2018.12.14

”Livsmedelsindustrins miljöpåverkan har blivit en global fråga”

2018.12.14

Så ser Europas jordbruk ut 2030

Till år 2030 kommer européerna att äta mindre kött och dricka mindre mjölk. Men produktionen kommer att vara densamma, eller öka, enligt EU-kommissionen. Det ställer högre krav på hur mjölken och köttet produceras, säger Östersjöcentrums forskare Annika Svanbäck och Michelle McCrackin.

Text: Henrik Hamrén

Mjölkdrickandet inom EU kommer att fortsätta minska, liksom konsumtionen av nöt- och griskött. Detta spår EU-kommissionen i sin senaste analys av jordbrukets utveckling fram till 2030.

Eftersom mjölk- och köttproduktionen i Östersjöregionen bidrar till näringsbelastningen från land till hav borde Kommissionens förutsägelse vara goda nyheter för Östersjön. Men i verkligheten är det inte så enkelt. Även som konsumtionen minskar kommer den totala produktionen att kvarstå eller till och med öka något fram till 2030, till följd av ökad export av bland annat mjölkprodukter och gris- och fågelkött.

– Kommissionens rapport visar att livsmedelsindustrins miljöpåverkan är en global fråga. Den regionala kopplingen mellan konsumtion och produktion är inte entydig och enkel, säger Annika Svanbäck, agronom och forskare på Östersjöcentrum.

Nyligen publicerade hon och forskarkollegan Michelle McCrackin ett faktablad om hur handel, produktion och konsumtion av vegetabiliska och animaliska produkter påverkar övergödningen i Östersjön. En viktig faktor är att konsumtionen av animaliska produkter har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet – och fortsätter att öka.

–De negativa konsekvenserna av produktionen stannar kvar i regionen även om vi exporterar slutprodukterna. Så även om vi i Östersjöregionen äter allt mindre kött behöver det inte betyda att jordbrukets negativa påverkan på Östersjön minskar, säger Michelle McCracking.

Generellt sett är det bra för bådeklimatet och miljönatt minska konsumtionen av animaliska produkter. Att producera och konsumera animaliska produkter kräver mer resurser (vatten, fossila bränslen, kväve och fosfor) per mängd protein eller kalorier jämfört med produktion av vegetabiliska livsmedel. Men då måste minskningen ske på global skala.

Hur maten produceras är en annan viktig faktor, säger Annika Svanbäck.

Miljöpåverkan från animalieproduktionen varierar starkt mellan olika regioner och typer av produktionssystem och produkter, och risken för näringsläckage beror också på lokala förhållanden.

– Vissa djurhållningssystem kan ha låga utsläpp av näringsämnen per kilo livsmedel, men höga utsläpp av näringsämnen per areal odlad åkermark. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den totala mängden övergödning och risken för näringsläckage på den plats där djuren hålls, säger Annika Svanbäck.

Om köttproduktionen i Östersjöregionen ligger kvar på en hög nivå, eller till och med ökar, under kommande decennier måste jordbruket generellt bli bättre på att minska näringsöverskotten, menar Annika Svanbäck.

– i vissa delar av avrinningsområdet finns det till exempel stor potential att användande stallgödsel mer effektivt och minskat beroende av importerat handelsgödsel, säger hon.

 

 

Sammanställd av Baltic Eye från data från Clark och Tilman, 2017. Informationen kommer från olika vetenskapliga publikationer med livscykelanalyser. Risken för övergödning är en uppskattning av mängden näringsämnen som släpps ut till miljön i varje produktionssystem, visat per gram protein. Studierna som ingår gäller främst produktionssystem i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland med endast ett fåtal studier från andra regioner.

Fakta: Så ser Europas jordbruk ut 2030

Jordbruksgrödor

  • Mängden odlad jordbruksmark kommer att minska något, till omkring 176 miljoner hektar.
  • Markarealen som används till att odla spannmål, permanenta gräsmarker och fleråriga grödor minskar.
  • Ökad produktion av foderväxter.
  • Ökad produktion av sojabönor och andra proteinrika grödor.
  • Produktionen av biobränsle ligger kvar på nuvarande nivåer.

Kött

  • Den årliga köttproduktionen ligger kvar på omkring 48 miljoner ton per år. Fördelningen av olika köttsorter kommer dock att ändras.
  • Det totala antalet boskapsdjur minskar.
  • 90% av allt producerat kött inom EU går till inhemsk konsumtion.
  • Minskad produktion av nötkött.
  • Produktionen av får- och getkött återhämtar sig något.
  • Konsumtionen av griskött minskar, vilket leder till ökad export till framför allt Kina.
  • Produktionen och konsumtionen av fågelkött ökar markant (med ungefär 4% vardera).
  • Ökad export av fågelkött till länder utanför EU.

Mjölk och mejeriprodukter

  • Ökad globala efterfrågan och konsumtion (särskilt i Afrika).
  • Mjölkproduktionen ökar måttligt med i snitt 0,8% per år, till 182 miljoner ton år 2030.
  • Mjölkdrickande inom EU fortsätter att minska.
  • Ökat fokus på ”mervärdesprodukter”
  • EU tillgodoser 35% av den ökande globala efterfrågan.
  • Ökad export av ost, smör och skummjölks-, helmjölks- och vasslepulver.
  • Uppemot 900 000 ton mjölk behövs för att täcka EU:s inhemska behov av ”traditionella” mejeriprodukter (främst ost).

Konsumtion och ekonomi

  • Stabila inkomstnivåer för lantbrukare fram till 2030.
  • Ökat produktionsvärde (med 17%) uppvägs av ökade produktionskostnader (framför allt p g a högre energipriser och inflation.
  • Färre verksamma lantbrukare.
  • Större möjligheter att öka mervärdet på specifika produkter.
  • Högre konsumentkrav på livsmedel när det gäller ursprung, spårbarhet och produktionens påverkar klimat och miljö.
  • Större efterfrågan på lokalt producerade och ekologiska livsmedel.

Miljö och klimat

  • Jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser förblir på 2012 års nivåer. Utsläppen från köttproduktionen minskar samtidigt som utsläppen från växtproduktion och användande av stallgödsel spås ökar. 
  • Minskade utsläpp av ammoniak (med 9%).
  • De totala utsläppen av kväve till EU:s vatten minskar med 8% jämfört med 2012 – trots ökade utsläpp (+3%) till följd av ökat användande av konstgödsel.

Källa: EU Agricultural Outlook 2018-2030

Relaterade artiklar