Forskningskommunikation

2020.05.25

Nya miljögifter finns i Östersjöns däggdjur

Medan utsläppen av miljögifter som DDT och dioxiner till Östersjön har minskat de senaste decennierna har exponeringen för nya miljöföroreningar ökat. Undersökningar inom projektet Bonus BaltHealth, som presenterades vid senaste Baltic Breakfast, visar att dessa nya föroreningar nu finns i vävnaden hos många djur i Östersjön.

Text och foto: Lisa Bergqvist

Östersjön har tidigare varit hårt drabbat av miljöföroreningar, som DDT, PCB och dioxiner från industrier. Gifterna togs upp av organismerna och anrikades i näringsväven, vilket ledde till att rovdjuren i toppen av näringskedjan drabbades hårt. Sälar, tumlare och havsörn minskade kraftigt och vissa arter var nästan utrotade på 1960-70-talet.  

Sedan användningen av de här ämnena förbjudits har de uppmätta halterna gått ner och arterna har börjat återhämta sig. Dessvärre har många nya kemikalier introducerats de senaste decennierna, till exempel olika flamskyddsmedel och mjukgörare, som är vanliga i konsumentprodukter.

 – Det fåtalet gamla miljögifter har ersatts av diffusa utsläpp av många nya kemikalier, som når Östersjön till exempel från luften eller genom att de fastnar i damm som spolas ner i avloppet, berättar Cynthia de Wit, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet. 

Hittas i vävnad

Leder de här nya kemikalierna då till nya problem för djuren i Östersjön? Det undersöks i det stora internationella projektet Bonus BaltHealth. När forskarna har studerat vävnad från musslor, fisk, fåglar och marina däggdjur har de hittat bland annat bromerade och klorerade flamskyddsmedel, perflourföreningar (PFAS) och klorparaffiner i alla de undersökta arterna. 

I strömming är halterna av de nya miljögifterna lika höga som halterna PCB, men i knubbsäl och havsörn är halterna av de gamla miljögifterna fortfarande högre. 

 – Men vi ska komma ihåg att för de gamla miljögifterna var det höga halter av enstaka ämnen som orsakade populationsnedgångar. Nu är djuren exponerade för blandningar av många olika ämnen, även om det är på lägre nivåer, och vi har dålig kunskap om vad det kan leda till, säger Cynthia de Wit.

Många av de nya ämnena är oreglerade och vissa av dem förekommer i stora volymer i samhället, konstaterar hon.

– Vi behöver öka miljöövervakningen av nya ämnen i Östersjön, stärka lagstiftningen när det gäller hormonstörande ämnen och riskbedömningen av kemikalieblandningar. 

Hanna Sjölund från Östersjöcentrum och professor Cynthia de Wit.

Djur drabbas olika

Olika djur drabbas olika hårt av miljögifter. Dels beror det på var de befinner sig i näringskedjan, men Rune Dietz, professor vid Århus universitet, berättar att det också kan ha genetiska förklaringar. Orsaken till att tumlaren drabbas hårdare än sälarterna kan vara att de senare härstammar från en köttätande förfader, medan tumlaren utvecklats från en växtätande släkting till flodhästen.

– Karnivorer är mycket bättre på att bryta ner fettlösliga substanser.

Forskarna har också undersökt hur miljögifter påverkar djurens immunsystem. De vita blodkropparna lymfocyter från olika djur utsattes i laboratorier för en kemikaliecocktail motsvarande den som hittats i utsatta djur som isbjörn och späckhuggare.

 – De här lymfocyterna, som alltså bekämpar sjukdomar, dog vid en viss koncentration av kemikalierna och denna koncentration var ungefär samma för olika arter, säger Rune Dietz.

Hanna Sjölund och professor Rune Dietz från Århus universitet.

Ny modell kan ge mer kunskap

Inom BaltHealth har man tagit fram en modell för att analysera gråsälspopulationen och hur den påverkas av exponering för PCB i kombination med den brist på föda som sälarna riskerar idag, då de måste konkurrera med det storskaliga fisket. 

 – Modellen kan användas på andra arter och förhoppningsvis för att bedöma riskerna med kemikalieblandningar och nya föroreningar, säger Rune Dietz.

Det behövs fortfarande mer kunskap om vilka effekter de nya miljöföroreningarna får, menar forskarna.

 – Många av de nya ämnena är kanske inte superpersistenta men de används i miljoner ton i samhället. Det betyder att de kommer ut i havet och det är det vi ser nu att de har gjort, säger Cynthia de Wit,

 – Det enda sättet att skydda de vilda organismerna i Östersjön är att stänga av kranen. 

 ***

Läs mer

Se Cynthia de Wits presentation (pdf) här 

Se Rune Dietz presentation (pdf) här