Forskningskommunikation

2018.09.06

Värderingar och etik behöver ta plats i samtalen om miljön

Årets Östersjöseminarium på Kolskjulet kom att präglas av en mört i tomatsås och att värderingsdiskussioner borde få större utrymme i det naturvetenskapliga samtalet.

Forskare inom kemi, biologi, ekologi, markvetenskap, agronomi, kulturgeografi, paleoekologi, praktisk filosofi, och en generalsekreterare samlades för att prata om Östersjön med ett hundratal Östersjövänner. Platsen var Kolskjulet på Kastellholmen i Stockholm den soliga och varma femte september 2018. Tillfället var det åttonde Östersjöseminariet i rad som arrangerades av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Briggen Tre Kronor.

Ett av syftena med att arrangera en sådan här dag är att förmedla kunskap till de som behöver den. Några av de som behöver kunskapen mest är de som tar beslut som påverkar vår miljö och livsmedelsproduktion. När Olof Johansson från Jordbruksdepartementet fick sammanfatta dagens seminarium kändes det som att vi bidragit med just det:

"En bra vetenskaplig grund och förståelse för Östersjöns dynamik och långsiktiga förändring har vi ju fått mer av här, och jag tror det är nödvändigt att ha den bakgrunden för att kunna föreslå rätt och effektiva åtgärder i framtiden."

 

Östersjön ur ett tusenårigt perspektiv: Vad säger det om vår samtid?

Dagens döda bottnar i Östersjön är tydligt ett resultat av mänskliga utsläpp (övergödning), men stigande temperaturer kan förvärra problemet. Så mycket som 20% av världens syrefattiga havsbottnar finns i Östersjön. Även om det har varit syrefattigt i Östersjön under tidigare varma perioder på jorden så är bevisen starka för att det är mänsklig påverkan som lett till den bottendöd vi ser idag, enligt paleoekolog Elinor Andrén. Men klimatförändringarna har verkligen också "hjälpt till".

Från många lantbrukare till specialiserad produktion: Vilka förändringar behövs för att minska risken för övergödning?

Av Eva Salomon och Annika Svanbäck fick vi lära oss strukturomvandlingen lett till att 90% av de svenska mjölkgårdarna har lagts ner de senaste 30 åren, gårdarna har blivit färre men större och djurhållning koncentrerats till vissa delar av landet. Detta försvårar effektiv användning av växtnäringen. Forskarna menar att lantbrukarna vill bli effektivare och samtidigt nå målen om ökad livsmedelsproduktio.

Ellen Bruno från MSC  var också en av de som fick sammanfatta dagen. Hon tog fasta på strukturomvandlingen och att lantbrukarnas vilja kan leda till att vi gör många snabba åtgärder i lantbruket men också i omgärdande landskap. Så det känns också lite hoppfullt.

Torskens uppgång och fall: Vad behöver göras för att vi ska få ett miljömässigt hållbart fiske?

Den lilla populationen av Östersjötorsk som fortfarande finns kvar mår mycket dåligt. Det är små magra fiskar som blir könsmogna tidigare och tidigare. Minskningen av rovfiskar har lett till ökande populationer av sill och skarpsill. Dessa bestånd fiskas i stora mängder men går i första hand inte direkt till mänsklig konsumtion, utan blir istället foderfisk till laxodlingar i framför allt Norge. Dessa fiskodlingar har i sin tur negativ miljöpåverkan.

Vetenskapliga underlag varvades under dagen med välbehövliga diskussioner om värdegrund och etiska ställningstaganden. Till exempel mynnade forskarnas samtal om vad vi vet och inte vet om fisket ut i ett samtal om att vi behöver ha en ödmjuk förvaltning av fisken eftersom det saknas entydig kunskap om varför det blev så här. Sara Hornborg föreslog (vilket hon också skrivit om här på balticeye.org) att vi kanske ska omvärdera vad vi äter för fisk. Till exempel kan vi byta ut laxen på tallriken mot mört i tomatsås.

Detta tog Jakob Hagberg från Miljödepartementet fasta på i sin sammanfattning av dagen och menade att det behövs gemensamma visioner för fiskeförhandlingarna mellan Östersjöländerna. Precis som man kommit överens om att minska utsläppen till Östersjön borde länderna kunna komma överens om vad det är vi ska sträva mot i vår gemensamma fiskeförvaltning. 

"Idag kännetecknas ofta förhandlingarna av att länderna har olika sammansättning på sina fiskeflottor och vissa fiskar mycket sill och skarpsill. Vissa fiskar mycket torsk och man har därför olika mål med sina förhandlingar."

 

Kustturismens framväxt: Hur hanterar vi dess påverkan på undervattensmiljön?

Livskvalitet, pedagogik, glesbygdsutveckling och ekonomi är några områden som gynnas av turismen. Under det senaste århundradet har turismen ökat och förändrats med nya trender. Idag finns nya trender som indoorisation, där friluftslivet flyttar inomhus, tex äventyrsbad och klätterväggar. Sportifieringen, där man börjar tävla i friluftsliv som exempelvis swimrun, fjällopp etc. förändrar förväntningarna på turisternas upplevelser.

Jämfört med påverkan på Östersjömiljön från övergödning och fisket är utmaningarna som kommer av turism och rekreation relativt begränsade. Men där det finns ett stort tryck från turismen syns effekterna.

Exempel på skador som upptäckts är rester från båtbottenfärger, alltså gifter som släpps ut i havet från fritidsbåtar. Man ser också en minskning av undervattensängar där många bryggor för fritidsbåtar anläggs. Detta bidrar till att det blir svårare för yngel att växa upp, då de fungerar som barnkammare för fisk. Även buller påverkar reproduktionen av ett flertal arter.

Hur stor påverkan blir varierar också beroende på hur känslig miljön är. Det gäller alltså att tänka igenom hur och var hur man bygger för turismen i framtiden. Ett sätt att göra det är att jobba med översiktsplaner och att stödja miljödiskussioner och fastboende i skärgården.

 

Från få stora till många små källor: Hur reglerar vi farliga ämnen så att de inte skadar havsmiljön?

Sist ut i kunskapsblocket kom Cynthia de Wit och Emma Undeman. Vi har gått från att ha några stora punktkällor till mer diffusa utsläpp, berättade de Wit. Och man kan fråga sig hur nyttig den där mörten i tomatsås egentligen är?

Några sätt att åtgärda de här problemen är genom den europeiska lagstiftningen REACH som har både styrkor och svagheter. Hoppet ställs till att lagstiftningen i alla fall utvecklas och ständigt blir bättre. I nuläget omfattar inte REACH kemikalier i varor mot konsumenter, utan den ska användas för att sätta press på industrin. Flödet av kemikalier tycks svårt att stoppa men ett sätt att åtminstone minska utsläpp av vissa kemikalier till våra vattendrag är avancerad vattenrening, något som den svenska regeringen har uppmuntrat kommuner att införa i Sverige.

Cynthia de Wit menade att enskilda individer har ett ansvar att se över sin konsumtion av varor och enligt Ellen Brunos sammanfattning bidrog hon även med dagens citat:

”Man måste inte ha en jacka gjord för att bestiga mount everest för att hämta på förskolan.”

Ellen fångade också upp att forskarna bidrog med tre utmaningar:

  • En till industrin: se till att vi har en grön kemi.
  • En till politikerna: förbjud grupper av kemikalier.
  • En till oss konsumenter: fortsätt ställa frågor till butiken.

 

En miljöspaning in i framtiden

”Moralisera mera”

”Vi måste ha ett djupare samtal”

”Vi måste inkludera unga i samtalen”

”Vi måste fråga oss vilken riktning samhället ska ta”

”Det är vi som orsakat alla problem vi har”

”Vuxna måste ta ansvar för planeten, vi kan inte lägga det i knät på våra barn. ”

"Vi vill både äta kakan och ha den kvar, men det fungerar inte"

"Vi kan inte bara pyssla med den naturvetenskapliga forskningen för att fixa miljön, det handlar om värderingar"

Se framtidsspaningen med