gun4

Gun Rudquist

Feta fiskar och dioxin

"Även med dagens kostråd kan man utan oro frossa i julbordets fiskrätter."

2016.12.16

Feta fiskar och dioxin – något att tänka på i jul?

Dioxin från gamla och nya utsläpp ansamlas i fet fisk i Östersjön. Halterna minskar, men det går sakta. Trots detta kan du utan oro frossa i julbordets fiskrätter även om fisken kommer från Östersjön, eftersom råvaran oftast fiskas i de delar av Östersjön som har lägre halter av dioxin, skriver Gun Rudquist, omvärldsanalytiker på Baltic Eye.

Dioxin – ett giftigt ämne som finns i fisk i Östersjön  - är det något man måste tänka på i juletider? - när vi vill kunna frossa i inlagd sill, senapssill, gravad lax, kallrökt lax och tyvärr en och annan ålbit som olovandes smyger sig in på vissa julbord.  Behöver man då tänka på huruvida dessa delikatesser innehåller dioxin eller ej? 

Dioxin är ett välkänt miljögift som har varit problematiskt i Östersjön länge, särskilt i Bottenhavet och Bottniska viken. Det bildas bland annat när man tillverkar kemikalier som innehåller klor, vid förbränningsprocesser som sopförbränning och vid pesticidtillverkning, särskilt träimpregneringsmedel. Trä- och pappersmassafabrikernas användning av klor ledde länge till dioxinutsläpp som ansamlades i bottensedimenten. Som så ofta med miljögifter kvarstår problemen även om punktutsläppen från fabrikerna började regleras på 1970-talet.

Dioxinhalterna i till exempel strömming/sill idag är under gränsvärdet för humankonsumtion i hela Östersjön.

Insatserna gjorde att halterna av dioxin i Östersjön minskade kraftigt under 70- och 80-talen. Därefter har minskningen gått betydligt långsammare om än åt rätt håll. Ett av skälen till att minskningen går sakta är troligen att källorna till dioxin är många och små vilket gör att de är svåra att åtgärda. Glädjande nog visar de senaste undersökningarna att dioxinhalterna i till exempel strömming/sill idag är under gränsvärdet för humankonsumtion i hela Östersjön.

Dioxiner är inte bara ett problem för människors hälsa utan även för livet i haven. Studier av säl, sillgrissla och rovfisk visar att dioxin kan ge reproduktionsstörningar.  

Forskningen tvistar inte om huruvida dioxin är farligt eller ej, utan man är enig om att det är ett ämne som människor ska försöka få i sig så lite av som möjligt.

Livsmedelsverket rekommenderar idag barn, ungdomar, kvinnor i fertil ålder samt gravida och ammande att inte äta fisk från Östersjön mer än två till tre gånger om året. Övriga rekommenderas att inte äta den mer än en gång i veckan. Detta gäller alltså till exempel strömming och vildfångad lax från Östersjön.

Odlad lax matas mer och mer med vegetabiliskt foder istället för fisk som innehåller dioxiner.

Odlad lax från Norge kan man äta mer av, tack vare att odlad lax under senare åren matats med mer och mer vegetabiliskt foder istället för fisk. Det finns mindre dioxin i vegetabiliskt foder eftersom fisk som används som foder har dioxin i sig som sedan stannar i laxen. 

Det mesta av beredd sill som säljs är gjord av sill som fångas i områden där halterna är väsentligt lägre.

Strömming innehåller olika mängder dioxin beroende på var den är fångad och hur stor den är – ju större och ju längre norrut i Östersjön, desto högre halter. En stor mängd sill som saluförs som filé i våra butiker är däremot fångad i Östersjöns centrala eller sydliga delar där dioxinhalterna i fiskköttet är lägre.

Dessutom är det mesta av beredd sill som säljs gjord av sill som fångas i områden där halterna är väsentligt lägre, till exempel i Västerhavet och i Nordsjön. Som konsument är det inte helt enkelt att ta reda på varifrån strömmingen kommer så därför ger Livsmedelsverket generella kostråd.

Det är givetvis inte bara i Sverige som dioxin anses som ett problem. Resten av EU har striktare regler för försäljning av fisk som innehåller dioxin. Fisk med för höga halter av dioxin får inte säljas som människoföda och inte ens som djurfoder. Redan 2002 förhandlade Sverige till sig ett undantag från denna regel för att skydda surströmmingsindustrin, vilket förnyades 2011 – ett undantag som har varit mycket omdiskuterat. 

Även med dagens kostråd kan man utan oro frossa i julbordets fiskrätter. 

Just nu pågår arbete på EU-nivå med översyn av tillåtna nivåer för dioxiner i fisk. De svenska kostråden kommer troligen att ses över när EU har fattat beslut om nya gränsvärden. Men även med dagens kostråd kan man utan oro frossa i julbordets fiskrätter även om fisken kommer från Östersjön, eftersom råvaran oftast fiskas i de delar av Östersjön som har lägre halter av dioxin.

Att konsumenterna ens ska behöva fundera över hur det ligger till visar att miljöfrågan återigen inte har tagits på tillräckligt allvar. Här behövs mer forskning om vad man kan göra och modigare politiska beslut. 

gun4

Gun Rudquist

Policychef
gun.rudquist@su.se

Aniika Svanbäck

Annika Svanbäck

Agronom
annika.svanback@su.se

Relaterade artiklar