Läs gästkrönikan av Cecilia Hammarlund
”Torsk av större storlek och högre kvalitet skulle ge yrkesfiskarna större intäkter” 

2018.05.03

Små torskar ger sämre ekonomi för yrkesfisket

Torskbeståndet i Östersjön består numera i stort sett bara av små fiskar i ungefär samma storlek. Den skeva storlekssammansättningen leder till lägre inkomster för yrkesfiskarna, skriver Cecilia Hammarlund.

Text: Cecilia Hammarlund

En svensk studie visade nyligen att Östersjöns torskbestånd lider av en allt mer sammanpressad storleksstruktur. I det östra beståndet finns numera i stort sett bara av småtorskar i ungefär samma storlek. Enligt studiens författare kan detta vara ett tecken på en genetisk förändring, vilken på sikt kan drabba både beståndet och yrkesfisket hårt.

Men redan idag är intäkterna från torskfisket i Östersjön låga. Yrkesfiskarna har inte fiskat upp den tillåtna kvoten i östra Östersjön på flera år, och många yrkesfiskare har slutat fiska torsk helt och hållet.

Redan i början av 2000-talet fanns det tecken på att den torsk som fiskades av svenska yrkesfiskare var mindre än tidigare. Våra beräkningar visar att majoriteten av de uppfiskade torskarna vägde mer en ett kilo i slutet av 1990-talet. Men för den efterföljande tioårsperioden vägde majoriteten av de landade torskarna mindre än ett kilo.

Samtidigt fanns det också tecken på att kvaliteten på torsken försämrades. Den torsk som tidigare ansetts vara av extra bra kvalitet enligt EU:s kvalitetsnormer blev allt mer sällsynt.

Torskfiskets utveckling i Östersjön kännetecknas alltså av mindre torskar och lägre kvalitet. Och fiskens storlek och kvalitet styr priser och intäkter – och i förlängningen också lönsamheten i torskfisket.

I vår studie beräknar vi kilopriser för torskar av olika storlek som landats på den svenska ostkusten år 2011. För den minsta torsken (som vägde mellan 0,3 och ett kilo) fick yrkesfiskarna ungefär 12 kronor per kilo, medan de fick nästan 16 kronor kilot för en torsk som vägde mer än ett kilo. För en torsk som ansågs vara av extra bra kvalitet fick de 2 kronor mer per kilo i genomsnitt.

En av följderna av den allt mer sammanpressade storlekssammansättningen inom torskbeståndet blev att yrkesfiskare var tvungna att fånga en större mängd torsk än tidigare för att bibehålla sina intäkter.

Torsk av större storlek och högre kvalitet, från ett hållbart bestånd, skulle på längre sikt ge yrkesfiskarna större intäkter än vad som är fallet idag.

Det finns visserligen en risk att ett ökat utbud av större torsk med högre kvalitet skulle kunna leda till att den stora prisskillnad som finns i dag mellan liten och stor torsk skulle minska. På de flesta marknader betyder ett ökat utbud att priserna sjunker.

I just Östersjötorskens fall bedömer vi dock den risken som mycket liten. I vår studie undersöker vi priskänsligheten för olika egenskaper på torsk – och kan konstatera att priset på stor torsk och torsk av hög kvalitet inte påverkas särskilt mycket av förändringar i utbudet. Detta beror på att den torsk som landas av svenska fiskare är en liten del av det totala utbudet av vitfisk på världsmarknaden.

Om landningarna av stor torsk ökade på den svenska marknaden skulle det inte påverka priserna särskilt mycket. Däremot skulle det innebära ökade intäkter och vinster för yrkesfiskarna på lång sikt, eftersom de skulle få mer betalt för varje kilo fisk de säljer.

Att förvalta torskbeståndet och torskfisket på ett sätt så att beståndets storleksammansättning förbättras och att kvaliteten på den fisk som landas ökar, skulle inte bara gynna yrkesfiskets ekonomi – utan också det marina ekosystemet.

Situationen för torskfisket i Östersjön är på inga sätt unikt. Världsbankens studie från i fjol räknar med att över 700 miljarder kronor förloras varje år i det globala fisket på grund av att fisket bedrivs ohållbart. En tredjedel av förlusterna anses bero på att den fisk som fångas är liten och av låg kvalitet.

I ett ekonomiskt hållbart fiske skulle yrkesfiskarna istället fånga arter med höga kilopriser. De skulle också försöka fiska stora individer och använda mer skonsamma redskap för att uppnå högre kvalitet på fisken.

I ett torskfiske som är biologiskt och ekonomiskt hållbart kommer yrkesfiskare att fiska stora fiskar av hög kvalitet som ger höga kilopriser. Fisket är lönsamt och de negativa effekterna på ekosystemet i Östersjön skulle minska.

Även om Östersjötorskens storlekssammansättning kanske delvis ligger utanför människans kontroll finns det både miljömässiga och ekonomiska skäl att arbeta för en förvaltning av torskfisket som ger större torskar. 

Cecilia Hammarlund

nationalekonom och utredare vid AgriFood Economics Centre

Cecilia Hammarlund är nationalekonom och utredare vid AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hennes analysområde handlar om fiskeekonomi och hon analyserar bland annat yrkesfiskarnas beteende, priser på fisk och effekter av reformer inom fisket.

Redaktionens anmärkning: Denna text är en krönika. Alla åsikter och andra ställningstaganden är skribentens. 

Relaterade artiklar