2018.05.23

”Man kanske måste införa ett totalt fiskestopp”

2018.05.23

Flera partier är för torskfiskestopp – om alla länder är med

I årets upplaga av WWF:s Fiskguide får all Östersjötorsk rött ljus. Representanter från fem riksdagspartier är överens om att något måste göras – men de är inte lika eniga om vad.

Text och foto: Henrik Hamrén

– Handen upp alla som vill införa ett tillfälligt torskfiskestopp i Östersjön!

Moderatorns öppningsfråga får politikerna i panelen att vakna till.

Jens Holm (V) räcker upp direkt. Kort därefter kommer Emma Nohréns (MP) hand. Sedan även Jesper Skalberg Karlssons (M).

– Får man utveckla? frågar Elisabeth Backteman (S) innan också hon räcker upp.

Tidigare landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) gestikulerar ”nja, tveksamt” med handen och drar med sig några skratt.

– Den som tar upp ett så pass inadekvat förslag i förhandlingarna i EU:s ministerråd gör sig icke förhandlingsbar, säger han.

wwf fiskguiden politikerHanduppräckning om vem som vill stoppa torskfisket. Fr v Eskil Erlandsson (C), Jens Holm (V), Emma Nohrén (MP), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Elisabeth Backteman (S).

Torsken var det självklara samtalsämnet när WWF presenterade årets Fiskguide på Eriks Gondolen i Stockholm under onsdagen.

I år skiftade den bottentrålade torsken från östra Östersjön färg – från gult ljus (”Var försiktig”) till rött (”Ät inte!”). Därmed är all Östersjötorsk numera rödmarkerad och konsumenter uppmanas att inte köpa den.

– Vår bedömning bygger på att torsken är liten och smal och blir könsmogen väldigt tidigt. Dessutom finns det problem med otillräckliga data när det gäller illegala utkast, säger Karin Glaumann, sakkunnig i fisk och marknad vid WWF. 

wwf fiskguiden svedäng
Torskfiskestopp är förmodligen den enklaste åtgärden för att försöka rädda Östersjötorsken, enligt forskaren Henrik Svedäng.

Under presskonferensen berättade Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng om torskens och fiskets utveckling, och orsakerna bakom dagens allvarliga situation.

– Den främsta orsaken, som jag ser det, är att man har fiskat hårt och allt för selektivt genom att inrikta fisket på att fånga de stora torskarna, säger han.

Vilka följder har det inriktade fisket fått för torsken?

– Det har gjort att beståndet i dag bara består av små torskar i samma storlek, vilket bland annat skapar trängsel inom beståndet och ökad konkurrens om föda.

Hur allvarlig är situationen för torsken i Östersjön egentligen?

– Väldigt allvarlig. Östersjötorskens tillstånd har blivit sämre, och det är alltså inte bara beståndets produktivitet som är låg utan också torskarnas individuella hälsostatus. Dessutom finns det nu en risk för genetiska förändringar, som gör att situationen med småvuxen torsk som blir könsmogen tidigt kommer att permanentas.

Vad tycker du bör göras för att rädda Östersjötorsken? 

– Generellt måste man förändra fisket genom att minska selektiviteten så att inte de stora fiskarna fångas. Samtidigt är läget så pass allvarligt att man kanske måste införa ett totalt fiskestopp under några år och ge beståndet en chans att återhämta sig.  

De fem riksdagspolitiker som WWF bjöd in till onsdagens presskonferens för att diskutera torskens situation hade olika åsikter om vad som bör göras – och hur.

– Ett ensidigt svenskt fiskestopp räddar nog inte Östersjötorsken. För att ett fiskestopp ska få någon verkan måste man få med alla länderna, konstaterade Emma Nohrén.

Både Elisabeth Backteman och Jesper Skalberg Karlsson instämde, och pekade på att det även finns andra åtgärder att ta till.

– Till exempel stänger vi redan fisket under perioder då torsken leker. Och samarbetet med näringen för att utveckla fiskeredskapen är en annan viktig del, sa Backtemann.  

– Man borde också se över Danmarks gigantiska kvot på plattfisk, vilket är ett fiske som tar mycket torsk i bifångst, sa Skalberg Karlsson.

Att det vore politiskt svårt i att lyfta förslag om ett totalt fiskestopp i förhandlingarna med EU:s övriga fiskeriministrar fick medhåll av de flesta – utom Jens Holm. Enligt honom bör Sveriges fiskepolitiker inte enbart sträva efter att alltid vara ”förhandlingsbara”.

– Ibland behövs det också någon som säger det som behöver sägas. Ska den här frågan upp på dagordningen måste Sverige ta upp den i förhandlingarna i Bryssel, sa han.

Henrik Svedäng


henrik.svedang@su.se

henrik

Henrik Hamrén

Vetenskapsjournalist
henrik.hamren@su.se

RELATERADE ARTIKLAR