2020.03.09

"De tunga tråldörrarna gräver djupt ner i sedimenten"

2020.03.09

Forskare: Bottentrålning hotar havsbottnens integritet

Bottentrålning har betydande effekter på livet på havsbottnen och kan också leda till att näringsämnen och farliga kemikalier frigörs från sedimenten. Dessa effekter är viktiga att ta hänsyn till när fiskets miljöpåverkan utvärderas, menar forskare vid Stockholms universitet.

Text: Lisa Bergqvist

Bottentrålsfisket är idag omfattande i delar av Östersjön, särskilt i de södra delarna och i Kattegatt. Men detta sätt att fiska påverkar inte bara fiskbestånden utan även livet på havsbottnen och de biogeokemiska processerna i sedimenten och vattnet, förklarar marinekologen Sofia Wikström vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. 

 – De största effekterna sker genom att de tunga tråldörrarna dras på havsbottnen. Dörrarna gräver djupt ner i sedimentet, flyttar om sediment och bildar högar som är flera decimeter höga, berättar hon.

På mjuka bottnar kan de här trålspåren ses flera år efter att trålningen har skett. Även det nät som är fastspänt mellan dörrarna påverkar de översta centimetrarna av sedimentet över en större yta. Studier från hela världen har visat att den här störningen av havsbottnen påverkar sammansättningen av de djur som bor där.

– En trål kan döda många djur i dess väg och upprepad trålning i ett område leder till att känsliga arter minskar eller helt försvinner. Det här gäller ofta stora, långlivade och icke-rörliga arter, säger Sofia Wikström.

Sofia Wikström presenterade den senaste forskningen om bottentrålningens miljöpåverkan i Östersjön vid Helcoms intressentkonferens, som anordnades i Helsingfors nyligen. Konferensen var ett steg i det omfattande arbetet med uppdateringen av Baltic Sea Action Plan, som ska vara klar nästa år.

När tråldörrarna dras på havsbottnen virvlas sediment upp, vilket syns som orange på den här ekolodbilden från det forskningsprojekt som leds av professor Clare Bradshaw vid Stockholms universitet.

Omrörda sediment leder till grumligt vatten

Bortsett från den direkt fysiska åverkan på havsbottnen som trålen orsakar leder den också till att sediment virvlas upp. Ett pågående forskningsprojekt som leds av professor Clare Bradshaw vid Stockholms universitet har dokumenterat den här uppvirvlingen – resuspensionen – av Östersjöns mjukbottnar orsakat av bottentrålning. Studien har visat att de fina sedimentpartiklarna kan bli kvar i vattnet i flera dagar och dessutom färdas över en kilometer från trålspåren.

 – Det är känt att suspenderat sedimentet skadar många marina arter, säger Clare Bradshaw.

Samtidigt kan omrörningen av havsbottnen störa de biogeokemiska processerna i sedimentet, vilket kan leda till att lagrade näringsämnen och miljögifter frigörs och att nedbrytningen av organiskt material påskyndas.

 – Det här kan ha stor betydelse i Östersjön där övergödning är ett problem och ett överskott av näringsämnen finns lagrade i sedimenten, förklarar Clare Bradshaw.

Sediment som virvlas upp i vattnet av bottentrålning skadar flera bottenarter, där havspennor är ett exempel. Foto: Göransson, PAG

Begränsningar krävs i skyddade områden

För närvarande finns inga specifika Helcom-åtgärder från Baltic Sea Action Plan eller ministerdeklarationer som behandlar störningar på havsbottnen, trots att havsbottenintegritet finns med som en av de elva deskriptorerna för god miljöstatus i EU:s Havsmiljödirektiv. Med den kommande uppdateringen av Baltic Sea Action Plan i åtanke tror forskarna att bottentrålningens effekter är viktiga att beakta när man utvecklar en indikator för kumulativa effekter på bentiska biotoper.

 – Det är viktigt att ta hänsyn till bottentrålningens effekter, inte bara på bottenfaunan, utan också på resuspension och biogeokemiska processer. Vi bistår gärna med vetenskapligt underlag, säger Sofia Wikström.

För Helcom är bottentrålningens effekter också viktiga att ta hänsyn till när det gäller arbetet med att skapa ett nätverk av marina skyddade områden, MPAs. För tillfället modellerar forskarna hur suspenderat sediment kan sprida sig till torskens lekområde i Bornholmsbassängen, något som kan användas för att utvärdera hur väl det tidsbegränsade trålförbudet fungerar i praktiken.

 – Det kan finnas ett behov av en buffertzon i området. Sammantaget kan det behövas fler restriktioner mot trålning i de känsliga marina skyddade områdena och deras närhet, säger Sofia Wikström. 

Sofia Wikström

Sofia Wikström

Marinekolog
sofia.wikstrom@su.se

Clare Bradshaw

Marinekolog och ekotoxikolog
clare.bradshaw@su.se