2018.05.17

”Med rätt åtgärder på rätt plats går det att återfå en god ekologisk status”

2018.05.17

Sjuårigt projekt visar att det går att rädda övergödda kustområden

Genom att minska näringstillförseln från land och åtgärda internbelastningen går det att rädda övergödda vikar längs våra kuster. Men det kräver att åtgärderna går hand i hand, menar forskarna bakom det vetenskapliga demonstrationsprojektet Levande kust, som nu presenterar sina resultat.

Text Henrik Hamrén 
Foto: Joakim Odelberg

Tidigare var Björnöfjärden i Värmdö kommun en av Stockholms skärgårds mest övergödda fjärdar. Men i dag, sju år och många miljoner kronor senare, har projektet Levande kust vänt trenden. Numera är vattnet i fjärden mycket klarare, bottnarna är bättre syresatta och växt- och djurlivet håller på att återhämta sig.

— Syftet med hela projektet var att visa att det med rätt åtgärder på rätt plats faktiskt går att återfå en god ekologisk status i kustvikar, säger forskaren och projektledaren Linda Kumblad.

Minska näringsbelastningen från land

Tillsammans med forskarkollegan Emil Rydin har hon publicerat en vitbok, som utförligt beskriver hur de gick till väga för att halvera övergödningen och återskapa god ekologisk status i fjärden.

– Den största utmaningen var att minska näringsbelastningen från jordbruket, hästhållningen och bostäder med dålig rening av toalettavfallet, säger Emil Rydin.

Det krävdes många och långa möten med invånarna i området, till exempel markägare, hästhållare, lantbrukare och båtklubbar, för att försöka övertyga dem om hur viktigt det är att exempelvis investera i rening av enskilda avlopp.

– För enskilda fastighetsägare kostar det en massa pengar att förbättra avloppet vilket gjorde det svårare att motivera många av dem, säger Linda Kumblad.

Minska fosforutsläpp från bottensediment 

Det största fosforläckaget kom dock inte från land utan från tidigare fosforutsläpp som lagrats i fjärdens bottensediment, så kallad internbelastning. Därför satsade projektet även på aluminiumbehandling, som gör att fosforns binds och stannar i sedimentet.

Aluminiumbehandlingen gav inte bara klarare vatten och ökat siktdjup, utan gjorde också invånarna mer mottagliga för andra åtgärder inom projektet.

– När förbättringarna blev synliga i vattnet, när folk faktiskt såg att det blev bättre, ökade också deras motivation för att genomföra andra åtgärder, som till exempel att investera i förbättrade avlopp. Det var väldigt påtagligt, säger Emil Rydin.

Viktigt att motivera lokalbefolkningen

Projektets breda ansats med att åtgärda läckaget från alla näringskällor i avrinningsområdet bidrog också till att folks motivation ökade, inflikar Linda Kumblad.

– De såg att det inte bara var de med dåliga avlopp som skulle bidra, utan att alla skulle dra sitt strå till stacken, säger hon.

Aluminiumbehandlingen var den mest kontroversiella åtgärden och har genom åren mötts av en del skepticism från framför allt andra forskare.

– De var framför allt rädda för att åtgärden mot internbelastningen skulle dra fokus från åtgärder på land, säger Linda Kumblad.

De båda åtgärderna måste gå hand i hand

Enligt henne är det nödvändigt att stoppa internbelastningen, exempelvis med aluminiumbehandling, om man ska kunna se en positiv effekt lokalt i sin vik inom ett fåtal år. Då räcker det ofta inte med bara landåtgärder, eftersom internbelastningen är så dominerande.

Och det bästa är att göra både åtgärderna samtidigt.

– Man kan inte nöja sig med att bara göra en aluminiumbehandling, utan det krävs samtidigt åtgärder för att strypa tillförseln från land, annars återfår man snart ett övergött vatten. De båda åtgärderna måste gå hand i hand, säger Linda Kumblad.

BjörnefjärdenNumera finns det mer fisk i Björnöfjärden än vad det fanns för sju år sedan och vattnet är betydligt klarare.

Projektet Levande kust initierades och finansieras av stiftelsen BalticSea2020. Den totala kostnaden beräknas till drygt 50 miljoner. Men långt ifrån alla pengar har gått till att betala för faktiska åtgärder. En viktig del har också varit att ta prover och göra undersökningar för att kunna utvärdera och dokumentera – samt att beräkna vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva.

– Dyrast var åtgärderna för att minska näringsbelastningen från hästhållning och enskilda avlopp. De billigaste insatserna att stoppa internbelastning med aluminiumbehandling och att strukturkalka åkermark, säger Emil Rydin.

Övergödning kan minskas lokalt med aluminiumfällning och åtgärder på land

Förhoppningen är att projektets vitbok ska inspirera till mer och effektivare åtgärdsarbete, runt hela Östersjön.

– Det vi har gjort i Björnöfjärden kan göras på väldigt många andra platser, säger Linda Kumblad, och fortsätter:

– För att få synbar effekt lokalt krävs det att man gör åtgärderna samlat, i ett helt avrinningsområde och kring en vik som har ett begränsat vattenutbyte.

Forskarnas råd är att fokusera åtgärdsarbetet i mindre och avgränsade områden där man relativt snabbt och tydligt kan se positiva effekter.

– Och när man ser att åtgärderna ger resultat leder det förhoppningsvis till ytterligare åtgärdsarbete, som på sikt kommer att ha en positiv effekt inte bara på närmiljön utan på hela Östersjön, säger Linda Kumblad.

Efter sju års arbete har hon och Emil Rydin samlat på sig en mängd olika erfarenheter och nya kunskaper när det gäller att arbeta lokalt med övergödningsåtgärder.

Den kanske viktigaste slutsatsen de drar är att åtgärdsarbete mot övergödning är svårt – och att det krävs både tålamod och långsiktighet.

– En annan viktig slutsats är att det faktiskt går att återfå god ekologisk status och bra vattenmiljö i inneslutna vikar.

Linda Kumblad

Systemekolog och Ekotoxikolog
linda.kumblad@su.se

Relaterade artiklar