2020.02.04

"Man ska inte stirra sig blind på fosforn"

2020.02.04

ANALYS: Avloppsslam och stallgödsel – två sidor av en cirkulär helhetssyn

För att fatta kloka beslut om hur fosforn i avloppsslam ska tas tillvara måste man se till hela systemet och inte stirra sig blind på en del i taget, konstaterar Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist efter att ha lyssnat på en paneldiskussion om regeringens slamutredning.

Text: Gun Rudquist / Foto: 90.5 Wesa/ Creative Commons

Avloppsslam innehåller stora mängder fosfor. Men går det att uppnå en giftfri och cirkulär återföring av denna fosfor till jordbruket? Och vilka krav måste då ställas? 

Nyligen levererade den så kallade ”slamutredningen” sitt betänkande Hållbar slamhantering (SOU 2020:3) till regeringen. Uppdraget var bland annat att undersöka ett förbud mot att sprida avloppsslam bör utformas. Utredningen landade i två alternativa förslag: 

  1. totalt förbud av slamgödsling på åkermark
  2. tillåten slamspridning om slammet är certifierat och av tillräckligt god kvalitet. 

Exakt vad ”tillräckligt god” betyder har utredningen dock inte behandlat. Detta kvarstår att diskutera. Dessutom föreslås krav på att minst 60 procent av fosforn i det slam som inte läggs på åkermark ska tas om hand. 

Diskussionen handlade mest om fördelarna med slam

Forskare och representanter från jordbruk, kommuner och näringsliv möttes i förra veckan i en paneldiskussion i Stockholm för att diskutera utredningens förslag. Seminariet arrangerades av forskningsprojektet BONUS RETURN, och handlade om fosforfrågan och övergödningen i Östersjön. Men fokus för diskussionerna kom att hamna på slamutredningens förslag

Paneldeltagarna tycktes i stort sett eniga om att det vore bra om mer slam återfördes till åkermarken – så länge slammets kvalitet är god nog. Diskussionen handlade mest om fördelar med slam. Väldigt lite av tidigare allmänt diskuterade problem, till exempel det om föroreningar i slammet, lyftes fram. 

Åsikterna går isär

Slamfrågan har diskuterats fram och tillbaka i minst 30 år och har kretsat kring hur man tar tillvara den ändliga fosforn utan att få med sig föroreningar på köpet. Även inom lantbrukarkåren, som får slammet gratis utkört på sina åkrar om de vill, går åsikterna isär. Somliga menar att slammet är säkert och ger värdefull fosfor och organiskt material, medan andra anser att halten av föroreningar är för hög särskilt med tanke på att kunskapen är otillräcklig om bland annat cocktaileffekter av olika kemikalier.  

Forskning från bland annat Östersjöcentrum visar att i Östersjöns avrinningsområde är mängden fosfor i stallgödsel mer än tre gånger så stor som i folkgödsel (slam från samhällets reningsverk). Med andra ord måste man fokusera fosforarbetet på att ta hand om och använda stallgödseln mer effektivt. Och inte stirra sig blind på fosforn i slammet. 

Stallgödsel minskar inköp av mineralgödsel

Om stallgödseln användes mer effektivt skulle inköpen av mineralgödsel kunna minskas med 0,11 - 0,17 miljoner ton, jämfört med omkring 0,036 miljoner ton genom användning av avloppsslam. Det skulle minska fosforöverskottet och risken för läckage till sjöar, vattendrag och Östersjön.

Denna aspekt på slamfrågan lyste dock med sin frånvaro under BONUS-seminariets diskussioner. Paneldeltagarna tog heller inte upp det faktum att slam i praktiken dessutom kan förhindra ett effektivare utnyttjande av stallgödseln. Ett lantbruk som bara har växtodling behöver slam eller stallgödsel för att få organiskt material till marken. Om det finns en granne som har mycket djur på sin gård samverkar man ofta, vilket båda vinner på – och stallgödseln utnyttjas mer effektivt. Djurgården får tillgång till mer areal att sprida stallgödseln på så att mängden gödsel blir lagom och risken för läckage minskar. Samtidigt får växtodlingsgården näring och kol till marken. 

Blir ett avfallsproblem

Men när kommunen erbjuder slam gratis är det givetvis lockande att ta emot slam istället för att samverka med en djurgård intill. Då går djurgårdens stallgödsel plötsligt från att ha varit en värdefull resurs till att ha blivit ett avfallsproblem, och risken är stor att det läggs för mycket på åkrarna så att läckaget ökar. 

Även dessa viktiga frågor borde ha diskuterats under BONUS-mötet i Stockholm. För att fatta kloka beslut rörande slam måste man se till hela systemet och inte stirra sig blind på en del i taget. Annars är risken stor att man, i sin iver att lösa enskilda problem var för sig, silar mygg men sväljer kameler. 

gun4

Gun Rudquist

Policychef
gun.rudquist@su.se