2020.02.19

”Torskarna växer om de får tillräckligt med sill”

2020.02.19

Matningsförsök stärker teorin att torsken svälter

När det serveras mat äter torsken och växer snabbt – om den inte har allt för mycket sälmask i levern. Dessa slutsatser drar forskarna i ett tvåårigt pilotprojekt, som går ut på att mata infångade Östersjötorskar med sill och studera tillväxt och kondition.

Text: Henrik Hamrén, Foto: Maria Ovegård, SLU

Små, magra och i dålig kondition. Så har de beskrivits i flera år nu, torskarna i Östersjöns östra bestånd. Hittills har vetenskapen inte kunnat ge ett entydigt svar på vad som har orsakat torskens kris.

Men färska resultat från ett omfattande matningsförsök tyder på att en orsak är att torskarna helt enkelt äter för dåligt.

– Vi ser att torskarna växer om de får tillräckligt med sill. Det indikerar att matbrist är en del av problemet för torskens tillväxt, säger Maria Ovegård, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Tillsammans med yrkesfiskare från Karlshamn genomförde hon och hennes kollegor matningsförsöken i tre etapper under 2018 och 2019. Totalt placerades nästan 800 burfångade torskar från det östra beståndet i speciella kassar i havet och matades med fryst och uppskuren sill i 2-3 månader.

Växte så det knakade

Under hösten provmatades två av kassarna även med mörtfisk, vilket ledde till sämre tillväxt. Men de torskar som enbart matades med sill åt glupskt – och växte så det knakade.

På bara två månader under hästen ökade torskarna sin vikt med i genomsnitt 50 procent (mätt i filévikt). För vissa torskar var ökningen mer än 150 procent. Samtidigt växte torskarna även på längden och fick förbättrad kondition (enligt Fulton’s konditionsindex).

– Under våren var vikttillväxten något lägre, mellan 34 och 37 procent, vilket bland annat kan förklaras av att torsken under våren lägger mer av sin tillväxt på könsorganen inför sommarens lek, säger Maria Ovegård.

torskmatning/mätning
Enbart magra torskar i varierande kondition ingick i försöket. Alla var mellen 35 och 64 centimeter långa.

Många faktorer kopplas till svälten

Experimentets slutsats kan tyckas enkel: när en utmärglad och smal torsk får mat äter den och växer till sig. Men därefter blir det komplicerat igen. För vad beror då svälten på?

En rimlig förklaring kan vara matbrist. Sedan mitten av 1990-talet har mängden sill och skarpsill minskat kraftigt i södra Östersjön. I höstas beslutade EU:s fiskeministrar om att stoppa allt storskaligt fiske i södra Östersjön under tre så kallade lekstängningsperioder för att bland annat förbättra torskens tillgång till föda.

En annan förklaring kan ligga i födans kvalitet. Nyligen publicerades en studie som påvisar tiaminbrist i det östra torskbeståndet, vilket kan leda till utmärgling och försämrad kondition. Det är dock oklart vad som orsakar bristen. En tänkbar orsak kan vara att andelen skarpsill i torskens diet har ökat under de senaste 15-20 åren. Allt för stor konsumtion av hel skarpsill orsakar en kemisk reaktion som bryter ned vitamin B1 (tiamin).

De senaste åren har fiskeforskningen även lagt fram en rad andra förslag på faktorer som kan påverka torskens problem: 

  • Utmärgling/brist på energi gör torsken till en sämre jägare
  • Syrebrist påverkar torskens metabolism och förmåga att tillgodogöra sig föda
  • Utbredd syrebrist/bottendöd skapar trängsel och födokonkurrens (tusenbrödraskap)
  • Allt för hårt och selektivt trålfiske lämnar bara kvar små torskar i samma storlek, vilket ökar födokonkurrensen.

Parasiter kan hämma tillväxten

levermask I torsk
Samtliga torskar som ingick i matningsförsöket var mer eller mindre angripna av levermask. 

Under matningsförsöket tittade Maria Ovegård och hennes kollegor även på hur sälparasiter (levermask) påverkade tillväxten. Samtliga torskar i försöken var angripna av levermask. Men trots det åt en majoritet av dem med god aptit och växte.

– Våra preliminära analyser visar dock att torskar med väldigt många parasiter i förhållande till leverns vikt ändå inte växte lika mycket som de torskar som hade färre parasiter, säger Maria Ovegård.

Därmed kvalificerar även sälmask in som en av flera tänkbara orsaker till att vissa Östersjötorskar är magra och växer sämre, konstaterar hon.

– Men om det i sin tur leder till att de äter annorlunda, inte får i sig föda av någon anledning eller inte kan tillgodogöra sig födan, det vet vi ännu inte.

 

Matningsprojektet kommer att fortsätta under hösten. Samtidigt kommer Maria Ovegård och de andra SLU-forskarna att slutföra delprojektet PARACOD, som undersöker hur sälparasiter påverkar Östersjötorskens kondition.