2018.11.19

”Ingen vet vad som har orsakat dagens situation”

2018.11.19

Nytt internationellt projekt ska lösa torskens gåta

Torsken i Östersjöns östra bestånd är i kris, yrkesfisket går på knäna – och ingen vet varför. En vetenskaplig undersökning initierad av Stockholms universitets Östersjöcentrum ska försöka finna svaren på vad som har hänt med torsken, och vad man kan göra för att vända utvecklingen.

Text: Henrik Hamrén

– Det första vi måste göra är att se till att vi har alla olika hypoteser om tänkbara orsaker på bordet, säger Keith Brander, professor vid danska DTU-Aqua och vetenskaplig ledare för det tvååriga projektet.

Orsaker till torskens nedgång ska fastställas

Med hjälp av Östersjöcentrums forskare och två externa internationella experter ska han göra en oberoende vetenskaplig utvärdering och syntes av all relevant kunskap och försöka fastställa vilka faktorer som faktiskt har orsakat torskens nedgång – och vilka som kanske är mindre viktiga.

– Det råder en stor osäkerhet kring varför det östra beståndet är i så dåligt skick. Övergödningen och fisket nämns ofta som tänkbara förklaringar. Men faktum är att ingen i dag vet vad som har orsakat dagens situation eller vad man ska göra åt den, säger Keith Brander.

Hans förhoppning är att bidra till en förbättrad vetenskaplig förståelse genom att utvärdera allt från oceanografiska förhållanden och livsmiljöer till torskens födosituation och fiskets påverkan. 

– Vårt mål är att leverera en starkare vetenskaplig grund för framtida förvaltningsåtgärder som förbättrar beståndets tillstånd, säger han.

Flera faktorer påverkar torskbestånden

Det östra beståndet är Östersjöns största och kommersiellt viktigaste torskbestånd. På senare år har det uppvisat mycket oroande tecken; till exempel individuell tillväxt. På 1980-talet var torskarna ungefär 45 centimeter långa när de lekte första gången. I dag blir de könsmogna när de är bara drygt 20 centimeter. Om detta är tecken på en genetisk förändring riskerar dagens situation – med många små individer och få eller inga stora fiskar – att permanentas.

Att torskens nedgång kan kopplas till en enda och isolerad faktor håller Keith Brander för osannolikt.

– Som i alla biologiska system hänger det mesta ihop. För Östersjötorsken tror jag att det är flera olika faktorer som påverkar. Frågan är vilka dessa faktorerna är och hur de samspelar, säger han.

Förutom att analysera historiska prover och information om torsken och dess fysiska, kemiska och biologiska miljö, kommer Keith Brander och hans team också att samla experter från Östersjöregionen och andra ställen för att utvärdera och använda olika modeller på det Östersjöspecifika fallet.

Östersjöns egenheter en utmaning för både livet och forskningen

I det arbetet blir Östersjöns världsunika miljö en särskild utmaning.

– Vissa av de biologiska processer som är så oerhört viktiga för förvaltningen i Östersjön beaktas inte alls i andra vatten, säger Keith Brander.

Som exempel nämner han den låga salthalten, som är en avgörande faktor för torskens överlevnad i det bräckta Östersjön.

– Men i nästan alla andra marina miljöer i världen är salthalten inte ett problem och ingår därför inte i de beståndmodeller som tas fram. Därför kan vi inte använda modeller från någon annanstans än just Östersjön, säger han.

Keith Brander arbetat med havsforskning sedan mitten av 1960-talet och är ett välkänt namn inom den internationella fiskeforskningen. Han har studerat fisk, plankton och undervattensfauna i många delar av världen, från indiska oceanen till Irländska sjön. Men Östersjön är än så länge en ny miljö för honom.

– För tillfället håller jag på att läsa in mig, vilket tar ganska mycket av min tid. Östersjön är ett väldigt välstuderat hav, säger han.

Paradoxalt nog är just bristen på kunskap det största problemet för dagens torskförvaltning i Östersjön. Det är till exempel numera svårt att åldersbestämma torskarna eftersom det inte längre går att urskilja årsringarna i fiskarnas hörselstenar (otoliter). Och utan fiskarnas ålder är det väldigt svårt att säga något om hur ett bestånd utvecklas.

– Svårigheterna med åldersbestämningen är helt grundläggande. Jag tror att det går att lösa det på ett bättre än vad som gjorts hittills, bland annat genom att studera äldre historisk information. Vi kommer att ha tillgång till en hel del sådant material, säger Keith Brander.

Keith Brander tror på ökad klarhet - och på fortsatta osäkerheter

Att bringa klarhet i varför Östersjötorsken mår som den mår – och leverera bättre underlag för framtidaförvaltningsåtgärder – är en grannlaga och svår utmaning. Keith Brander har höga förväntningar på det nystartade projektet, men är också ödmjuk inför uppgiften.

– Jag är övertygad om att vi kommer att nå resultat, men de kommer inte att vara kompletta och slutgiltiga. Det kommer att finnas osäkerheter kvar, och förvaltningen kommer även i fortsättningen att behöva ta hänsyn till osäkerheter och risker, säger han, och fortsätter:

 – Jag tackade ja till detta utifrån nyfikenhet. Det är vad som driver mig. Och jag är optimistisk, men jag tänker också på ett motto jag hörde av en matematikprofessor för många år sedan: De sa att det inte kunde göras, så han tog sig an det med ett leende på läpparna – och kunde inte göra det.

Relaterade artiklar