2018.10.17

"Västra torskbeståndet ges inte möjlighet att återhämta sig”

Läs om kvotsättningen för 2019

2018.10.17

Höga fiskekvoter för torsk och sill nästa år

EU:s ministrar har bestämt hur mycket fisk som yrkesfisket får ta ur Östersjön nästa år. För torsken och det västra sillbeståndet blev kvoterna återigen för höga för att bestånden ska kunna återhämta sig, enligt Östersjöcentrums fiskeforskare.

Text: Henrik Hamrén

Foto: Tobias Dahlin/Azote

Efter ministerrådets beslut om nästa års fångstkvoter i Östersjön sa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) på måndagskvällen att han var ”riktigt nöjd” med en sak – nämligen fångstkvoten för lax, som hamnade 15 procent under Kommissionens förslag och förblir oförändrad jämfört med i år.

Fångstkvot satt långt över vetenskapliga rekommendationer

Angående Östersjötorsken fick han inte anledning att vara lika positiv. För det västra torskbeståndet ökades fångstkvoten med hela 70 procent jämfört med i fjol – vilket är 40 procentenheter över Kommissionens förslag.

– Det västra beståndet har länge varit i alarmerande dåligt skick. För högt fisketryck och sviktande rekrytering har lett till att lekbiomassan har sjunkit till nivåer långt under de rekommenderade. Att man då beslutar om en så pass stor ökning av kvoten, som vida överstiger vad man normalt brukar acceptera som förändring från år till år, är beklagligt, säger Henrik Svedäng, fiskeforskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

ICES: Västra beståndets kris beror på fiskedödligheten

ICES slår fast att beståndets kris sannolikt beror på att fiskedödligheten (mängden fisk som dödas av fisket) varit alltför hög under snart två decennier. I år tycks beståndet dock ha återhämtat sig något, tack vare en stark årsklass, vilket fick ICES att rekommendera en höjning av fiskekvoten med 30 procent.

 Tillskottet från en enda årsklass leder inte per automatik till en förbättrad och långsiktigt hållbar beståndsstatus. Och det kan absolut inte motivera en så snabb ökning av uttaget. Beståndet ges inte möjlighet att återhämta sig, säger Henrik Svedäng.

Fiskeförbud under lekperiod försvinner

Nästa år förvinner även det tillfälliga fiskeförbud under torskens lekperiod (mellan 1 februari och 31 mars) som infördes i fjol. Detta trots att Kommissionens rådgivande kommitté för fiskefrågor, STECF, slår fast att just den skyddsåtgärden verkar ”väldigt fördelaktigt för det västra torskbeståndet.”

För det östra torskbeståndet sänks fångstkvoten med 15 procent, till drygt 24 000 ton, i enlighet med Kommissionens förslag. Kvoten överskrider dock den vetenskapliga rekommendationen från ICES om ett maximalt uttag på drygt 16 000 ton.

– Detta unika torskbestånd har gått kräftgång under många år. På 1990-talet var det rekryteringen som var det dominerande problemet, numera är det största problemet torskens individuella tillväxt. Beståndet består i dag av många små individer, som dessutom är magra. För att rädda beståndets tillväxtpotential och kapacitet att reproducera sig är det helt avgörande att så många individer som möjligt ges möjlighet att växa sig stora, säger Henrik Svedäng.

Halverad fångstkvot för sill i väst räcker inte

Fisket efter sill och skarpsill blir generellt mindre nästa år, särskilt för det västra sillbeståndet där fångstkvoten halveras jämfört med 2018.

– Det västra sillbeståndet är tydligt överfiskat och befinner sig inte längre inom säkra biologiska gränser. ICES rekommenderar noll fångst – alltså helt stopp för allt fiske på det beståndet nästa år – och den rekommendationen borde man ha följt, säger Maciej Tomczak, fiskeforskare på Östersjöcentrum

Enligt ICES har det västra sillbeståndet legat utanför säkra biologiska gränser sedan 2008. Den svaga rekryteringen nådde rekordlåga nivåer under 2016 och 2017, och nu menar ICES att det krävs ökad tillväxt för att undvika att beståndet kollapsar.

För många av de kommersiellt viktigaste bestånden i Östersjön följde ministerrådet även den här gången de senaste årens trend av att tillåta högre fiske än vad som anses hållbart enligt vetenskapen.

I en intervju efter ministerförhandlingarna i Luxemburg tyckte Sven-Erik Bucht dock att Sverige gjort bra ifrån sig och inte kunde lastas för de beslut där kvoterna blivit för höga.

– Det här är en kompromiss givetvis. Vi är 28 länder. Sverige är det land som är mest restriktivt. Så vill de söka någon syndabock så hittar de det inte i Sverige, sa han.

FAKTA: Beslutade fiskemöjligheter för Östersjön för 2019

(jämfört med 2018)

  • Torsk, västra Östersjön: 9 515 ton (+ 70%)
  • Torsk, östra Östersjön: 24 112 ton (-15 %)
  • Skarpsill: 270 772 ton (+3 %)
  • Sill, västra Östersjön: 9 001 ton (-48 %)
  • Sill, centrala Östersjön: 170 360 ton (-26 %)
  • Sill, Rigabukten: 31 044 ton (+ 7 %)
  • Sill, Bottenhavet och Bottenviken: 88 703 ton (-7 %)
  • Rödspätta: 10 122 ton (+43 %)
  • Lax, centrala Östersjön: 91 132 stycken (+/- 0 %)
  • Lax, Finska Viken: 9 703 stycken (-3 %)

 Källa: Regeringen, EU:s ministerråd

Maciej Tomzcak

Maciej Tomczak

Forskare
maciej.tomczak@su.se

Henrik Svedäng


henrik.svedang@su.se

Relaterade artiklar