ som man menade kunde hota den svenska sjöfartsindustrin. Men så blev inte fallet.

 – Genom att Sverige och andra länder var med och gick före har tekniken kunnat testas. Funkar fartygen med det nya bränslet? Ja, det gör de vet vi nu. Ingen kan längre säga att tekniken inte funkar. Hade vi inte haft SECA-områden som gick före hade kanske inte beslutet som det globala avtalet som införs år 2020 kommit, sa Kjell Larsson.

När det kommer till olika styrmedel som ska kunna leda till en bättre havsmiljö hoppas Kjell Larsson att dessa inte läggs på individnivå.

 – Konsumentmakt funkar bra på vissa områden och sämre på andra. Jag tror inte det finns många idag som funderar på om tvättmaskinen man köpt är transporterad med ett miljömässigt bra fartyg. Det är för många led emellan konsumenten och fartyget som släpper ut, sa Kjell Larsson.

Istället vill han se ett ökat fokus på alla de mellanled som finns inom sjöfartsektorn, så som speditörer och mäklare. 

 – Det är viktigt att de kommersiella aktörerna är med och jobbar åt rätt håll. Därför vill jag se mer ljus på och fler styrmedel riktade mot de olika aktörer som finns i mellanleden inom sjöfartbranschen.

Viktiga framgångsfaktorer för havsmiljöarbetet i framtiden, enligt Kjell Larsson:

  • En ökad medvetenhet kring viktiga havsfrågor bland folk i allmänhet. 
  • Forskning och kunskapsspridning. 
  • Politisk uthållighet – detta är frågor det tar 20, 30, 40 år att göra något åt.
  • Att länder och aktörer vågar ”gå före” för då kan vi synda på globala processer.
  • Samarbete över gränser.

Se seminariet i sin helhet på Östersjöcentrums webbplats. 

Ta del av Kjell Larssons presentation här.

Den 13 mars är det dags för nästa Baltic Breakfast som handlar om projektet NonHazCity och kemikaliesmarta städer. Vill du ha mer information om kommande frukostar är du välkommen att skriva upp dig på vår inbjudningslista.