2021.11.19

”Ett ganska cyniskt resonemang”

2021.11.19

Ökat spättafiske riskerar att skada torskbestånden ytterligare

Östersjöländerna i Baltfish vill införa nya selektiva trålar för att minska bifångsten av torsk i fisket efter plattfisk. Endast en av trålarna klarar att släppa igenom även stora torskar, som är extra viktiga för torskbestånden. Men enligt Baltfish bör den trålmodellen bara bli obligatorisk i sydvästra Östersjön.

Text: Henrik Hamrén

Trålfisket efter plattfisk kommer sannolikt att öka i Östersjön under nästa år. Samtidigt måste bifångsten av torsk minska, eftersom torskbestånden är i så dåligt skick. 

Fisket på det östra torskbeståndet har legat nere sedan 2019. Nästa år stoppas fisket även på det västra beståndet. Då får torsk endast fångas som bifångst i annat fiske – max 595 ton torsk i det östra beståndet och 489 ton i det västra. Trålfisket måste därmed riktas mot andra arter. I södra Östersjön bedriver Danmark, Tyskland och Polen ett omfattande trålfiske efter plattfisk – och nästa år höjs fångstkvoten för rödspätta med 25 procent, till totalt 9 050 ton. 

Detta medför risker, eftersom det svårt att tråla efter plattfisk utan att också få torsk.

Knappt någon stor torsk kvar

En uppenbar risk är att yrkesfiskare får för mycket torsk som bifångst innan de hunnit fylla spättakvoten, och börjar kasta torsk olagligt överbord för att kunna fortsätta fiska. 

Men det kanske allvarligaste hotet mot torskbestånden är att man trålar bort de få storväxta torskar som finns kvar, menar Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. 

– Sedan 1990-talet har torskfisket i Östersjön inriktats allt mer på att fånga de största individerna. Detta har bidragit till den allvarliga situation vi ser i dag för exempelvis det östra beståndet, där det knappt finns några stora torskar kvar, säger han. 

Hans studie över förändringar i torskbeståndens storleksstruktur visar att bristen på storväxt torsk aldrig har varit så stor som den är i dag. Detta kan medföra en rad negativa effekter, inte minst eftersom storväxta torskhonor är extremt viktiga för beståndens reproduktionsförmåga.   

– En mer balanserad fångst gör att tillväxtpotentialen utnyttjas på ett bra sätt. Det minskar också risken för evolutionära förändringar som man inte vill ha, till exempel för tidig könsmognad, säger han. 

Förekomst av stor rovfisk har betydelse för ekosystemets funktion och struktur. En god ålders- och storleksstruktur för fiskpopulationer är också ett av kriterierna för "god miljöstatus" enligt EU:s havsmiljödirektiv, MSFD.

– Man bör således försöka bevara stora rovfiskar både för beståndets produktivitet och för ekosystemet i stort, säger Henrik Svedäng.

En ny ”verktygslåda” för trålfisket

Kommer det att gå att öka fångsterna av plattfisk nästa år – utan att fånga mer torsk som bifångst? 

Medlemmarna i det regionala organet Baltfish* tror sig ha hittat en lösning. Nyligen skickade de in en gemensam rekommendation till EU-kommissionen om att införa olika redskapskrav. De trålar som nu får används är utformade för att fiska efter torsk. Tanken är att justera trålarna så att de sorterar bort mer torsk men samtidigt behåller plattfisken. 

I sitt förslag presenterar Baltfish flera olika trålvarianter. Samtliga är framtagna av en forskargrupp ledd av Daniel Stepputtis vid Thüneninstitutet i tyska Rostock (även i visst samarbete med danska och svenska forskare)

– Vi har presenterat ett slags ”verktygslåda” av olika sorters modifierade trålar som, under olika förhållanden, kan bidra till att minska bifångsten av torsk, säger Daniel Stepputtis.

codend 1
codend 2
Codend 3
Olika modeller av Codend-trålen, med olika lösningar för att minska bifångsten av torsk. Grafik: Thünen Institute / A.Schütz

De storvuxna torskana fastnar i trålen varje gång

Justeringarna på de så kallade Codend-modellerna (se bild) laborerar framför allt med speciella typer av nät och fästlinor för att säkerställa att maskorna håller sig öppna trots dragkraften i trålen. Det gör att en större del av torsken kan fly.

Codend-modellerna kan vara effektiva och nå hyfsade resultat när det gäller att minska bifångsten av torsk – så länge torskbestånden enbart består av småväxta torskar på upp till 35-40 centimeter, förklarar Daniel Stepputtis. 

– Men man måste komma ihåg att torskbestånd förändras över tid. Så ska man använda Codend krävs det regelbunden övervakning av beståndet så att man hela tiden vet hur storleksstrukturen ser ut där man fiskar, säger han. 

Och oavsett vilket fångar Codend alltid de stora torskarna. 

– De storvuxna torskarna över 50 centimeter fastnar i trålen varje gång, säger Daniel Stepputtnis.

Vi vet att det fungerar

Givet den katastrofala situationen för torskbestånden i Östersjön behövs det en plattfisktrål som även sorterar bort den större torsken. Daniel Stepputtis och hans team har lyckats utveckla en modell som gör just det. De kallar den Roofless.

– Roofless är den enda trålvarianten som inte är storleksberoende. Konstruktionen gör att torskarna kan slippa ut oavsett hur stora de är, säger han.

Mittpartiet av Roofless saknar ”tak” (se bild). När torskarna simmar genom trålen kan därför ta sig ut genom denna öppning innan de pressas samman med de övriga fiskarna i trålens ände. 

– Vi vet att det fungerar, vi har testat den flera gånger och i olika havsområden, säger Daniel Stepputtis. 

Roofless uppifrån

Roofless sida

Roofless-modellen kombinerad med en Codend. Grafik: Thünen Institute / A.Schütz

Bästa valet för torskbestånden

Roofless används alltid tillsammans med en Codend-variant i slutet av trålen (se bild). Försök med denna kombination i södra och östra Östersjön visar kraftigt minskade bifångster av torsk jämfört med tester med enbart Codend. 

Och framförallt, kombinationen  Roofless–Codend fångar väldigt få storvuxna torskar. 

– Om du verkligen vill uppnå den bästa bifångstminskningen för torsk vid trålning efter plattfisk måste du använda Roofless kombinerat med Codend , säger Daniel Sepputtis. 

Enda nackdelarna är att Roofless är något dyrare än de andra förslagen och att den måste hanteras lite annorlunda ombord jämfört med Codend, som i grunden är en traditionell bottentrål.

– Om yrkesfiskarna själva får välja kommer de flesta troligtvis att välja Codend, tror Daniel Stepputtis. 

Utvärderas av EU:s experter

Frågan är vilka redskap yrkesfisket kommer att använda nästa år. EU-kommissionen har skickat Baltfish rekommendation till sin vetenskapliga expertkommitté STECF för ett utlåtande. 

–  Vi ska bedöma om den är förenlig med en rad olika artiklar i EU:s tekniska regelverk inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Sedan ska vi såklart också bedöma kvaliteten på de vetenskapliga underlagen bakom förslagen, och kontrollerbarhet med mera, säger Daniel Valentinsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och en av experterna i STECF. 

Hur stor roll kommer de olika redskapens förmåga att selektera bort stor torsk att spela i er bedömning? 

– Som jag ser det är detta en del av bedömningen av förslagets bredare bestånds- och miljöeffekter, och också av hur förenligt förslaget är med miljölagstiftningen. Men jag vet ännu inte hur det slutligen kommer att bedömas, säger Daniel Valentinsson.

Forskaren bakom förslagen, Daniel Stepputtis, skulle välja enbart Roofless eftersom torskbestånden är i så dåligt skick. Vad tänker du om det?

– Personligen är jag helt enig med Daniels värdering där, säger Daniel Valentinsson.

Roofless och torsk
Torsk i alla storlekar kan simma ut ur en Roofless-trål. Foto: Thünen Institute

Målet för bifångst är godtyckligt

Den gemensamma rekommendationen från Baltfish är dock mer av en kompromiss, som går ut på att olika redskap kan användas i olika delområden i Östersjön. Målet är att uppnå minst en 55-procentig viktminskning av torskbifångst jämfört med de trålar som för närvarande används. 

– Det bör nämnas att torskkvoterna har minskat med 98-99 procent sedan den tid då dessa trålar först infördes. Så 55 procent minskad torskbifångst är en godtycklig siffra som kommer ur en politisk överenskommelse, säger Daniel Valentinsson. 

Ett ganska cyniskt resonemang

I Baltfish förslag styrs valet av nya trålmodeller helt av hur mycket storvuxen torsk det finns i respektive delområde (sub-division, SD). För även om stor torsk är en bristvara i hela Östersjön ser situationen inte exakt likadan ut i alla delområden.

I sydvästra Östersjön (delområde 22-23) finns det en större andel stora torskar än i havsområdet längre nordost (delområde 24-26). Därför bör Roofless bara bli obligatorisk i delområde 22-23, där det finns större andel stora torskar, föreslår Baltfish.

I delområde 24-26 – där andelen storvuxen torsk är betydligt mindre och där en 55-procentig minskning därför är lättare att uppnå även utan Roofless – ska fiskarna själva få välja vilken av de nya trålmodellerna de ska använda. 

Att försöka undvika en bifångst av stor torsk i västra beståndet men inte i det östra beståndet, där risken att fånga stor torsk är mindre, är ”ett ganska cyniskt resonemang”, tycker Henrik Svedäng. 

– Eftersom det östra beståndet har lägst andel stor torsk är det också där som de stora torskarna är som allra mest värdefulla för beståndet, säger han.

Ett stort och nödvändigt steg framåt

Nya selektiva trålredskap kan göra det möjligt för fiskare att fånga mer plattfisk innan man når gränsen för bifångst av torsk. Hittills är Roofless-trålen det enda storleksoberoende alternativet.

Med Codend kommer mer liten torsk att kunna fly jämfört med traditionella trålredskap. Om det råkar finnas större torsk där fisket äger rum, och fiskeansträngningen faktiskt ökar, kommer bifångsten med Codend därmed att ha en högre andel större torsk jämfört med bifångsterna i både Roofless och traditionella trålar.

– Även om det nuvarande förslaget kanske inte är perfekt är det ett stort och nödvändigt steg framåt, och det borde ha gjorts för länge sedan. Vi hoppas verkligen att fiskare och forskare använder nästa år till att diskutera, utveckla och testa bättre alternativ för att hjälpa torskbestånden i Östersjön att återhämta sig, både för torskens och fiskets skull, säger Daniel Stepputtis.

 

Baltfish är ett regionalt organ där ministerier och olika intressenter från EU-länderna runt Östersjön träffas och diskuterar fiskeriförvaltningsfrågor. Baltfish kan lämna in gemensamma rekommendationer till EU-kommissionen rörande olika fiskerifrågor.