2021.04.13

PAH-halterna påverkar mängden vitmärlor i bottensedimenten

2021.04.13

Ny studie: Miljöövervakningen av bottenfauna behöver ta större hänsyn till miljögifter

En ny studie visar att miljögifter har större inverkan på Östersjöns bottensamhälle än vad man tidigare känt till. Enligt forskarna måste det tas större hänsyn till miljögifter när man använder vitmärlor och andra bottendjur för att bedöma hur påverkade olika havsområden är av övergödning och syrebrist.

Text: Isabell Stenson, foto: Nicklas Wijkmark/Azote

Östersjöns små bottenlevande musslor, havsborstmaskar och kräftdjur kan ge viktig information om miljötillståndet i havet. Artsammansättningen av bottenfauna är en viktig del i Sveriges nationella miljöövervakning för att kartlägga störningar, som till exempel övergödning.

I den nya studien, gjord av forskare från Stockholms universitet, kombinerades information från flera miljöövervakningsprogram för att se vilka miljöfaktorer som påverkar bottensamhällena. Särskilt fokus låg på att identifiera vad som påverkar förekomsten av den lilla vitmärlan Monoporeia affinis

– Monoporeia styr i stora drag statusklassificeringen i Östersjön eftersom den är så pass känslig för syrebrist. Där den förekommer i höga tätheter blir det ofta bra statusklassning, säger Caroline Raymond vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, och en av forskarna bakom studien.

Bottensamhället svarar kanske på saker vi inte mäter

Caroline Raymond
Caroline Raymond, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Salthalt, temperatur, havsdjupet och halter av polyaromatiska kolväten, PAH:er, är de viktigaste förklaringarna till varför bottendjursamhället ser ut som det gör, enligt forskarnas resultat. Av de faktorer som styr hur mycket vitmärlor det finns i bottensedimenten sticker halterna av PAH:er ut som särskilt viktiga, även i områden med väldigt låga halter.

– Det som kom fram som bästa och enda förklaringsvariabel till variationer i individtätheter av Monoporeia är PAH-halterna i sedimentet, säger Caroline Raymond. 

Denna nya kunskap kan innebära att man har feltolkat resultaten i tidigare bedömningar, där man använt vitmärlor för att bedöma hur påverkade områden är av övergödning och syrefattiga förhållanden. 

– Vi använder det bentiska samhället främst för att bedöma övergödningsstatus i Östersjön. Men bottensamhället svarar kanske på andra saker som vi inte mäter. Det måste vi fundera på när vi kollar på de här frågorna, säger Caroline Raymond. 

Länkar till andra övervakningsprogram 

Att kombinera information om djurlivet på bottnarna med data från andra miljöövervakningsprogram är svårt. Varje land runt Östersjön har egna uppsättningar av miljöövervakningsprogram, och bara i Sverige utförs nästan 50 olika program på lokal, regional och lokal nivå. Dessa är sällan koordinerade med varandra, eftersom vissa program ligger under Havs- och vattenmyndigeten, andra under Naturvårdsverket, och därutöver finns provtagningar från länsstyrelserna, kommunerna och olika recipientkontrollprogram. 

Det finns till exempel övervakning som tittar specifikt på gifter i sediment. Men i Egentliga Östersjön ligger sex av de åtta stationerna under haloklinen (det horisontella språngskiktet mellan salt och sött vatten i Östersjön) och där under finns oftast ingen makrofauna.

– Det gör det svårt för oss att koppla ihop denna data med data från övervakningen av bentisk makrofauna. I denna studie drog vi nytta av sparat bottensediment från miljöövervakningsprogrammet för biologiska effekter av föroreningar, säger Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, och initativtagare till studien. 

Agnes Karlsson
Agnes Karlsson, docent vid instituionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

– Vi användes oss också av Östersjöcentrums stora databasen med miljöövervakningsdata. Det gjorde det möjligt för oss att samköra bottenfaunadata med vattenkvalitetsdata från andra övervakningsprogram tagna under alla olika tider på året, och kunde på så sätt även jämföra med andra syrehalter än bara den syrehalt som mäts just när bottenfaunaprovtagningen genomförs under maj månad, säger Agnes Karlsson.

PAH leder till sämre tillväxt av vitmärlor 

Elena Gorokhova
Elena Gorokhova, professor vid institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.

Resultatet av studien är också viktig för övervakningsprogrammet för biologiska effekter av föroreningar, där avvikelsen i embryonal utveckling av vitmärlor används som en indikator för exponering för kemiska föroreningar. 

– I tidigare studier har koncentrationer av PAH:er i sediment identifierats som en viktig faktor för dödliga embryomissbildningar och denna studie indikerar att det också leder till låg populationstillväxt. Att integrera indikatorer för eutrofiering och miljöföroreningar skulle ge en omfattande statusbedömning av Östersjöns bentiska system, säger Elena Gorokhova, professor vid institutionen för miljövetenskap.

Enligt författarna visar studien att det finns ett stort värde av att samanalysera miljöövervakningsdata från olika program och i ett större perspektiv konstaterar de att föroreningar i Östersjön är så pass höga att även stationer långt ifrån punktutsläpp har inverkan på bottenfaunasamhället genom att känsliga arter är mindre talrika.