Forskningskommunikation

2020.04.16

Baltic Breakfast: Förändrat klimat påverkar Östersjöns mångfald

Inte bara luften utan också haven blir varmare när klimatet förändras. I delar av Östersjön har temperaturen redan stigit påtagligt de senaste decennierna och förändringarna kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden i havet. Vid senaste Baltic Breakfast, som arrangerades helt digitalt, presenterade Christoph Humborg och Alf Norkko den senaste forskningen på området.

Text och foto: Lisa Bergqvist

Vid Tvärminne zoologiska station, som tillhör Helsingfors universitet och är belägen i inloppet till Finska viken, har man varje vecka sedan 1926 mätt temperaturen i bottenvattnet, på omkring 31 meters djup. De första 60 åren låg temperaturen mellan 3 och 5 grader, men de senaste decennierna har genomsnittstemperaturen stigit med hela 2 grader.

 – Det är inte bara prognoser längre. Klimatförändringarna är här, i Östersjön, och drabbar framför allt kustområdena, säger Christoph Humborg, professor i biogeokemi i kustnära miljö och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

 – För en organism som lever på sedimentets yta så är en ökning från 4 till 6 grader mycket.  

 

Rekordtemperaturer uppmättes

Under den varma sommaren 2018 uppmättes rekordhöga vattentemperaturer i Östersjön. Ute i det öppna havet var ytvattnet tidvis över 20 grader och utanför Tvärminne nådde temperaturen på bottnen över 21 grader.

 – Det är verkligen tropiska förhållanden, säger Christoph Humborg.

Värmeböljan fick stora konsekvenser för livet i havet, berättar Alf Norkko som är professor i Östersjöforskning vid Tvärminne.

 – De här värmeböljorna var mer än många organismer klarade av. Vi såg massiv mortalitet av blåmusslor och sjögräsängar till exempel. 

Östersjön är ett speciellt hav där den låga salthalten gör att ekosystemen redan är ansträngda och dessutom satta under ytterligare press av övergödning och miljögifter. 

 – Klimatförändringar riskerar att förstärka de här effekterna, säger Alf Norkko.

Samtidigt väntas klimatförändringarna leda till att salthalten minskar ytterligare i Östersjön, som ett resultat av ökande nederbörd, och detta kan leda till att nyckelarter, som blåmusslan, slås ut.

 – Blåmusslor är effektiva reningsverk och dessutom föda för till exempel ejder och plattfiskar så det skulle få stora konsekvenser för hela näringskedjan, säger Alf Norkko.

Blir Östersjön en kolkälla?

Förutom att utgöra viktiga livsmiljöer för andra arter kan till exempel sjögräsängar binda stora mängder kol – något som bidrar till att dämpa klimatförändringarna. Förlust av sådana miljöer kan alltså ytterligare bidra till den globala uppvärmningen.

I de grunda kustområden som är påverkade övergödning och där det finns stora mängder organiskt material kan högre vattentemperatur också leda till ökad produktion av metan. Metan är en stark växthusgas som när den avges från sedimenten, och så småningom når atmosfären, bidrar till ytterligare klimatförändringar.

 – När vi får sådana utsläpp går havet från att vara en kolsänka till att bli en kolkälla, konstaterar Christoph Humborg.

Kopplingarna mellan klimat, övergödning och biologisk mångfald är viktig att förstå, menar forskarna.

 – Klimat är ett globalt fenomen medan övergödningen är ett lokalt eller regionalt problem. Därför  måste vi göra allt för att bekämpa övergödningen och andra stressmoment i Östersjön, säger Alf Norkko.

Vilka åtgärder är då viktigast för att skydda den kustnära biologiska mångfalden?

 – En kombination av att fortsätta minska utsläppen från lantbruket för att bekämpa övergödningen och smart valda skyddade områden, säger Christoph Humborg.

Se hela seminariet

Läs forskarnas presentationer (pdf)

Christoph Humborgs presentation.

Alf Norkkos presentation.