Mikroplaster

2019.04.25

Minskat antal plastbärkassar – spelar det någon roll för havet?

Klarar vi oss utan plastkassen när vi ska bära hem våra varor? Allt fler har med sig egen kasse till butiken och många anger miljön som skäl. Men hur ska vi slänga soporna om vi inte får plastkassar? Lyssna på inslaget i P1-morgon där jag intervjuades eller läs några tankar här nedan.

Plastbärkassen är en symbol för onödig konsumtion för många. I radioinslaget i P1-morgon från i morse säger en av de tillfrågade personerna att hon försöker undvika plastkassen och får dåligt samvete när hon glömt sin egen kasse och måste köpa en ny – en situation som många av oss känner igen sig i.

Hur många plastbärkassar gör vi av med varje år? Naturvårdsverket redovisade idag att vi i genomsnitt använde 102 plastbärkassar per person 2018 i Sverige, en minskning med 10 procent jämfört med 2017. Det som hände i mitten av 2017 var att alla butiker och restauranger blev skyldiga att informera om plastbärkassars miljöpåverkan, just med syftet att minska förbrukningen och även nedskräpningen.

Varför fokus på plastbärkassar?

Plastpåsar är ett av de vanligast förekommande plastskräpen i havsmiljön. Man hittar dem flytande i havet, på havsbottnar och på stränder. På Östersjöns stränder är plastpåsar det tredje vanligaste skräpet enligt de skräpmätningar som Håll Sverige Rent gör.

Plastpåsar identifieras av experter som ett av de mest skadliga plastskräpen för livet i haven (tillsammans med fiskenät och fiskeutrustning, ballonger, plastkapsyler och plastbestick).

Varför är plast skadligt i miljön?

Här är några exempel:

  • Plast är generellt sett ett långlivat material som kan bli kvar i miljön i årtionden eller århundraden.
  • Plast kan innehålla tillsatskemikalier som kan vara skadliga för miljön.
  • Plastpåsar kan skada eller döda andra djur som valar som får i sig plastpåsarna, t ex genom att påsarna blockerar magtarm-kanalen.
  • Plastpåsar liknar maneter och skadar eller dödar t ex havssköldpaddor som livnär sig på maneter och som misstar plastpåsarna för föda.
  • Plastpåsar och annat plastskräp kan skada och döda djur som fastnar i eller trasslar in sig i skräpet.
  • Stort plastskräp bryts ned till små partiklar, mikroplaster (länk), som vi inte har någon möjlighet att rena hav eller sjöar ifrån.

Men om jag inte slänger min plastkasse i naturen eller havet utan förbränner den tillsammans med soporna, då är de väl inte dåliga för haven? Nej, men det är ändå dåligt att använda så mycket olja som vi gör idag till att producera plast som bara används en kort tid innan vi slänger den. Även om plastkassen tillverkas av annan råvara, som sockerrör till exempel, så är det förstås bättre för miljön om vi kan minska produktionen och användningen av plastkassar.

Så vad kan jag göra som konsument?

Bästa kassen är den du redan har hemma, oavsett material. När du ändå köper en kasse – använd den många gånger. Och gör det till en vana att alltid lägga en kasse i väskan (eller bilen) så att den finns där när du behöver den.

Jag fick en fråga om det är bättre för miljön att använda plastkassar, papperskassar eller tygkassar. Olika studier visar att papperskassar och tygkassar har större miljöpåverkan än plastkassar.  Vissa tycker att papperskassar håller bättre men framför allt tygkassar är mer robusta och håller länge. Jag har själv en tunn lätt tygkasse som jag haft i många år. Den tar knappt någon plats och åker alltid med i väskan och finns därför alltid där när jag handlar.

Men vad ska man slänga soporna i om man inte får eller köper några plastpåsar i affären? Köp hellre en rulle avfallspåsar att slänga dina sopor i. De är tunnare och då går det åt mindre resurser att producera dem och det genererar mindre skräp (och det blir dessutom billigare än att använda matkassen för att slänga soporna i).

Skräpa inte ner. När plasten väl har hamnat i haven är det mycket svårt och dyrt och i många fall omöjligt att få bort den. Återvinn, släng på rätt sätt. Lägg inte skräpet utanför en överfull soptunna eller papperskorg och lämna inte din plaståtervinning utanför fulla återvinningskärl. Det räcker med en vindpust så har plasten spritts vidare. Och plocka gärna upp om någon annans skräp har hamnat fel!

Slutligen – en tanke på vägen. Vad fyller vi våra kassar med? Hur hållbart konsumerar du, vilken miljöbelastning innebär dina inköp? När vi nu pratar plast så välj gärna bort onödiga plastförpackningar, styckeförpackade saker och köp hellre stora förpackningar eller lösvikt.

Läs mer om:

Foto: dronepicr

Marie Löf

Ekotoxikolog
marie.lof@su.se