Forskningskommunikation

2019.07.05

Små båtar med stor miljöpåverkan

Giftiga båtbottenfärger, bryggor, muddring och så själva trafiken med de utsläpp och ljud den åstadkommer. Sammantaget har de svenska fritidsbåtarna stor påverkan på miljön. Men denna påverkan går att minska. Det visar forskarna Sofia Wikström och Per Moksnes som i Almedalen presenterade delar av sin kommande rapport om fritidsbåtars miljöpåverkan.

Text och foto: Lisa Bergqvist

ALMEDALEN 2019. Tillsammans med flera andra forskare har Sofia Wikström, Stockholms universitets Östersjöcentrum, och Per Moksnes, Göteborgs universitet, sammanställt den forskning som finns om fritidsbåtar och deras miljöpåverkan. Resultatet är en rapport för Havsmiljöinstitutet som släpps i september, men redan nu kunde besökarna i Almedalen ta del av delar av informationen under två separata seminarier.

Sofia Wikström och Per Moksnes har sammanställt forskningen om fritidsbåtars miljöpåverkan och konstaterar att den är betydande.

Den långa och skyddade kusten och skärgården ger Sverige väldigt goda förutsättningar för båtliv och räknat per person är vi ett av de mest fritidsbåttäta länderna i världen. 

 – Det här är ett av de stora värden vi får från havet, men samtidigt finns det en oro för att den här trafiken hotar andra värden, säger Sofia Wikström.

Delvis kommer hotet från kringaktiviteter till fritidsbåtarna: båtlivet är en drivkraft för exploatering av kusterna genom bryggor, småbåtshamnar och muddring.  Majoriteten av bryggorna placeras i grunda skyddade vikar – platser som utgör värdefulla livsmiljöer och som samtidigt är väldigt känsliga för miljöpåverkan.

 – Här finns ängar av till exempel ålgräs som är en viktig miljö för många djur, till exempel fiskyngel. Men de mjuka bottnarna grumlas lätt upp och många av arterna är känsliga för detta.

Även om en brygga eller båt inte påverkar miljön så mycket så gör alla Sveriges bryggor och båtar tillsammans det, menar Per Moksnes.

Samlade effekten skadlig

Kartering visar att det finns omkring 110 000 bryggor i Sverige som tillsammans täcker 200 mil botten. De flesta av dessa står just i mjukbottenområden och exploateringen fortsätter –1 700 nya bryggor tillkommer varje år.

 – Varje enskild liten brygga eller båt ger inte så stor påverkan. Men de är så många att den samlade effekten är omfattande och allvarlig, säger Per Moksnes. 

Även båttrafiken som sådan stör miljön under vattenytan, framför allt i de grunda områdena. Utöver att grumla vattnet leder svall från båtarna till erosion och undervattensbullret stör djur i havet. 

Samtidigt är motorerna en ansenlig källa till utsläpp av farliga ämnen. Nyare motorer är miljömässigt bättre än de äldre 2-taktsmotorerna, men både båtar och motorer tenderar att bli större, vilket leder till mer utsläpp, och avgaserna är i många fall nästan helt orenade.

 – Vissa siffror visar att fritidsbåtarnas klimatutsläpp motsvarar omkring 30 procent av inrikesflygets. Det behövs ett omtag på hur vi förvaltar, använder och förvarar fritidsbåtar. Den utveckling vi har är inte hållbar, konstaterar Per Moksnes.

 

I grunda skyddade havsvikar finns de värdefulla livsmiljöer som är mest hotade av fritidsbåttrafiken, berättar Sofia Wikström.

Går att minska påverkan

Det finns dock flera sätt att minska båttrafikens miljöpåverkan, menar forskarna, som tar upp några av dessa i den kommande rapporten. Pålade bryggor har mindre påverkan än flytbryggor, men mängden bryggor skulle kunna minska om båtarna förvarades på land när de inte används. Så är fallet i de flesta andra länder, där det är vanligt att förvara båten på en trailer eller på en hylla på en marina. 

 – Det är också väldigt fördelaktigt för båtbottenägarna som slipper trasslet med båtbottenfärger.

Forskarna efterlyser också ett större landskapsperspektiv på båttrafiken – att man ser över var de mest känsliga områdena finns och styr trafiken därifrån.

 – Vi behöver se över om vi ska reglera hastigheten eller förbjuda motorbåtar helt i vissa känsliga områden, säger Per Moksnes.

"Svårt att genomföra"

Några av forskarnas idéer avfärdades snabbt av Göran Storm, ordförande för Slite båtklubb, som deltog i det första av fritidsbåtseminarierna.

 – Vi är Gotlands största båtklubb och vi har bara 100 båtar. Vi har inte möjlighet att skaffa sådana här hotell eller bottentvättar, menade han.

Göran Storm är ordförande för Slite båtklubb och lyfter fram ekonomin som ett hinder för båtägarna att byta motor eller investera i borsttvättar.

Lina Peterson från Transportstyrelsen deltog också i seminariet. Hon välkomnade den nya rapporten och lyfte fram att båtägarnas intresse för miljöfrågor har ökat markant de senaste åren.

 – Idag vill man diskutera de här frågorna. Man lyfter fram att man vill vara ute i naturen och att man tycker att miljön är viktig.

Tillsammans med andra myndigheter arbetar Transportstyrelsen med en strategisk plan för att minska transportsektorns växtgasutsläpp med 70 procent till 2030 och där ingår även fritidsbåtarna. Under nästa år går man därför ut med en informationskampanj till båtägarna om hur man kan minska sina utsläpp genom att byta motor, byta bränsle eller köra på ett annat sätt, så kallad ecodriving.

Lina Peterson från Transportstyrelsen menar att båtägarna har blivit mer intresserade av att diskutera miljöfrågor. I bakgrunden Alexandra Colbing, handläggare vid Länsstyrelsen Gotland.

När det gäller förvaringen av båtar talar myndighetens statistik för att landförvaring skulle kunna vara möjlig. I genomsnitt körs en fritidsbåt 16 dagar per år och 80 procent är båtarna är under sex meter.

 – Om man kan vill komma till rätta med majoriteten av båtarnas båtbottenfärger och liknande borde man titta på var den storleken av båt skulle kunna förvaras.  

Register och båtskatt som styrmedel

I samband med Östersjödagarna hölls ytterligare ett seminarium om småbåtstrafik, där även flera politiker fick ge sin syn på fritidsbåtars miljöpåverkan. Här lyftes frågan om att återupprätta ett register över fritidsbåtar, vilket möjligen skulle kunna kopplas till en båtskatt.

 – Det kunde vara ett sätt för fritidsbåttrafiken att betala för den miljökostnad den åstadkommer, men också vara ett viktigt styrmedel, föreslog Per Moksnes.

Kjell-Arne Ottosson (Kd) är tveksam till en båtskatt medan Hanna Westerén (S) ser det som en möjlig åtgärd bland flera.

Hanna Westerén (S), ledamot i miljömålsberedningen, var öppen för nya regleringar av båttrafiken.

 –Situationen är så akut att det kommer att krävas ett batteri av åtgärder. Jag tror att man måste titta på avgifter, skatter och i vissa fall också förbud för att styra mot ett mer hållbart båtliv, menade hon.

Hennes kollega i miljömålsberedningen, Kjell-Arne Ottosson (Kd), var mer tveksam till skatter och framhöll att miljöpolitiken måste vara glädjefull.

 – Att vi måste göra något med de områden som är mest skyddsvärda är väldigt tydligt, men vi måste se till att det vi skyddar har hög kvalitet. Och vi kan inte skatta bort allt som är fel eller farligt. Jag tror mer på förändringar i beteende och attityder. 

Emma Nohrén (Mp,) som är ordförande för miljömålsberedningen, konstaterade att beredningen ännu inte behandlat regleringar av fritidsbåtar, men ställde sig personligen positiv till ett båtregister. 

 – Det skulle ge mer kunskap och göra det möjligt att differentiera till exempel vilka båtar som får åka var. Båtmotorerna brukar ju kallas de sista amerikanarna. Skulle du komma till bilprovningen med en båtmotor skulle du aldrig få godkänt. En skatt kopplat till båt och motor skulle kunna vara ett incitament för bättre motorer. 

Att fritidsbåtar ligger största delen av tiden vid en brygga är ett dåligt resursutnyttjande, menade Emma Nohrén (Mp) som hoppades på ett större gemensamt ägande i framtider, i form av till exempel båtpooler.

Klicka här för att se en inspelning av seminariet Hur styr vi mot ett hållbart båtliv? som arrangerades inom ramer för Östersjödagarna i Almedalen.