Forskningskommunikation

2019.11.06

Elva åtgärder för att hantera cocktaileffekten

Sänk gränsvärdena för alla kemikalier till en tiondel av dagens och bygg upp en central databas med information om kemikalieanvändningen. Det är två av förslagen i den rapport som regeringens särskilda utredare Christina Rudén presenterade vid november månads Baltic breakfast.

Text och foto: Lisa Bergqvist

Mängden kemikalier har ökat kraftigt i samhället och i miljön de senaste decennierna och det stora antalet nya kemikalier ställer nya krav på lagstiftningen. Vi måste börja ta hänsyn till den så kallade cocktaileffekten – att flera kemikalier tillsammans kan ha större påverkan än summan av kemikalierna var för sig.

Professor Christina Rudén vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet har för regeringens räkning utrett hur de här effekterna kan beaktas i framtida kemikalielagstiftning och hur kemikalier kan hanteras gruppvis i lagstiftningen. Utredningen Framtidens kemikaliekontroll presenterades för första gången vid Östersjöcentrums frukostseminarium, Baltic breakfast, i veckan. Och intresset var stort, det var fullsatt i lokalen på Scandic Klara i Stockholm och många valde också att följa livesändningen på webben.

 – Kemikalielagstiftningen är väldigt komplex. Det finns 22 000 ämnen registrerade bara i EUs REACH-förordning, berättade Christina Rudén.

Regeringens särskilda utredare Christina Rudén har ägnat ett och ett halvt år åt att gå igenom dagens nationella och internationella kemikalielagstiftning och föreslå förändringar.

Kemikalier regleras idag i olika lagstiftning beroende på deras tänkta användning: kemikalier i livsmedel regleras på ett annat sätt än läkemedel eller kemikalier i industrin. De olika regelverken hanteras av olika myndigheter och dessutom finns det lagstiftning både på nationell nivå och på EU-nivå.

 – Men alla regler bygger uteslutande på att vi tittar på ett ämne i taget. Det innebär att man systematiskt underskattar riskerna på både hälsa och miljö och det är förstås problematiskt.

Förslag på olika nivåer

I utredningen presenteras elva konkreta förslag på hur regelverket kring kemikalier kan förändras. Bland förslagen finns både förändringar som kan genomföras direkt i Sverige och förslag som behöver hanteras av EU.

Ett av förslagen är att införa ett krav på riskbedömning av blandningar i alla olika kemikalielagstiftningar och paraplyregler som kopplar samman de existerande regelverken.

– Det är en förutsättning för att komma vidare. Det finns metoder för att riskbedöma blandningar men det är inte systematiskt implementerat idag.

EU har idag två stora regelverk för vatten: ramdirektivet för vatten och det marina direktivet. Målet med dem är att säkerställa god ekologisk status och god kemisk status i hav, sjöar och vattendrag. Däremot finns inget motsvarande för människors hälsa.

 – Det betyder att vi vet mer om riskerna med kemikalier i vattendrag än i människor. Det tycker vi är olyckligt och vi vill se om man kan överföra delar av vattendirektiven till ett hälsodirektiv med människan i fokus.

 Idag ersätts ofta en bevisat farlig kemikalie mot en annan med liknande egenskaper, som också kan vara skadlig. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att hantera grupper av kemikalier, snarare än enskilda sådana, i lagstiftningen.

Samtidigt föreslår utredningen att man ska ta hänsyn till blandningar av kemikalier i den kommande översynen av just vattendirektivet. Andra förslag är att samla informationen om användning av kemikalier i en stor databas och att satsa på mer forskning inom området.

Var ska man då börja?

 – Om vi ska ta ett helhetsgrepp om blandningar och grupper så måste vi göra allt det här. Men man kan genomföra åtgärderna i olika steg.

Sänkt exponering

En av de åtgärder som går att genomföra förhållandevis enkelt är att sänka den tillåtna mängden för alla kemikalier. Utredningen föreslår att den mängd som ska anses säker i riskbedömningar sänks rakt av till en tiondel av dagens nivå. Christina Rudén illustrerar detta med hjälp av ett glas: om ett dricksglas av en kemikalie är vad vi bedömer som säkert att släppa ut så tillåts idag hela den mängden, trots att man vet att varje kemikalie förekommer som en del i blandningar tillsammans med andra.

 – Därför föreslår vi att man bara ska tillåta en tiondel av glaset för varje kemikalie. Det är grovt, ingen vet om en tiondel av dagens nivå är för mycket eller för lite. Men det skulle innebära en omedelbar sänkning av riskerna. Vi måste satsa på mer forskning men vi ska inte låta brist på kunskap göra att vi inte vidtar åtgärder. Vi vet tillräckligt i dagsläget för att besluta det här redan nu. 

Eftersom kemikalier så gott som alltid förekommer i blandningar i miljön är det inte rimligt att bedöma deras risker som om de vore ensamma, menar Christina Rudén och föreslår en generell sänkning av de halter som ska godkännas.

De elva åtgärdsförslagen

  1. Krav på riskbedömning av blandningar i alla olika kemikalielagstiftningar
  2. Nya övergripande regler – som kopplar ihop de olika lagarna – med fokus på blandningar 
  3. Ett nytt ”ramdirektiv för hälsa” med målet att skydda människor från både kemiska och icke-kemiska miljöfaktorer
  4. Samla information om användning och utsläpp av kemikalier i en central databas
  5. Forskning för ökad kunskap om exponeringsmönster för kemikalieblandningar
  6. Sänk gränsen för vad som anses säkert med en faktor 10 för alla kemikalier (”mixture allocation factor”)
  7. Inför krav på substitutionsprincipen i all relevant lagstiftning
  8. Stärk kraven på gruppvis hantering av kemikalier i REACH
  9. Flagga ämnen som ”misstänkt särskilt farliga ämnen” inom REACH, baserat på gruppvis bedömning
  10. Stärk kraven på riskbedömning av blandningar och gruppering i den kommande översynen av ramdirektivet för vatten
  11. Tillsätt en nationell myndighetsövergripande arbetsgrupp för riskbedömning av blandningar

Mer om utredningen

Utredningen Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45) har letts av professor Christina Rudén. Till sin hjälp har hon haft experterna Thomas Backhaus; Göteborgs Universitet, jurist Per Bergman (tidigare bla chefsjurist på KemI), Linda Molander; Folkhälsomyndigheten, oberoende miljökonsult Michael Faust och ekonom Daniel Slunge; Göteborgs Universitet. På regeringens hemsida kan utredningen laddas ner som pdf-fil.

Här kan du läsa Christina Rudéns presentation vid Baltic breakfast som pdf.

Se en inspelning av frukostseminariet på Östersjöcentrums hemsida.

En artikel om utredningen och en filmad intervju med Christina Rudén finns på Stockholms universitets hemsida.

Vill du bli inbjuden till nästa Baltic breakfast? Maila då till ostersjocentrum@su.se

En del av de åtgärder som föreslås är mer visionära, men inom varje område finns förslag som kan genomföras relativt snart, berättar Christina Rudén. 

Många personer passade på att ställa frågor till Christina Rudén efter presentationen.

Christina Rudén intervjuad av Annika Digreus från Ekot, Sveriges radio.