läs Fredrik Federleys gästkrönika om den kommande jordbruksreformen

Det viktigaste är att rätt åtgärder görs för att skapa en konkurrenskraftig sektor.

2018.06.11

Östersjön behöver ett konkurrenskraftigt och miljövänligt jordbruk

En konkurrenskraftig jordbrukssektor och öronmärkta miljö- och klimatpengar är det viktigaste för den nya jordbruksreformen, skriver Fredrik Federley (C) i en gästkrönika.

Text: Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker

Redaktionens anmärkning: Denna text är en gästkrönika. Alla åsikter och andra ställningstaganden är skribentens.

Den 2 juni presenterade EU-kommissionen sitt förslag på en ny europeisk jordbrukspolitik för perioden 2021 – 2027. EU:s jordbrukspolitik ska garantera matproduktionen i Europa även i framtiden.

Något av det viktigaste som finns, alltså.

Utan den mat som bland annat våra svenska bönder producerar skulle det vara omöjligt för oss människor att överleva. Därmed har lantbruket goda förutsättningar för att vara en välmående sektor. Trots det är denna sektor i dag helt beroende av offentliga stöd och bidrag. Det måste ändras.

I dag står jordbruksbudgeten för omkring 40 procent av EU:s totala utgifter, och årligen betalas stöd ut till svenska bönder för omkring 20 miljarder kronor. Det viktigaste som krävs för den kommande reformen är att rätt åtgärder görs för att skapa en konkurrenskraftig sektor. Det är också viktigt att pengar öronmärks för att förbättra miljön och klimatet. Detta är särskilt viktigt för Östersjöregionen, där jordbrukssektorn har en viktig roll att spela i att förbättra miljön.

För mig är det inte rimligt att politiken i Europa bygger mer på att lantbrukare ska vara bidragsberoende snarare än konkurrenskraftiga.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat en ganska omfattande minskning av jordbruksstöden. Kommissionen tycker själva att deras förslag ger en enklare och mer modern jordbrukspolitik. Men det kommer att bli svårt att få igenom så stora minskningar av jordbruksstöden, i synnerhet eftersom dessa ändringar inte har kombinerats med tillräckliga åtgärder för att öka konkurrenskraften i jordbrukspolitiken.

För mig är det inte rimligt att politiken i Europa bygger mer på att lantbrukare ska vara bidragsberoende snarare än konkurrenskraftiga. Ska EU:s jordbruksbudget minska på lång sikt behövs en annan väg framåt.

Först och främst behövs mer göras för att uppnå lika villkor för jordbruket i EU. I dag är skillnader i skattetryck och olika stora regelbördor mellan de olika länderna ett problem. Jag anser att man måste strömlinjeforma skattenivåerna och förbättra djurskyddsnivåerna i hela unionen.

I fråga om konkurrenskraft måste det också bli enklare för konsumenter att göra välgrundade matval. I Sverige är kvaliteten på mat hög, vilket det måste göras enklare för kunden att få information om. Därför behövs märkningar på EU-nivå, och möjligheterna till ursprungsmärkning måste bli bättre.

I Egentliga Östersjön, som är den del av Östersjön med som har störst problem med övergödning, algblomning och syrefria bottnar, kommer nästan hälften av näringen från jordbruket. Ska vi komma till bukt med detta behöver jordbruket spela en avgörande roll. Det viktiga arbete som jordbrukare gör för att skydda mångfald och natur samt att ta ansvar för klimatomställningen måste de också få pengar för. Därför är det bra att EU-kommissionen har föreslagit att 40 procent av jordbruksbudgeten ska gå till just miljö- och klimatsatsningar. Det är inte en minut för tidigt.

Det är helt orimligt att fortsätta i samma politiska hjulspår som tidigare; hjulspår som gör lantbrukare bidragsberoende när de producerar något helt livsavgörande för oss människor. Lyckas vi istället göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och ställa om stöd för att öka ett hållbart jordbruk så har både Sveriges bönder och Östersjön fått en enorm vinst.

 

 

Fredrick Federley är Centerpartiets Europaparlamentariker och andre vice partiordförande. Han är gruppledare för liberalerna i utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Han är också ersättare i både utskottet för Jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Relaterade artiklar