2019.12.12

Att kommissionen själv lyfter fram kemikalier som ett svagt område visar att vårt projekt behövs

2019.12.12

Ny studie fokuserar på bättre hantering av kemikalier i vattendirektivet

Enligt EU-kommissionen finns det mycket att förbättra i EU:s ramdirektiv för vatten när det gäller kemikalier. Nästa år startar ett nytt forskningsprojekt, lett av Östersjöcentrum, som bland annat ska försöka identifiera bristerna när det gäller kemikalier – och hitta lösningar som inte kräver ändrad lagstiftning.

Text: Henrik Hamrén Foto: Pixabay

EU-kommissionen meddelade under torsdagen att det inte blir någon revidering av EU:s ramdirektiv för vatten, även kallat vattendirektivet, och dess systerdirektiv. Samtidigt tycks kommissionen har hörsammat den kritik angående framför allt kemikalier och vattenburna föroreningar som kommit från både forskare och miljöorganisationer.

I sin kontroll av ändamålsenligheten, så kallad ”fitness check”, slår kommissionen fast att ”det viktigaste området där det finns utrymme att förbättra och uppnå bättre resultat är på kemikalier”.

– Kommissionen bedömer att mycket av problematiken ligger i implementeringen av direktivet, vilket till stor del stämmer. Men det finns även grundläggande problem i att bedömningarna av den kemiska statusen baseras på ett allt för begränsat antal kemikalier. Detta problem lyfts i många forskningsprogram, säger Emma Undeman, miljökemist på Östersjöcentrum. 

Svårt  identifiera vilka kemikalier som bör fasas ut

Enligt Emma Undeman hjälper det inte med en perfekt implementering av lagstiftningen om man inte samtidigt fokuserar på rätt kemikalier. 

– Det är dock en mycket svår uppgift att identifiera vilka kemikalier som bör fasas ut från samhället, och att bedöma den sammanlagda effekten av de kemikalier som finns i våra vattendrag, säger hon. 


Emma Undeman
Emma Undeman, miljökemist vid Östersjöcentru. Foto: Henrik Hamrén

Hon leder ett forskningsprojekt* som under de närmaste åren ska undersöka om europeisk vattenlagstiftning leder till bättre vattenkvalitet ur ett kemikalieperspektiv. Forskarna ska bland annat undersöka samstämmigheten mellan vatten- och kemikalielagstiftningarna, och regleringen av utsläpp uppströms respektive nedströms.

– Vi ser också ett behov av att titta närmare på hur man väljer ut vilka ämnen som ska användas som grund för bedömningen av god eller dålig status i europeiska vatten, säger Emma Undeman. 

Har inte relevanta ämnen valts ut blir inte heller åtgärderna relevanta

Urvalet är mycket viktigt eftersom den bedömningen styr om och i så fall vilka åtgärder som behöver sättas in. 

– Har inte relevanta ämnen valts ut, blir inte heller åtgärderna relevanta, säger hon. 

Att enbart använda sig av listor med enskilda ämnen för statusbedömningen är något som ofta ifrågasätts inom forskningen. Samtidigt är det också viktigt att kartlägga vilka åtgärder som har införts under implementeringsarbetet för vatten- och havsmiljödirektiven, och om de faktiskt har haft någon påverkan på halterna man mäter i vattenmiljön. 

– Det är inte klarlagt eftersom det finns väldigt få utvärderingar av åtgärders effektivitet. Det är också något vi ska titta närmare på i projektet, säger Emma Undeman. 

Kommissionen listar de främsta bristerna

I sin kontroll listar kommissionen det den ser som de främsta bristerna i vattendirektivet och dess systerdirektiv för att reglera kemiska föroreningar i EU:s vatten:

  • Det är större variationer mellan medlemsländernas implementering än vad som kan förklaras av nationella skillnader. Till exempel varierar listorna över nationellt prioriterade ämnen och vilka gränsvärden de inte får överskrida.
  • att uppdatera listan över prioriterade ämnen för hela EU (dvs. lägga till eller ta bort ämnen) är en lång process, dels för att det tar tid att samla in vetenskapliga bevis och dels på grund av lagstiftningsprocessen.
  • riskerna för människor och miljö utvärderas huvudsakligen utifrån enskilda ämnen och beaktar inte kombinationseffekter, vilket oundvikligen leder till att lagstiftningen bara täcker in en mycket lite del av alla kemiska ämnen som finns i miljön.

Den sista punkten har uppmärksammats särskilt av både forskare och miljöorganisationer på senare tid. Tidigare i år publicerade till exempel forskare i projektet SOLUTIONS en artikel i tidskriften Environmental Sciences Europe, där de riktade stark kritik mot vattendirektivets brister i att hantera farliga blandningar av kemikalier och den så kallade cocktaileffekten. De konstaterade bland annat att direktivet ”inte är ändamålsenligt när det gäller att skydda eller hantera effekterna av tillfälliga blandningar av vattenburna föroreningar”.

– Att kommissionen själv lyfter fram kemikalier som ett svagt område i vattendirektivet visar hur väl vårt projekt behövs just nu. Eftersom de inte kommer att öppna direktivet för revidering är det passande att vi inom projektet har lovat att även titta på hur så kallad icke-bindande lagstiftning kan användas för att införa förslag på förbättringar i olika vattenrelaterade direktiv - utan att det krävs en lagändring som alla EU:s medlemsländer måste komma överens om, säger Emma Undeman. 

Beslutet att inte revidera vattendirektivet, fastän där finns stora brister vad gäller kemikaliearbetet, är sannolikt en av orsakerna till varför kommissionen i onsdags, samband med presentationen av den gröna given, flaggade för att man ska ta fram en handlingsplan för nollutsläpp för luft, vatten och jord till 2021.

Hanna Sjölund, omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum, är optimistisk till den nya handlingsplanen för nollutsläpp.

– När det nu inte blir någon revidering av direktivet så är det av yttersta vikt att ta fram tydliga riktlinjer och handlingsplaner för att medlemsländerna effektivt ska kunna implementera kemikalieaspekterna av vattendirektivet. Att inom det lagutrymme som finns på plats hitta möjligheterna att skärpa de brister som kommissionen har identifierat under kontrollen av ändamålsenligheten. Min förhoppning är att forskningsprojektet som vi nu drar igång ska kunna bidra till det, säger Hanna Sjölund.

* Projektet Leder Europeisk vattenlagstiftning till bättre vattenkvalitet? Analys av gällande indikatorer och åtgärder för att minska kemisk förorening leds av Östersjöcentrum, med projektmedlemmar från ACES på Stockholms universitet och juridiska institutionen på Uppsala universitet. Projektet finansieras av Formas och pågår 2020-2023.

emma undeman

Emma Undeman

Miljökemist
emma.undeman@su.se

Hanna Sjölund

Hanna Sjölund

Omvärldsanalytiker
hanna.sjolund@su.se